Efter tre års väntan – snart vet vi vad viadukten tål

Utredarna rekommenderade skyndsamt en bärighetsberäkning av viadukten inom sex månader. Drygt tre år senare är utredningen på gång. Bild: David Alin

Bolaget Kiwa Inspecta genomförde den 26-28 augusti 2020 en visuell kontroll av viadukten med uppdraget att göra en fristående bedömning av konstruktionen. I samband med inspektionen gjordes även uttag av sex stycken borrkärnor vertikalt underifrån i brobaneplattornas mittsektioner. Syftet med dessa prover var att utföra analys av tryckhållfasthet, karbonatiseringsdjup och kloridprofil. Inspektionsresultaten bekräftade en omfattande skadebild orsakade av såväl miljöfaktorer som skador orsakade av överlaster. 

– Sprickor tvärs belastningsriktningen i huvud-, tvär- och kantbalkar. Denna typ av skador indikerar att bron varit underdimensionerad med avseende på trafiken den har varit utsatt för genom åren.

– Omfattande spjälkningsskador på grund av korroderad armering på brobaneplattornas undersida. Spjälkningsskador förekommer även fläckvis på huvud-, tvär- och kantbalkar. Denna typ av skador indikerar att betongen inte längre har en korrosionsskyddande verkan vid djupet för armeringen. När armeringen korroderar sker en volymökning vilket medför att betongen spricker och spjälkas loss. Detta beror på att karbonatiseringsfronten har nått läget för armeringen i konstruktionen. Alternativt att kloridinträngning har ägt rum. Ett vanligt problem för äldre brobaneplattornas undersida är att armeringen har hamnat för ytligt i formen med för litet täckskikt. Bitar som faller från bron utgör även en direkt fara för gångtrafiken under bron.

– Korroderad armering. Denna typ av skador förekommer i mer eller mindre stora partier i brobaneplattan men även i viss omfattning i huvud-, kant- och tvärbalkar. Armeringen som korroderar påverkar direkt konstruktionens bärförmåga.

– Nya skador vid tidigare lokala reparationer av spjälkningsskador. Det är uppenbart att dessa försök inte har varit framgångsrika i syftet att förhindra armeringskorrosion. 

– Räcken och räckesinfästningar har lokala korrosionsskador och deformationer. Detta kan ha en säkerhetsmässig betydelse om eventuella fordon kör in i räcket. Denna typ av skador kan dock hanteras med normala underhållsåtgärder.

– Täckskikten bedöms vara av storleksordningen cirka 5-50 millimeter. Detta uppfyller inte dagens krav men heller inte helt de krav som fanns vid tidpunkten för byggandet för bron. Vid vissa områden kan tex byglar skönjas. Vid tidpunkten för byggandet gällde minst 20 millimeter för brobaneplatta och 30 millimeter för balk.

I rapporten gjorde utredarna bedömningen att viadukten är i slutet av sin tekniska livslängd och behöver förstärkas och renoveras kraftigt eller bytas ut helt inom en period på cirka tre år. I rapporten påpekas även att vidare åtgärder bör ske mot bakgrund av detaljerade bärighetsutredningar mot gällande kravdokument. Förslagsvis utreds detta skyndsamt inom cirka sex månader, skriver utredarna i rapporten.

– Detta är tydligen nu efter tre år fortfarande inte gjort, menar en kommuninvånare som har hört av sig till oss. 

Vi tog vidare kommuninvånarens frågor till Värnamo kommun. Projektledaren Henrik Lönngren svarar: 

– Det pågår en utredning med bärighetsberäkning som syftar till att undersöka möjligheterna till att kunna trafikera Viadukten med ett reversibelt körfält för kollektivtrafik. Utredningen ska visa hur länge en sådan lösning skulle kunna fungera med hänsyn till viaduktens nuvarande kondition och vilka åtgärder som krävs. Utredningen förväntas bli klar under hösten.

Rapporten påvisar byggfel och att den senaste reparationen redan hade gått sönder. Vad hade kommunen för kontrollant av entreprenaden?

– Det dokumenterade byggfel som jag känner till är infästning av en räckesståndare i ett fall. Jag har ingen uppgift om vilken kontrollfunktion som kommunen hade vid tillfället. Räckesarbetena utfördes för 10-15 år sedan. Ovan byggfel påverkar inte brons bärighet.  

Hur kan man fundera över att köra med bussar på förbindelsen när inte ens plogresurser tillåts? 

– Utredningen ska undersöka om det är möjligt att trafikera med bussar (enkelriktat), till exempel centriskt på bron, och därmed möjligen uppnå en större lastkapacitet. Detsamma gäller självfallet för plogresurser.