Arenaprocessen återupptas: ”Snabbaste väg att få till en ny arena”

Värnamo kommun kommer inte överklaga mark- och miljödomstolens beslut om att stoppa arenabygget. I stället upphävs kommunfullmäktiges antagandebeslut om detaljplanen och så återupptas detaljplaneprocessen. Man gör också som mark- och miljödomstolen vill och kompletterar detaljplanen med en ny miljökonsekvensutredning.

– Kommunen har gjort bedömningen att arenaplanen inte är ett så kallat MKB-projekt och då har vi inte heller gjort en fördjupad undersökning av betydande miljöpåverkan enligt paragraferna 10 till 13 i miljöbedömningsförordningen. Det är det som domstolen har en annan uppfattning om. Man anser att det handlar om ett så kallat ”annat stadsbyggnadsprojekt” och då krävs det de här extra utredningarna som vi inte har gjort, säger stadsarkitekten Henrik Storm och fortsätter:

– Plan- och bygglagen är i grunden en avvägningslagstiftning där man gör olika bedömningar. Vi kan också konstatera att domstolen bygger domen på två rättsfall. Det ena från december 2023, alltså efter det att arenaplanen hade antagits, och det andra från oktober 2022. Det är en praxis som har växt fram parallellt med att vi har tagit fram detaljplanen.

Efter att kommunen kompletterat detaljplanen är att tanken att den ska antas på nytt av kommunfullmäktige.

– Vi har funderat på att överklaga men vi bedömer att den väg vi väljer nu kommer att gå snabbast för att komma fram till en ny arena, säger Henrik Storm.

När det gäller tidsplanen ber kommunen att återkomma i ärendet.

– Jag vill inte spekulera i det, det är en formaliseringsprocess. Vi får återkomma helt enkelt, jag vet inte, säger Henrik Storm.

– Det här är slutsatser som vi har dragit och förankrat med politiken och så har vi tagit ett formellt beslut om att vi ska  återuppta ärendet, säger kommundirektör Ulf Svensson.

Därefter tog Jesper du Rietz plats på podiet för att prata om grässituationen på Finnvedsvallen.

– Det här är ett stort misslyckande, det finns ju inga andra ord för att vår fina förening IFK inte kan spela sina hemmamatcher på Finnvedsvallen. Självklart är det ett stort misslyckande. Det måste sägas och understrykas.

– Ett annat problem vi har är svårigheter med tillväxt i rotsystemet, både i det gamla men även det nysådda gräset. Orsaken till den dåliga tillväxten är inte helt klarlagd, det finns olika tankar om det, inleder du Rietz.

På grund av problematiken har Finnvedsvallen bedömts vara icke godkänd för allsvenskt spel under säsongens två första matcher.

– Framför allt är det rotsystemet som är problemet. Det vill säga att gräset släpper och ytterst är detta en fråga om säkerhet för spelarna, en skaderisk. Rotsystemet har svårt att ta sig ner på djupet och det finns många bakomliggande faktorer. En som är väldigt avgörande är att fotbollssäsongen är väldigt lång, då det ska spelas svensk elitfotboll från första helgen i april till sista helgen i november och vi lever i ett land uppe i det kalla Norden, det är en grundförutsättning. Själva platsen som sådan, Finnvedsvallen, befinner sig lågt jämfört med omgivande temperatur med stora höjder runt omkring och Lagan i närheten. Det gör att det är en kyla, fuktigt och vått vilket inte gynnar växtligheten. Det kan också vara så att den jordmåne som vi har på Finnvedsvallen, så som lagren ligger, är en begränsande faktor. Det diskuteras bland annat om inte ett tunt lager med biokol är en sådan faktor som hindrar rötterna från att växa, säger du Rietz.

Bedömningen är att det krävs långvarig värme under en längre tid för att rötterna ska ta sig och eftersom samhället går mot en kallare tiodagarsperiod gör kommunen bedömningen att planen blir godkänd först i mitten av maj.

– Det gör att hemmamatcherna den 28 april samt den 12 maj är i riskzonen. Om man jämför med förra året så var det ungefär samma förutsättningar, även om jag ska säga att det var betydligt kallare om nätterna i hela mars under förra året, men då spelades hemmamatch mot Brommapojkarna den 4 maj. När det gäller vägen framåt så måste vi fortsätta arbeta metodiskt med vertikalskärning, luftning, gödning, värmeduk och vatten enligt beslutad åtgärdsplan. Vi måste också fördjupa samarbetet mellan kommunen och IFK och ta det ytterligare några nivåer. Vi måste utöka, stärka och förtydliga arbetet med vår kvalitetsgrupp. Vi ska också analysera möjlig bättring av markbädden under uppehållen i juni och utreda förutsättningar för att anlägga markvärme. Någonstans 15 till 20 miljoner kostar det att lägga in planvärme, men det baseras på siffror innan inflationen. I vilket fall som helst måste kostnad och möjliga system för detta utredas, säger du Rietz.

Rekommenderade artiklar