Spolar tanke på kommunalt avlopp
Nyheter Hamraborna är eniga i sin sak. De vill inte ha någon kommunal avloppsanläggning i byn.
Hamraborna är eniga: spola tanken på en kommunal avloppsanläggning i byn.
2009 började Värnamo kommun arbeta för att bilda ett va-verksamhetsområde i Hamra. En inventering av avloppen gjordes, men sedan hände ingenting på sju års tid. 2016 tog kommunfullmäktige beslut om inrättandet och enligt lagen om allmänna vattentjänster begärde länsstyrelsen under våren 2020 in en handlingsplan för att bilda verksamhetsområdet i Hamra. Ett beslut som berör cirka 45 fastigheter, vilket får till konsekvens att fastighetsägarnas spillvatten omhändertas plus att fastighetsägarna ska betala avgifter enligt gällande VA-taxa. Tilläggas kan att länsstyrelsen från början inte alls hade Hamra med i sin anmodan att bilda verksamhetsområde i Värnamo kommun.
– Det är 100 procent motstånd mot det här. Vi har gjort både en namninsamling och en enkätundersökning där alla får säga sin mening. Det största problemet är att vi har blivit överkörda i frågan, det har varit dåligt med information från tjänstemännens sida och politikerna har fattat ett beslut på fel grunder. Mellan 2010 och 2016 inkom en lagändring rörande hur man besiktigar avlopp och därför beslutade politikerna ärendet på felaktiga grunder. Man har varit otroligt dåliga på att ge oss information om ärendet och våra åsikter har inte kommit politikerna till del. De har varit ovetande om vår ståndpunkt i frågan. Kort sagt kan man säga det så här: vi vill ha enskilda avlopp, säger Ingela Johansson. Hamra tillhör Finnveden Folkland och är rikt på fornlämningar och stenåldersplatser. Vi vill inte ha ett förfulande avloppsreningsverk mitt i denna vackra miljö.
Inte minst ur en ekonomisk synvinkel ser Hamraborna problem med beslutet.
– Det är ett ekonomiskt vansinne att göra det här, både för de privata fastighetsägarna i byn och för kommunen. Det är slöseri med skattemedel, säger Gunnel Johansson.
– Vi får betala en anslutningsavgift som är oproportionerligt dyr och när vi frågade tjänstemännen om det skulle bli en särtaxa här, så var svaret nej. I stället gjorde man om systemet, som numera bygger på tomtstorlek. I det här systemet tar man ut ett maxpris och våra landsbygdsfastigheter räknas till de som får betala mest, vilket vi tycker är fel. Låt oss få göra våra avlopp själva: med dagens teknik kan vi få otroligt säkra lösningar på avloppen, minst lika bra som en kommunal anläggning, avslutar Ingela Johansson.