Plastberg i fokus på dialogmöte

Bor har under de senaste åren fått en ny innebörd på den mediala kartan. Anledningen till det hela stavas plast, i enorma mängder. Plasten som förvaras på fastigheten i den gamla Trelleborgsfastigheten har rört upp mycket känslor bland Borborna och storbranden på fastigheten i somras gjorde inte saker och ting bättre för att stävja situationen. Under landsbygdsdialogen var frågan på mångas läppar.

Värnamo kommuns miljöinspektör Gunnel Börjesson presenterade det nuvarande läget i processen.

– Som läget är nu så har vi två beslut från samhällsbyggnadsnämnden. Det ena att plasten ska tas bort från fastigheten och det andra gäller att först komma in med tidsplan där man berättar vart man ska forsla den. De besluten har vi sedan december 2023. Vi har inte fått in några planer från bolaget som äger fastigheten sedan augusti 2023. Nu har vi begärt in utdömande av vite från mark- och miljödomstolen och det återstår att se om vi får igenom det. Så är läget just nu.  Har någon frågor får ni gärna ställa dem.

– Jag tänker säkerhet, säger en mötesdeltagare. Värnamo kommun har fyra övergripande mål: hållbarhet, attraktivitet, tillväxt och trygghet. Jag kan nog säga att här har ni misslyckats med alla fyra under många år. Vad är det som gör det så förbarmligt svårt att få någon rätsida på det?

– Lagstiftningen har ju vissa begränsningar och befogenheter, menar Gunnel Börjesson.

– Men lagstiftningen måste även gälla dem. Jag var där i dag (läs onsdag) och tog bilder. Det ligger skräp över hela anläggningen och från start så har man sagt att all den här plasten ska ligga under tak, förutom när det var transporter, lastning eller lossning. Ända sedan start har stora delar av den legat utan tak. Det finns fotobevis på länge, svarar kommuninvånaren.

– Gör dem inte det som myndigheten förelägger dem om att göra så gör dem inte det och vi kan handgripligen inte gå dit och lyfta bort plasten, svarar Gunnel Börjesson.

– För att rikta kritiken rätt så tänker jag såhär: vi som kommun kan inte bara gå dit och plocka bort den. Det är inte så enkelt. Hade det varit så enkelt så hade det redan varit borta och nu har vitet dömts ut, säger kommunstyrelsens andre vice ordförande Anetté Myrvold (S).

– Jo, men det har inte utdömts nåt vite än. Hade ni inte misslyckats att fylla i blanketten rätt första gången? undrar en mötesdeltagare.

– Riktigt så kanske man inte kan förenkla det. Den första gången vi skickade in så tyckte de inte att vi hade formulerat oss så tydligt utan att man kunde tolka vår begäran om vitesutdömande. Vi tyckte att det var klart, nämnden tyckte att det var klart och gick på det beslutet men Växjö tingsrätt gick inte på det beslutet, säger Gunnel Börjesson.

– Sätter det här vitet på 25 000 i månaden press på dem? undrar mötesdeltagaren.

– Det sätter visst press på dem. Vi har haft ett möte med företrädare i dag (onsdag) under eftermiddagen men de har inga pengar, så det kan mycket väl bli så att tingsrätten beslutar att vitet går inte att utdömas på grund av att de inte har några tillgångar, säger Gunnel Börjesson.

– Vad blir det då? Konkurs? undrar mötesdeltagaren.

– Det kan det bli, svarar Gunnel Börjesson.

– Och då har alla vi betalat för att forsla bort plasten, säger mötesdeltagaren.

– Först och främst blir det en fråga för en konkursförvaltare att försöka ta tillvara och göra något av det, precis som efter den förra konkursen när Ule Miljö gick i konkurs. Då sålde man till de här aktörerna, säger Gunnel Börjesson.

– Jag är mest förvånad över hur ni kunde tillåta det här från början. Hur kunde man tillåta att det kom hit från början? undrar en annan mötesdeltagare.

– Kommunen har inte möjlighet att genom miljöbalken lägga näringsförbud, säger Gunnel Börjesson.

– Nej, men ni hade kunnat sätta vilken typ av mängd de tillåts att forsla dit. Ni nekar ju så mycket andra saker. Jag får till exempel inte göra någonting på min tomt. Där nekar ni ju, säger mötesdeltagaren.

– Det är väl bara att konstatera att vi har hamnat i en väldigt olycklig situation. Vi är inte det enda stället i Sverige som någon kreativ människa har utnyttjat den här möjligheten, utan vi har sett flera fall. Inte minst det stora fallet i som var i rätten häromveckan (Think Pink-rättegången), så det här är något som händer på väldigt många håll och vi behöver dra lärdom av detta. Både lagstiftarna och säkerställa att vi får en  lagstiftning på plats som gör att vi inte hamnar i den här situationen igen och vi behöver ju också se över våra rutiner i kommunen för att säkerställa att vi gör vad vi kan för att komma tillrätta med detta, vilket jag upplever att vi gör. Både från förvaltningshåll och från nämndens håll, så vi hoppas att vi ska komma ur detta på något sätt, för det är ytterst olyckligt och jag förstår att det finns mycket synpunkter och tankar, det gör det från mig också. Vi politiker är ju dock lite satta med munkavel när det kommer till myndighetsutövningsfrågan, där ska vi ska inte lägga oss i den, men det klart att det är väldigt olyckligt, säger kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M).

– Jag har gått där två gånger varje år sedan det kom dit och fotograferat runt hela området. Så här såg det inte ut från början. Från början var det hela balar med blandad plast, då låg det inte ute i naturen men det gör det nu. Frågor som jag har här är dagvattenbrunnar, det lakas ur den här. Det är stoft, bland annat nanoprodukter som är så farliga, som går ner i detta. Vart tar det vägen? Kollar ni vattnet i sjöarna här? Under Gällarydsvägen går ett vattendrag från detta ner till Kvarndammen, som går vidare ner till Fåren. Hur ser det ut därnere? Är det någon som mäter detta där? Här pratar vi om att flytta till en trygg kommun. Vi såg ju hur det var vid branden och den plasten som brann tror jag inte ens fanns med på mina foton utan det kom dit efteråt och vi ska vara himla glada att det var på den sidan (den södra sidan). Hade det brunnit på den här sidan (den norra sidan) så hade vi fått utrymma Bor om det hade börjat där, och detta är nog inte sista gången det händer. Hamnar en patient på sjukhus med en avsågad arm där det bara sprutar ut blod, inte går man och funderar över ”hur ska vi göra här?” Detta skulle bort i dag, så får kommunen rensa detta omgående, helst i morgon! Det kan inte vara så svårt. Varför ska man vänta på paragraferna när det finns såhär? Undrar en mötesdeltagare.

– Jag tänker att vi har en lagstiftning att förhålla oss till och det är ju inte så att det är kommunen eller kommuninvånarnas plast, vilket också gör att jag tycker att det är inte kommuninvånarnas uppgift att behöva betala för detta. Nu gör man ju allt man kan för att den här aktören ska ta sitt ansvar i den här frågan. Sedan är det väldigt många om och men och det är som sagt väldigt olyckligt, men vi hoppas att man kommer tillrätta med det och jag upplever och vet är att både förvaltning och nämnd gör vad man kan i detta ärendet, säger Tobias Pettersson (M).

– Varför ska vi börja ta smällen när det börjar brinna? Det är en stor grej på gång nu med Think Pink-ärendet. En mediekanal har kartlagt alla hennes anläggningar. Anläggningen i Laxå har 12 000 ton plast. Det kostar tio miljoner kronor att transportera bort den. Det kostar tio miljoner kronor att sanera. Detta är jämförbart med detta, säger kommuninvånaren.

– Jag har varit med väldigt länge i detta och kom ihåg när det hela började att diskuteras om att det här plastberget skulle komma till Bor diskuterades. Det var många som sa till kommunen när de fick höra vilket bolag det var som skulle komma att ”ta för guds skull inte hit plasten, för det här bolaget är inte seriöst”. Lyssnade politikerna på detta? Nä, politikerna var så angelägna om att tjäna lite pengar för att det skulle generera lite att få hit plasten så att ni sa ja, trots att många Borbor sa ”nej, nej, nej”. Nu sitter vi här med det här och risken är ju,  som vi säger här, att det är vi skattebetalare som i den sista änden kommer att få betala detta. Jag frågar er politiker, har ni lärt er någonting av det här så att detta inte kommer att upprepas? Frågar en annan mötesdeltagare.

– Jag kan väl svara och säga att jag inte var inte med när det här beslutet togs, men det finns många om och men i det här och vi har inte alltid rådighet att sätta näringsförbud på en enskild aktör heller, men utifrån den situationen som vi ser både här och runt omkring i Sverige så behöver lagstiftarna också förändra den här lagstiftningen så att den här typen av situationer inte uppstår igen. Sedan går det alltid att vara efterklok, men nu är vi i den situationen vi är i nu och nu tvingas vi hantera den på bästa möjliga sätt, säger Tobias Pettersson (M).

– Jag som jobbat inom gummi- och plastindustrin kunde se hur genomskinligt det här var på grund av företaget, men sedan var det ju också så att den miljökonsekvensbeskrivning som företaget skrev och de ansökningshandlingar som de skrev var ju vattentäta. Jag har pratat med både Gunnel, Mikael, flera andra som är här, räddningschef och så vidare om att jag såg det, men sedan är ju problemet att de har skrivit allt så bra fast att de inte gör som de har sagt och då är svensk lagstiftning som sådan att den får gå efter vad som är skrivet, i det här fallet den ansökan. Sedan att företaget inte hade den ambitionen någon gång och att på de sättet som de beskrev att de skulle behandla plasten var helt orimligt, men det ingår tyvärr inte i den tillståndsansökan som är, kommenterar en mötesdeltagare.

– Det var mycket klokt sammanfattat, för det är ju inte kommunens roll att gissa eller att anta utan vi måste utgå från det som kommer till oss och de ansökningar som kommer in. Det är så jag tänker att man jobbar när man får in sådana här ansökningar, Gunnel, säger Jirka Bärnlund Fors och lämnar över ordet till Gunnel Börjesson.

– Det var där vi hade problemet. Vi hade en magkänsla för det här företaget. Vi kunde inte undgå att ta till oss vad alla Borbor sa, men det gjorde ju inte att vi inte kunde kliva av hur vi hanterade det hela utifrån lagstiftningen, att gå på magkänslan, för det är inget ett motiv som håller för att förbjuda en verksamhet. Och jag kan ju se framför mig vilka rubriker det hade blivit om Värnamo kommun hade förbjudit återvinningsföretag från att starta på grund av att det känns inte bra. Det hade inte hållit någonstans, så vi kände att vi inte hade några möjligheter. I dag har man infört en möjlighet att ställa en ekonomisk säkerhet. Skulle det komma ett motsvarande bolag i dag så har vi en möjlighet att begära att de ställer en ekonomisk säkerhet innan de får starta, men det kunde vi inte då, avrundar Gunnel Börjesson.