Skoglund: Elkrisen – ett hot mot folkhälsan
Sport När en månadsförbrukning av el kostar som en mindre dvärgpudelkennel så går diskussionerna höga om hur hushållen ska klara ekonomin i vinter. En diskussion jag saknar – framförallt i dessa valtider – är idrottsperspektivet. Hur i hela helsefyr ska idrotten klara sig undan helskinnade från detta?
Foto: Pixabay och David Alin
Sett på rikspolitiken är det ingen hemlighet att idrotten allt som oftast får stryka på foten i diverse sammanhang. Det är väl egentligen bara att kolla på hur styvmoderligt den blev behandlad under pandemin med publikbegränsningar på maximalt åtta själar samtidigt som folk kunde trängas i drivor i kollektivtrafiken eller i varuhus. Eller på tantrafestivalen i Molkom.
För att inte tala om att vi inte ens har en renodlad idrottsminister som ser efter idrottens intressen. Anders Ygerman, den spjuvern, har nämligen titeln integrations- och migrationsminister med ansvar för idrottsfrågor. Man knuffar alltså in det kanske finaste vi har lite på sidan så där. Jag är förövrigt väldigt överraskad över att idrottsfrågorna inte alls varit på tapeten hittills i denna valrörelse.
Riksidrottsförbundet ska vi bara inte tala om, då höjs mitt arma blodtryck till astronomiska nivåer.
När experter spår en total elprischock i vinter så är jag djupt oroad för att idrotten går mot ännu en kris likt den hade under pandemin. Till och med en värre kris. Visst, många föreningar blev ekonomiskt kompenserade för publiktappet, men intresset bland många utövare dalade, vilket inte minst märks inom lokalfotbollen i vårat område.
Att driva en ishall är inte billigt. Peter Sibner, mannen från Rydaholm som lagt USA för sina fötter, twittrade häromdagen i frågan och enligt honom förbrukar en genomsnittlig ishall minst 1 gigawatt per år, det vill säga en miljon megawatt. Tänk nu genomsnittlig ishall, vi pratar inte schabraken som har evenemang likt Mello och konserter eller små oansenliga plåtskjul.
Ni kan läsa Peter Sibners intressanta Twittertråd här.
Jag gissar att de flesta aktörer som driver ishallar har bundna avtal. Men även bundna avtal löper ut och ska omförhandlas någon gång. Vi riskerar att få se en rad klubbar gå i graven i vinter på grund av helt orimliga elräkningar.
Det är nu vi närmar oss pudelns kärna: Jag är djupt oroad för att idrotten kommer ta oerhörd skada av den pågående elkrisen samt den förväntade lågkonjunkturen nästa år.
Skyhöga elpriser
Bandyklubben Åby/Tjureda gick häromdagen ut i Smålandsposten och larmade om att de riskerar att gå i konkurs inom ett halvår. De driver sin bandyhall själva och berättade att med nuvarande elpris skulle föreningens årliga elräkning öka från under en miljon kronor till uppemot åtta miljoner. Å t t a m i l j o n e r!?
Åby/Tjureda är inte ensamma om att driva sin egen arena, det finns även flera klubbar inom topphockeyn i Sverige som gör det. Ekonomin är förvisso en helt annan inom topphockeyn, men ändå.
Kollar man på samtliga bandy- och ishockeyklubbar i Sverige så hyr de flesta av kommunen. Exempel på detta på våra breddgrader är Rydaholms SK och Värnamo GIK. Gällande Skillingaryds IS hockeysektion och Waggeryd IK:s bandysektion så hyr de via en förening som sköter driften av idrottsplatserna. Men i slutändan så är det kommunen som betalar.
Om vi fokuserar nationellt så kan man ju fråga sig hur länge kommunerna egentligen är beredda att betala för att isen ska ligga blank? Jag kan mycket väl tänka mig att det kommer ställas ultimatum om det blir astronomiska elräkningar: ”Vill ni ha fortsatt is får ni stå för den själva”. Vilken förening under den absoluta toppen har råd med elräkningar på miljonbelopp sett över ett helt år?
Sponsoravhopp
Vi har läst och kommer (tyvärr) fortsätta läsa om företag som tvingas lägga ner på grund av hur elmarknaden ser ut. Många lokala företag sponsrar mer än gärna den lokala idrotten. Men hur ska man med gott samvete kunna fortsätta med det om man tvingas välja mellan att säga upp personal eller fortsätta sponsra trakten division 4-lag?
Hittills har hela denna krönika handlat om vinteridrotter, men sponsoravhopp är givetvis också något som kommer drabba sommaridrotterna.
Publiktapp
Vi lär få se massarbetslöshet om profetiorna om vinterns höga elpriser slår in och företag tvingas stänga. Med reducerad inkomst så tvivlar jag på att det är idrottsevenemang som prioriteras högst när familjebudgeten spikas. Då är det mat på bordet och nya skor till barnen som står högst.
De mest inbitna fansen likt supporter-Steffe och klack-Kenta kommer givetvis stå kvar. Men knappast gemene marginalsupporter.
Barn- och ungdomsidrotten
Om vi till att börja med fokuserar på hockeyn och bandyn. Om klubbar eller kommuner känner sig nödgade att stänga ner verksamheten. Vad händer med ungdomsidrotten då?
Samma sak med sponsoravhopp/arbetslöshet. Mat på bordet för hela familjen eller att lille Nikodemus ska få lira korgboll?
Jag är medveten om att jag målar upp ett totalt nattsvart scenario, men det är ett scenario som mycket väl kan inträffa om inte regeringen kliver in nu och gör något åt saken. Jag sökte Anders Ygerman (Ni vet han som ansvarar för idrottsfrågor) under gårdagen via hans pressekreterare. Men har inte fått någon återkoppling. De är väl upptagna så här i valrörelsen.
Jag vill veta konkret vad regeringen har för plan för att rädda idrottsrörelsen om mitt ovan utmålade skräckscenario slår ut i full blom. Förs det ens diskussioner om detta i maktens korridorer?
Om inte och allting krackelerar så är det ett reellt hot mot folkhälsan. Var är Folkhälsomyndigheten i denna fråga?
Slutligen vill jag återknyta till det jag skrev i början, att regeringen behandlade idrotten allt annat än väl under pandemin. Visst, det lassades ut bidrag, men vad blev priset för att ligor och serier stängdes ner? Bara i den lokala fotbollen här i trakten så kan flertalet vittna om vikande intresse från spelarhåll och klubbars svårigheter att få ihop manskap nog att spela match.
Med tanke på att pandemieffekterna och det ramaskri som uppstod från idrotten ligger relativt nära i tid överraskas jag vådligt över att inget parti fört upp idrottsfrågor högt upp på agendan i valrörelsen. Visst, elmarknaden, skjutningar och allt annat tråkigt behöver så klart ta plats. Men det parti som spurtar med fokus på idrotten tror jag skulle tjäna en hel del röster så här åtta dagar innan valet.
För mig veterligen finns det inget parti som nästa söndag går till riksdagsval som har idrotten högt upp på agendan. Vår största folkrörelse. Skamligt om ni frågar mig, varför nu någon i hela friden skulle få för sig att fråga mig.