Härlig kämpapoäng till IFK

Två ord som beskriver IFK Värnamos match mot Halmstads BK på Finnvedsvallen. Det blev 1–1 inför 3 088 åskådare.

Därmed var det också tredje raka 1–1-matchen för IFK på hemmaplan och kvällens poäng var extra skön. Halmstad pressade oerhört hårt, men IFK visade upp en enorm vilja och kämpaglöd och behöver inte alls be om ursäkt för poängen.

HBK gjorde en bra match med snabbt passningsspel och de skapade också chanser. Men, IFK vek inte en tum och hade de haft minsta lilla tur kunde det till och med blivit vinst.

– En fantastisk arbetsinsats av hela laget, ansåg Peter Johansson på presskonferensen.

Ja, IFK har nu sett till att inget av de fyra topplagen lämnat Finnvedsvallen som vinnare. Det är ett styrkebesked.

– På våra sex senaste hemmamatcher har vi tagit 14 poäng, slagit Dalkurd och Athletic och kryssat mot Sirius och Halmstad.

Men, de vit-blå fick slita denna kväll.

– Vi hade en 20-minutersperiod då vi gjorde målet då vi vågade spela ut. Annars hade vi för mycket bolltapp, vi vill äga bollen mer och nu blev vi för stressade, förklarar Johansson.

Han kunde dock glädja sig också:

– Fantastiska löpningar av hela gänget, och vi kunde även fått tre poäng men det kunde också blivit noll. Vi hade två bra lägen utöver målet och en uppsjö av halvchanser.

Adam Chennoufi fick utgå i 37:e minuter på grund av skada.

• Vad hände?

– Han fick känning i en ljumske och då blev vi lite lidande ett tag.

Jonathan Rasheed fick pris som bäste IFK:are.

– Helt rätt. Han var lysande under våren, i höst har det trillat in lite bollar, men i dag var han bra och klarade många hala bollar och räddade dessutom en straff.

Främsta kämpainsatsen

Halmstads tränare Jan Jönsson var inte lika belåten som Peter Johansson.

– Besviken att vi inte åker hem med tre poäng, var det första Jönsson sa.

Han fortsatte summera:

– Vi spelade bra långa stunder, hade stora chanser, små chanser och en straff. Men sista fem minuterna var det mycket Hawaii.

• Något om Värnamo?

– De hade bra övergångar och är starka hemma, vilket vi visste.

Det bevisade IFK och det här var nog årets främsta kämpainsats. Till det bidrog samtliga, men ska några höjas lite extra blir det Victor Nilsson, som nog var den hemmaspelare som sprang mest och längst. Freddy Winst och David Engström var alltid på rätt position i mittförsvaret och på mitten fördelade Martin Claesson många läckra och säkra pass. Oskar Johansson vid Claessons sida svarade för stort hästjobb och nye Gentrit Citaku hade flera delikatesser. Den liraren kan vi förvänta oss mer av när han blivit ”varm” i den vit-blå dressen.

Sammanfattning av kvällens match: IFK vann en poäng och stärkte sannolikt självförtroendet rejält inför kommande bataljer.