Nyheter

Per föreläste om innovation: ”Varje gård är unik”

Nyheter Per Frankelius, universitetslektor från Linköping, höll ett spännande föredrag gällande tradition, teknisk utveckling och innovation inom svenskt lantbruk vid årsmötet i LRF kommungrupp på Tallnäs under måndagskvällen. 

Per Frankelius gästade LRF:s årsmöte och gav en timmas information och eftertanke till kommunens lantbrukare  [1/7]

Framtidens traktorer?  [2/7]

Ni är skickliga, men har tunga utmaningar som lantbrukare, säger Per.   [3/7]

Klimatfokus över hela världen  [4/7]

Per fångade årsmötesdeltagarna  [5/7]

Det ska vara fokus på helheten, säger Per Frankelius och visar kärnvärde och mervärde.  [6/7]

Eldriven maskinpark  [7/7]

Per Frankelius har en tjänst som docent och universitetslektor vid Linköpings universitet, har själv en gård i Östergötland och intresset för lantbruket är stort. Under LRF:s årsmöte berättade han att samhället står inför stora utmaningar, där flera har lösningar inom lantbruket. Den röda tråden i Pers forskning är innovativa processer. 

– Mitt intresse är att utveckla lantbruket ur arbetsmiljösynpunkt. Varje gård är unik. Min avhandling handlade om hur man utifrån bryggeri ville utveckla råvaror, B-vitamin och därefter DNA-teknik. När man utvärderade insulin gjorde man det på det som har utvecklats i bryggeribranschen. I dag är DNA-tekniken viktig, inte minst för vården. 

Vi har stora utmaningar i vår värld
– Problem väller in till lantbruket. På 1700-talet tog det 30 dagsverk att skörda och tröska ett ton spannmål. Med slåtterbalken och tröskverket sjönk det till sju dagsverk, vilken skillnad. I dag tar det två minuter med en X9… 100 ton i timmen! En ofattbar utveckling och vi har en fantastisk lantbruksbransch. Det är ett dock ett problem. Befolkningsökningen är större än vad maten räcker till. Lägger vi tyngd på ökad matproduktion, så ligger den biologiska mångfalden och negativ klimatpåverkan i den andra skålen och tynger. Det är ett problem. Man skriker efter något, men man tar inte hänsyn till helheten, berättar Per Frankelius. 

Hur omvärlden ser på lantbruket
– Otäcka pinnar, allt är dåligt mot klimatet. Fy på er allihopa, säger Per och gestikulerar mot bildspelet på väggen och frågar sig ”hur dåliga är korna egentligen”?

– Jag såg häromdagen en ny variant i vegantrenden där man introducerade veganbacon, men å andra sidan har detta en annan sida. Järnbrist är den vanligaste orsaken till nutrionsproblem i världen. På tal om problem så har vi värmen som förändras i snabb takt. Det påverkar majsen bland annat runt medelhavet och vi kanske snart kan odla druvor hos oss i stället. Vi vill gärna ha kött men ska ta bort djuren. Nu har man börjat odla kött. Man sprutar ut fett och protein på en platta och odlar köttet, men en del tror på fullaste allvar att det kommer bli så här framöver.

– Ni alla här är skickliga lantbrukare, men vad händer i lantbruket då? Det är tunga utmaningar. Det är innovationer som gör att det blir rejäla lyft. Jag undrar om el i vår maskinpark är den bästa? Det är lite som ett hyckleri, då bara 25 procent av elen är fossilfri. Jag blir galen när jag hör alla på klimatkonferensen. På de större gårdarna är energitätheten för dålig och här tror jag det är kört. I Litauen har man lanserat ett rent elredskap, från traktor till redskap. Det finns traktorer som drivs av solkraftsammoniak, JCB tillverkar en traktor som drivs på vätgas. Valtra tror att i framtiden drivs vår maskinpark med diesel som är framtagen fossilfritt. Det händer mycket med tekniken, säger Per och visar en bild på en drönare som varje morgon tar en sväng och räknar in djuren, kollar över grödorna och allt sker automatiskt. 

– På kossorna mäter man temperaturen i öronen för att se hur de mår, man har kameror i kalvstall där datorn lär sig hur de beter sig och har kalven ett avvikande beteende går larmet. Vi hälsokontrollerar våra djur automatiskt och man tar labbet till gården för att analysera. Det finns en robot som skördar gräset och åker in och lämnar av det hos kossorna. Varje år avlivas sju miljarder tuppkycklingar och nu finns det ett system i Tyskland som detekterar ganska sent om det är en tupp i ägget.

– Vi kommer att få torrare säsonger, fokus på bevattning med mera, ökar. Israel uppfann ett ”droppsystem” där man gräver ned ett vattensystem i jorden, man kan blanda in flytgödsel och det här är ju en superbra idé. Det har kommit en sorts av vete som kan ligga vall i fyra säsonger, så slipper man plöja. Ett besprutningssystem har utvecklats där man sparar 90 procent av kemikalierna, tack vare en kamera som hittar en tistel och då sprutas det precis där och ingen annanstans. Det finns en teknik som ger perfekt fröprecision vid sådd. Vad händer i jorden då? Det utvecklas mer teknik och vi körde med en sensor där man skiktröntgar jorden och ser packningsgraden och även vilken jordart som finns och var. Det är som en dröm, tänk att få en karta över var vattnet är under jorden. Ju mer man vet, desto mer information kan man samla i datorerna och analysera mönstret. 

Var är lantbrukare i det här?
– Första bilden jag visar här är en lantbrukare som har hur mycket pengar som helst, men inte har någon lust att utveckla lantbruket. Den andra bilden visar en lantbrukare som kämpar för lönsamhet. Man vill inte dö, man vill utvecklas, men behöver hjälp. Bild nummer tre är lantbrukaren med utvecklingsvilja, som har en välskött gård och en stor ambition och vill utveckla, men vet inte hur. 

– Vad har vi för utvecklingsvärden undrar ni såklart? Man tänker sig kanske vässa kostnaderna eller så ändrar man verksamhetsinriktning. Kanske börjar med något nytt djurslag, byter inriktning, ändrar tradition och gör inte ”som vi alltid har gjort”, eller innovation. Det är här i kväll ni ska diskutera så kommer lösningarna fram. Samtidigt är det viktigt att besöka andras gårdar, läsa tidskrifter och hålla sig uppdaterad. Innovation handlar om att bryta det dagliga, att man ska tänka i andra banor. Ett exempel i det fallet är att Ferraris stötdämpare sitter i slåtterkrossen. Hur ska man kombinera och hur ska man utveckla sin affärsmodell för sitt företag? Det finns stora möjligheter om man går samman, man bildar ett team, tillsammans skapar vi en gemensam affärsidé. Det handlar om kärnvärde och mervärde, vi har fostrat våra konsumenter. Det är just nu prisjakt före produkten. 

– Och vet ni vad, ni som har djur? Tramphålen i hagen är en fantastisk fin biotop för insekter, främst skalbaggar och steklar frodas i djurens tramphål i hagen, avrundar Per Frankelius sin föreläsning för LRF-medlemmarna under måndagens årsmöte. 

Taggar

Dela