Utmaningsrätt på gång: ”Ett steg i en riktning som vi inte vill gå”

– Vi kan redan i dag konkurrensutsätta verksamheten genom att använda oss av LOU, vi kan skapa eller anlita andra kommunala bolag och vi kan göra idéburna offentliga partnerskap, så varför ska vi introducera ett helt nytt system? undrar oppositionsrådet Anetté Myrvold (S). Bild: David Alin

Utmaningsrätt innebär att den som är intresserad av att driva en kommunal verksamhet på entreprenad åt kommunen har rätt att utmana den kommunala verksamheten. Om utmaningen godtas så upphandlas verksamheten. Det utmanande företaget deltar i upphandlingen på samma villkor som övriga anbudsgivare. Värnamo kommuns syfte med utmaningsrätten är att pröva om den kommunala verksamheten kan bedrivas av någon annan med samma eller bättre kvalitet och till samma eller lägre kostnad.

Kommunstyrelsen beslutade i april 2024 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en modell för införande av utmaningsrätt, vilket förvaltningen sedan gjorde. I april i år beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet för att ta fram ett underlag inför beslut om införande av utmaningsrätt. Därefter har kommunledningsförvaltningen tagit fram förslag på riktlinje samt kommunikationsplan för införandet och checklista som kan användas som stöd i samband med en utmaning. I november beslutade kommunstyrelsen att ge kommundirektören i uppdrag att samverka införande av utmaningsrätt och att samverka förslag på riktlinje om utmaningsrätt. På dagens möte beslutade kommunstyrelsen efter omröstning att föreslå att kommunfullmäktige ger klartecken till att införa utmaningsrätt från den 20 april i år.

”Det är ett viktigt steg för att stärka både kvaliteten och effektiviteten i den kommunala verksamheten och för att öppna upp för nytänkande. Utmaningsrätten innebär att privata aktörer, kooperativ eller idéburna organisationer ges möjlighet att utmana kommunens egen verksamhet om de kan uppvisa att de kan utföra tjänsten med samma eller högre kvalitet, mer effektivt eller med nya arbetssätt. Det handlar inte om att sälja ut verksamhet, utan om att pröva om någon annan kan göra det bättre till nytta för invånarna.

Det finns flera viktiga skäl till beslutet:

För det första stärker det kvaliteten. När verksamheter kan utmanas skapas drivkrafter för utveckling och förbättring, oavsett om verksamheten fortsätter i kommunal regi eller upphandlas.

Konkurrens och jämförelse skärper fokus på resultat och service.

Det främjar effektiv användning av skattemedel. Varje skattekrona ska användas klokt. Om en extern aktör kan leverera samma eller bättre kvalitet till lägre kostnad innebär det att resurser kan frigöras till andra prioriterade områden.

Det ökar valfriheten och mångfalden. Fler aktörer skapar fler perspektiv, fler idéer och i förlängningen större valfrihet för invånarna.

Det uppmuntrar entreprenörskap och stärker möjligheterna till lokalt företagande. I en kommun med starkt näringsliv är det naturligt att ta tillvara den innovationskraft och det engagemang som finns hos företag och organisationer.

Utmaningsrätten visar att vi tror på utveckling, öppenhet och ansvarstagande. Det är ett beslut som sätter invånarnas bästa i centrum och som bidrar till att göra kommunen ännu starkare både som organisation och som plats att leva och verka i.”

Socialdemokraterna yrkade avslag och reserverade sig mot beslutet. De lämnade in en skriftlig reservation:

”Socialdemokraterna anser att införandet av utmaningsrätt inte är ett ändamålsenligt styrmedel för utveckling av kommunens verksamheter.

Utredningen visar att alla verksamheter, med få undantag, föreslås kunna utmanas, utan att kommunen gör egna politiska prioriteringar eller avgränsningar. Socialdemokraterna menar att detta riskerar att försvaga den demokratiska styrningen, minska den strategiska kontrollen över välfärdens kärnverksamheter och leda till en fragmentisering av kommunens organisation.

Vidare konstaterar Socialdemokraterna att utredningen inte tillräckligt belyser helhetskostnaderna för kommunen. Även om en enskild verksamhet kan framstå som billigare vid konkurrensutsättning tillkommer kostnader för utredning, upphandling, uppföljning, kontroll och juridisk hantering. Dessa riskerar att belasta både förvaltningar och kommunledningsförvaltning utan att det finns garantier för långsiktiga ekonomiska vinster.

Införandet av utmaningsrätt innebär också en ökad osäkerhet för kommunens medarbetare. Socialdemokraterna ser en risk för otryggare anställningsvillkor, kompetensförlust och försämrade möjligheter till långsiktig personalförsörjning, vilket i sin tur påverkar kvaliteten i verksamheten negativt. Kommunen ska vara en trygg arbetsgivare och ta ansvar för både personal och verksamhet.

Utredningen pekar själv på behovet av betydande resurser och bibehållen beställarkompetens för att systemet ska fungera. Socialdemokraterna bedömer att detta står i motsättning till ambitionen om effektiv resursanvändning och riskerar att flytta fokus från verksamhetsutveckling till administrativa processer.

Eftersom kommunen redan idag kan pröva alternativa driftsformer när det är motiverat, ser vi inget behov att införa ett generellt system för utmaningsrätt

Mot denna bakgrund anser Socialdemokraterna att kommunens verksamheter även fortsättningsvis bör utvecklas och förbättras inom ramen för kommunal regi, med fokus på kvalitet, likvärdighet, personalens villkor och långsiktig samhällsnytta. Därför reserverar vi oss mot beslutet att införa utmaningsrätt i Värnamo kommun”, menar partiet.

Kommunstyrelsens andre vice ordförande Anetté Myrvold (S) utvecklar sitt resonemang ytterligare i en intervju med tidningen.

– Vi tycker att det är ett steg i en riktning som vi inte vill gå och vi har ju redan möjligheter att konkurrensutsätta verksamheter i dag, så vi förstår inte varför vi ska göra det. Tittar man på de svenska kommuner som redan har infört detta så säger de att merparten av utmaningarna rörde sig om sådant som man ändå kunde initieras via vanliga upphandlingar och att det snarare bara är symbolpolitik än att det gör någon verklig skillnad för verksamheterna mer än att vår personal får högre administrativ börda så att säga. Vi kan redan i dag konkurrensutsätta verksamheten genom att använda oss av LOU, vi kan skapa eller anlita andra kommunala bolag och vi kan göra idéburna offentliga partnerskap, så varför ska vi introducera ett helt nytt system? Det ger ju inga praktiska möjligheter utan introducerar bara en administrativ omväg för beslut som redan kan fattas, säger hon och fortsätter:

– Ska man införa ett sådana här nytt system så kräver det ju att vi måste bygga upp en ny struktur för att kunna ta emot och pröva och dokumentera nya utmaningar. Vi måste skapa tydliga kriterier och processer, hantera överklaganden och rättsliga granskningar. Vi måste avsätta personal för att utreda, sedan ska vi följa upp och göra tillsyn. Alla inkomna utmaningar som kommer måste ju kommunen utreda, oavsett om de känns realistiska eller saknar kvalitet. Det drar ju resurser från de områdena som blir utmanade, skolan, omsorgen, socialtjänst eller andra kärnuppgifter, det ökar belastningen på redan pressade förvaltningar och jag tycker det riskerar att skapa ineffektivitet snarare än förbättring. Hur ska de olika förvaltningarna kunna verksamhetsplanera om vi måste hantera även enklare och billigare utmaningar? Det blir en kortsiktig verksamhetsplanering för man vet inte vad som kommer att hända. Det blir också svårighet att bygga långsiktiga investeringar i personal, i kvalitet och bidrar till en ökad osäkerhet för anställda, vilket påverkar arbetsmiljön negativt. Till syvende och sist så är det ju faktiskt så att även om vi lägger ut verksamheten så är det ju i slutändan ändå kommunen som är ansvarig för servicen i verksamheten.