Sporten som hastigt kikade in hos Svensson (och lika hastigt vände på klacken och drog)

– Så, gå ihop ett gäng killar/tjejer, boka en padeltid (med eller utan tränare). Låna ett rack och ett rör med bollar. Skratta med varandra, ha skoj, njut av sporten som är enkel att lära sig, skriver Niklas Lindkvist i en krönika om padel. Arkivbild

Det slog ner som en bomb för några år sedan. Nu har man otur om man inte lyckas att få tag i en tid att spela på. Folk köpte på sig dyra rackets, skor, fina kläder, bollar och inför var och varannan match lade spelarna på en ny linda på sitt racket. Nu är det nya tider. Hallar gapar tomma. Investerare ligger hemma och svettas och vrider sig i en otäck ångestdimma över miljoner som plötsligt gått upp i rök. Hur tusan är det möjligt? Stålarna rullade ju in utan att vi behövde göra något?  

Jag minns så väl i början när man kom till en padelhall. Folk skrattade, lindade sitt racket, knöt sina skor, några joggade i lokalen med ett leende på läpparna över att dem snart skulle få studsa in i buren och kämpa sig igenom 90 minuter. Ingen brydde sig om kostnaden utan man bara swishade över deg till den som bokat och sen lirade man. Det var rena rama julafton för oss stackars padelmänniskor. Alla ville spela och alla tyckte att de var bra. Efter ett tag började det skava lite mellan olika padelpar och några sökte till och med ny medspelare. Jag är inte bättre själv. Det var aldrig ens eget fel om man förlorade utan alla skyllde alltid på sin partner. Från någon vältränad, nyfriserad och solbränd man kunde man ibland höra “han slår för löst, för dåliga volleys, lustig serv, inget tryck i slagen”. Ibland hörde man nån kvinna i kort kjol, med dinglande hästsvans och med alltför mycket smink säga “jag tycker jag spelade bra men hon missade hela tiden. Hon missade såna enkla bollar”.  

För att sporten padel ska överleva tror jag att vi måste ta oss tillbaka till det sociala. Det ska vara skoj att träffas, kul att spela, man tar en kopp kaffe, skrattar, man träffar nya polare och så vidare. Och jag förstår er som aldrig har provat på padel. Det finns ett motstånd. Man kanske känner sig för dålig? Man kanske tycker att man inte passar in? Men jag vet, det finns många av er som skulle älska att spela padel. Ni skulle kunna ha så mycket roligt med denna sport och samtidigt få bra träning.  

Ibland känner jag att det är lite samma fenomen som det har varit med golf. Det var svårt att komma intill och spela golf, det var dyrt, du behövde klubbor och även sätta in en summa pengar i den klubb du ville spela hos. Någon gång i slutet av 1990-talet (om jag minns rätt) kunde man bli medlem i en golfklubb som bara fanns på papper. De hade inte ens en bana. Det kallades typ “Brevlådeklubb”. Då blev man medlem där utan att behöva sätta in massa stålar och sen kunde man spela fritt i Sverige. När detta hände blev golf inte lika intressant längre. Samma sak har hänt med padel. I början var det ju stört omöjligt att få en tid att spela på. Folk satt uppe långt in på nätterna för att komma över och boka en padeltid. Nu finns det tider att boka i stort sett hela tiden och då är det inte lika intressant längre. Blir något för enkelt och tillgängligt så finns inget intresse.  

Samma fenomen i kärlek. Visar någon för stort intresse så falnar intresset från den andra sidan. Jag har gjort det misstaget själv. Visade för stort intresse för en kvinna och hon gav mig inte ens en förkylning tillbaka. Vi människor är djävligt märkliga. Eller är det våra hjärnor? Eller är det den mediala cirkusen som lärt oss hur vi ska vara och svara? Jag blir bara trött och less på allt ibland. Och elpriset på detta. Det är dyrt att driva runt en padelhall. Dyrt att driva runt ett boende. Kärlek kostar. Kärlek äter upp dig. Vill du ha värme och kärlek så är det dags att betala med värme och kärlek.  

Så, gå ihop ett gäng killar/tjejer, boka en padeltid (med eller utan tränare). Låna ett rack och ett rör med bollar. Skratta med varandra, ha skoj, njut av sporten som är enkel att lära sig. Ni kommer förmodligen inte att bli några stjärnor men ni kommer garanterat ha väldigt skoj tillsammans om ni gör det på er nivå och ingen kommer någonsin behöva skämmas för att visa sig i en padelhall. Det är dags att stänga av filter och annan skit och bara vara som vi är. Vad är vackert egentligen? Vad är bra? Vad är normalt? Lev livet, med smink och muskler eller utan. Jag tror faktiskt inte så många bryr sig. God Jul och Gott Nytt År så tar vi nya tag nästa år!  

Niklas Lindkvist