Nyheter

Skriver öppet brev om att bevara landsbygdsskolor

Nyheter Ett nätverk har startat för att bevara landsbygdsskolorna i Värnamo kommun.  

– Vi är några vårdnadshavare och eldsjälar som har startat ett nätverk, Nätverket för att bevara landsbygdsskolorna som F-6-skolor i Värnamo kommun, där vi aktivt kommer att jobba för att bevara landsbygdsskolorna. Då vi har förstått att det snart är dags för beslut i den här frågan har vi valt att skriva ett öppet brev, hälsar Martina Immonen Arthursson, Kristin Karlsson, Marie Nilsson, Leif Nygren, Ulf Hindsén och Emma Söderhjelm.

Tånnö skola

Värnamo kommun ska växa med sin landsbygd! Lägg ned utredningen om att flytta årskurs 4–6 från landsbygdsskolorna!

Värnamos mål är att bli 40 000 invånare till år 2035! Det är ett roligt mål som vi som bor på landsbygden i Värnamo kommun vill hjälpa till att uppnå. Värnamo kommun har länge haft ett aktivt och genomtänkt arbete med att utveckla hela kommunen och det har gett resultat. Till landsbygden söker sig ofta inflyttare och hemvändare med hög utbildning som behövs för att trygga framtiden för industri, skola, vård och omsorg.

På landsbygden hittar man också en stor del av kommunens maskinentreprenadpark som möjliggör snöröjning, nybyggnationer och skogsbruk. Många stora och små företag finns också på landsbygden som ger många arbetstillfällen och skatteintäkter.

En annan stor grupp finns endast på landsbygden och det är matproducenterna. Värnamo kommun är en företagarvänlig kommun som har många livsmedelsproducenter till exempel mjölkbönder, ägg- och köttproducenter och de gröna näringarna växer. Detta systematiska arbete ledde till att Värnamo kommun år 2016 utmärktes med Årets kommun av organisationen Hela Sverige Ska Leva. En stor del av framgången berodde på att Värnamo kommun aktivt satsar på landsbygdsskolor.

Mer information finns att läsa på kommunens hemsida www.varnamo.se/kommun-och- politik/kommunfakta/arets-kommun-2016.html.

Öppet brev till samtliga ledamöter i Värnamo kommunfullmäktige och barn- och Utbildningsnämnden

En del av landsbygden, Fryele . Arkivbild

 

 

• Motiveringen lyder:
”Värnamo kommun ser dialog med landsbygdsinvånarna som viktigt och arbetar aktivt för att skapa möjligheter till medbestämmande. Skolor, bredband, närproducerad mat och närtrafik är hörnstenar för landsbygdens överlevnad och detta satsar kommunen på. Arbetet har gett resultat: landsbygden växer lika mycket som staden. Värnamo kommun har en tydlig strategi för landsbygden som inspirerar.”

Förslaget att utreda huruvida årskurs 4–6 ska flyttas från samtliga landsbygdsskolor går stick i stäv med kommunens strategi och vision. På kort sikt riskerar attraktiviteten för landsbygden att minska. Ett antal forskare konstaterar att skolan på landsbygden ”representerar mer än bara utbildning. Den betraktas som en vital del av en bygd oavsett land.” (1)

Åsa Morberg, docent i didaktik vid Stockholms universitet och högskolan i Gävle, har lyft för- och nackdelarna med landsbygdsskolor kontra större skolenheter och hon sammanfattar sina erfarenheter:

”Trenden att satsa på stora skolor i centralorter och lägga ned skolor i ytterområden är ett stort misstag.” … ”De som vill se större skolenheter använder argument som att det är svårt att få behöriga lärare till små skolor, den lilla skolan kostar mer och att elever i små skolor inte utvecklar sina sociala förmågor. Från forskningen kan man läsa det motsatta.” … ”I riktiga pengar kostar de här byggnaderna väldigt lite för kommunen och skattebetalarna, tjänstemännen har missat att ta i beaktande bland annat kostnader för skolskjuts, ombyggnation, överblivna lokaler samt intäkter om föräldrar och barn lämnar kommunen.” (2).

Maria Johansson säger i en artikel att det blir lättare att erbjuda eleverna behöriga lärare i ämnena slöjd, hemkunskap och moderna språk om mellanstadieeleverna flyttas till större skolor. Redan idag bussas dessa elever en gång i veckan för att få sin undervisning tillgodosedd. Det fungerar riktigt bra redan idag.

Vissa vårdnadshavare väljer idag att låta sina barn börja på en annan skola, men det beror i många fall på att Värnamo kommun har olika stadieindelning på skolorna. Till exempel har Forsheda och Bor och Apladalens rektorsområden F-6 respektive 7–9-skolor medan Gröndals rektorsområde har F-5 respektive 6–9-skolor. Vårdnadshavare som önskar låta sina barn börja på en annan skola kan då välja att flytta sina barn tidigare för att barnen ska få vara med då de nya klasserna bildas på högstadieskolan.

I Värnamo har arbetet påbörjats med att återinföra stadier f-3, 4-6 och 7-9 och då kommer inte vårdnadshavare att låta sina barn byta skola förrän åk 7.

Man kan argumentera för att de större skolor som tar emot åk 4–6 får en mer flexibel organisation. Samtidigt försvinner elevpengen från de små skolorna och de övergripande kostnaderna per elev för till exempel skolbespisning, vaktmästare, städning, uppvärmning och underhåll kommer att öka.

De små skolorna får samtidigt en mindre flexibel organisation då det blir färre elever på skolan. Vi befarar att skolorna kommer bli så små att det finns en framtida nedläggningsrisk. Om förslaget blir verklighet är det också troligt att de redan trångbodda klasserna på skolorna som får ta emot elever blir ännu större.

Maria Johansson menar även att större sociala sammanhang kan göra det lättare för barn att få kompisar i samma ålder. Man glömmer då att barnen på en mindre skola skapar kontakter över årskurserna och dagligen ges möjligheter till spännande möten mellan årskurserna som tränar barnens sociala förmåga. Det finns också en trygghet i en liten skola där all skolpersonal, inte bara undervisande personal, känner barnen.

Vi förutsätter att Värnamo kommun fortsätter att arbeta med att utveckla vår kommun för att nå vision 2035. Vi på landsbygden kommer att göra vår del och vi ser fram emot att se hur kommunen kommer att leva upp till motiveringen för Årets kommun 2016!

Undertecknat:
Styrelserna för:

Gällarydsbygdens intresseförening
Gällaryds Hembygdsförening
Gällaryds Föräldraförening
Hånger Samhällsförening
Hånger Hembygdsförening
Kärda Samhällsförening (under bildande)
Fryele Föräldraförening
Nätverket Tånnö skola
Nätverket för att bevara landsbygdsskolorna som F-6-skolor i Värnamo kommun
Rydaholm-Horda Centeravdelning

Samt

Torbjörn Egerhag (C), Tomas Carlzon (C)
Många föräldrar från Hånger, Gällaryd, Horda, Fryele, Tånnö och Kärda

1. ”Inre kraft och yttre tryck. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor”, ISBN 978–91–7601–649–7, Gerd Pettersson (som refererar till Cedering, 2016: Egelund & Lausten, 2006; Hargreaves, 2009; Kearns med flera, 2009; Åberg-Bengtsson, 1996).
2. Stora vs små skolor, Pedagogiska magasinet 18/9 2019, Åsa Morberg

Taggar

Dela


6 reaktioner på Skriver öppet brev om att bevara landsbygdsskolor

All handlar om att försöka spara pengar , men lär nig inte tjäna något på det heller . Tråkigt att barn , gamla och sjuka alltid ska bli lidanden . Men 9miljoner till renovera kommunhuset är nödvändigt ? Bli det ny kaffeautomat med ?

Hoppas politikerna tar sitt förnuft till fånga och lyssnar på forskningen. Tänk på barnens framtid!
Allt i samhället kan inte centraliseras till tätorterna. Alla vill inte leva i stan. Landsbygsborna är med och bidrar med precis lika mycket skatteintäkter som alla andra. Till detta hör även barnens rättigheter att få gå i en skola på den plats där de växer upp. Ska landsbygdens barn straffas bara för att kommunpolitikerna inte kan sköta ekonomin och hantera skattemedlen på rätt sätt?
Det blir bara pinsamt för en kommun styrd av Centerpartiet att avveckla landsbygdens livsådra. Vill ni som ni påstår utveckla landsbygden och driva en ”närodlad politik”? Se då till att verka därefter. Att säga en sak och verka för motsatsen, då kommer förtroendet hos er centerpolitiker garanterat nå botten. Stå nu upp för det ni går till val på och låt Värnamo kommun bli ett sveriges föredöme för en levande landsbygd där möjligheter, företagande och barnens framtid på landsbygden sätts i centrum.
Det är dags att satsa nu och inte nedmontera landsbygden!

Så bra och klokt skrivet! Tack för att ni driver kampen och att ni orkar. Tänk om forskningen kunde få styra besluten denna gång.
Från en mamma som också kämpar för att barnen ska få gå kvar i landsbygdsskolan.

För all del, men vad som behövs är framför allt en trygg skola. Samhället är fördärvat och massor av barn och ungdomar bävar nog för skoldagen. Man undrar om det överhuvudtaget finns någon framtid för Sverige.

Kommentarsfunktionen är stängd