Siktet inställt på trygg hantering av översvämningar

Översvämningen 2004 satte Värnamo på kartan. Åbroparken svämmades över, Finnvedsvallen stod under vatten och dammen vid Karlsfors riskerade att ge vika helt. Problematiken med dagvatten och översvämningar vid kraftiga regn fick Värnamo kommun att agera. Genom ett projekt som inriktar sig på skyfallsvägar och översvämningsåtgärder arbetar Värnamo kommun för en hållbar samhällsplanering, med en strävan om att vatten ska rinna säkert längsmed kommunens gator och grönområden på ett sådant sätt att minimala skador på byggnader uppstår.

– Översvämningen 2004 visade att vi inte var förberedda på så höga flöden motsvarande ett 25-årsregn. Vi tog lärdomar och har sedan dess fokusera mycket på att bygga bort risker och köpa in kraftiga automatiska dagvattenpumpar som håller tillbaka vattnet. När det gäller byggfrågan så fokuserar vi mycket på både användbarhet och gestaltningen, att använda ytorna som skapas och göra något fantastiskt av det, säger VA-chefen Antti Vähäkari.

Ett exempel på en satsning är vallen som går längs med Åbroparken in mot kvarteret Träsket. Vid delen mot Parkgatan ersattes den höga vallen av en S-formad mur för att ge en konstnärlig gestaltning.

– Det som var roligt med det projektet var att det blev en tom yta ovanpå som blev möjlig att använda till något. Den blev uppkomsten till skejtparken som kommunen valde att anlägga där, som har visat sig vara en lyckad satsning, säger projektledaren Henrik Lönngren.

En del av arbetet har handlat om att skapa fördröjningsmagasin i form av dammar runt omkring i kommunen.

– Att främja rekreation, biologisk mångfald och estetik är alltid kul. Ett exempel är dammen vid Stomsjö gård. Där var det sankmark tidigare men nu har det blivit något av ett paradis för fåglar. Ett annat exempel är dammen nedanför Borgenstugan, som fungerar som ett skydd för att motverka översvämning av Gröndalsleden och dammen nedanför Alandsrydsbacken, som fungerar både som vattenmagasin och som wakeboard-bana, säger Henrik Lönngren.

– Vi håller på att färdigställa Vråenparken också. Där har vi anlagt tre dammar för att kompensera bristande kapacitet nedströms i ledningsnätet, eftersom vi har sett att det lätt blir översvämningar vid Kärnan-huset också. Det bor ganska många i området kring Vråen och Rörstorp och då är det kul för de boende att ha någonstans att grilla och umgås men också få uppleva en vattenspegel. Vi försöker hela tiden att lyfta de bitarna, säger Antti Vähäkari.

Kommunens fokus på frågorna har gett effekt.

– Vi har skapat rutiner för att kunna hantera höga flöden och fick öva i skarpt läge vid översvämningarna 2020 och 2023. Ett exempel på åtgärd är att bygga barriärer vid riskområden. Där vill jag rikta ett stort tack till vår personal som agerar snabbt, det märktes inte minst nu vid årets översvämning när barriärer snabbt kom på plats, säger Antti Vähäkari.

Men framför allt är det digitaliseringen som har gett arbetet en skjuts i rätt riktning. Bland annat genom Sakernas internet (från engelskans Internet of Things, IoT) som är ett samlingsnamn för de tekniker som gör att saker med inbyggd elektronik och internetuppkoppling, kan styras eller utbyta data över ett nätverk. Exempel på föremål kan vara hushållsapparater, kläder, maskiner, fordon och byggnader. I kommunens fall handlar det om sensorer som sitter utsatta på flera platser längs med Lagan och Storån. Sensorerna mäter av vattennivåer och datan skickas i realtid till ett datorsystem.

– Tidigare behövde vi gå ner till Lagan varje gång för att kontrollera vattendjupet. Nu kan vi genom en knapptryckning få en bild över hur vattennivåerna ser ut. Det som är ännu roligare är att programmet är uppkopplat mot andra kommuner, vilket gör att vi kan byta data med varandra. Med hjälp av väderdata från SMHI kan vi också prognostisera hur läget ser ut. Utöver sensorerna har vi även larmövervakning vilket gör att vi ännu lättare kan hålla koll, säger Antti Vähäkari.

Förutom digitala verktyg ligger fokus också på att bygga permanenta översvämningsskydd. Kommunen har planer på att inom kort börja bygga en permanent barriär på Galvanovägen i Forsheda och för ett drygt år sedan inleddes ett arbete att identifiera vilka platser i Värnamo som kan vara aktuella för en sådan satsning.

– Det resulterade i den här förstudien som vi har gjort som pekar ut översvämningsskydd på totalt nio olika sträckor inom innerstaden. När det gäller de här översvämningsskydden kan man inte bara bygga en vall hur som helst utan det gäller att ha koll på geoteknik också. Höga flöden är ett scenario, men sedan är det det här med skyfall: när vatten söker sig ner till Lagan blir vattnet instängt på fel sida av vallen och då vill vi ha en möjlighet att kunna få över vattnet till Lagan. Den geotekniska utmaningen ligger i markförhållanden med finkornig jord som finns längs Lagan samt att det finns befintliga ledningar att hålla sig till. Sedan handlar det även om det gestaltningsmässiga perspektivet. Vi vill införliva det hela på ett fint sätt centralt och få lite mer nytta av det. Vi har pekat ut vilka sträckor vi göra det på, nästa steg handlar om att utforma dem och att även göra en kostnad-nytto-analys, säger Henrik Lönngren.