Så tänker kommunen om återvandring

Fjodor Eklund (V) läser upp frågan. Bild: David Alin

Inför kommunfullmäktige hade Fjodor Eklund (V) ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M). Frågan gällde om Värnamo kommun har fått en inbjudan från den nationella samordnaren Teresa Zetterblad för att diskutera frivillig återvandring.

– I dagarna har vi uppmärksammats på att regeringen har skickat ut ett brev från den nationella samordnaren för arbetet med frivillig återvandring. Brevet går i korthet ut på att man erbjuder sig att besöka kommunen för att initiera och stödja arbetet. Växjö kommun har skickat in detta svar:

”Till nationell samordnare för arbete med frivillig återvandring

Växjö kommun har fått förfrågan att ha möte med den nationella samordnaren angående arbete med frivillig återvandring. Vi tackar för frågan men avböjer ett sådant mõte. Växjö kommun behöver varenda Växjöbo. Många Växjöbor som kommer från andra länder arbetar i vår välfärd och bidrar varje dag, året runt.

Växjö kommun är en plats för alla människor, oavsett kön, religion födelseland eller etnicitet och alla ska känna sig välkomna. För att vara tydliga med detta vill vi inte agera på ett sätt som gör att det finns några tvivel. Därför kan vi inte ha möten med Regeringskansliet i frågor som gör skillnad på människor.

Växjö är en kommun som präglas av öppenhet och tolerans. Vi vill på alla sätt motverka splittring och misstänksamhet, i stället ska värkommun präglas av sammanhållning och öppenhet.”

Mot den bakgrunden ställde Fjodor Eklund följande frågor:

– Har kommunen fått ett sådant brev, vilket ställningstagande har man i så fall tagit i relation till innehållet och hur har kommunen valt att hantera ärendet?

– Har kommunen tagit kontakt med våra grannkommuner för ett gemensamt ställningstagande och påpeka behovet av att behålla befintlig arbetskraft samt att kunna rekrytera ny personal utifrån.

Tobias Pettersson (M) besvarar frågorna. Bild: David Alin

Tobias Pettersson (M) tar plats i talarstolen.

– Tack Fjodor för frågan. Jag vill börja med att säga att det här är ju egentligen ingenting nytt som det har framställts i media utan återvandringsbidrag infördes i 1984. Värnamo kommun har tagit del av informationen från nationella samordnare för arbete med frivillig återvandring. Det står varje kommun fritt att välja om hur man vill samarbeta kring informationsinsatser om det frivilliga återvandringsbidraget. I Värnamo kommun ligger fokus på integration, inkludering och egenförsörjning. Vårt mål är att människor som bosätter sig här ska etablera sig i samhället, lära sig språket, komma i arbete och känna att Värnamo kommun är en plats där man vill leva, bidra och bygga sin framtid. Genom arbete, utbildning, språk, föreningsliv och delaktighet skapar vi sammanhållning och tillväxt. Samtidigt är det viktigt att människor känner till vilka möjligheter och rättigheter som finns. Om någon på egen hand och av fri vilja väljer att återvandra finns ett statligt stöd och bidrag att ta del av. Information om detta tillhandahålls av nationella myndigheter och vi ska naturligtvis ha kunskap om det stödet i vår organisation också för att kunna informera den som efterfrågar detta. Däremot ser vi i dagsläget inget behov av samtal kring detta eller någon anledning att bedriva någon aktiv informationskampanj om frivillig återvandring gentemot våra kommuninvånare.

– Du hade också ytterligare en fråga om vi har tagit kontakt med våra grannkommuner för ett gemensamt ställningstagande. Något gemensamt ställningstagande med våra grannkommuner har inte tagits, men jag vet att vi delar synen på att tillgången till arbetskraft, integration och attraktivitet behöver stärkas, både i Värnamo och såväl i flera andra kommuner i Jönköpings län. Fler invånare som etablerar sig, bidrar och engagerar sig i samhället är avgörande för attraktivitet, tillväxt och utveckling. Som jag sade tidigare också så har vi som ett steg i detta försökt att attrahera fler människor att komma till Värnamo i stället, både via emigrantmässan i Houten men också via insatserna gentemot Skellefteå som några av de exemplen.

– Då får jag tacka för svaret. Nej, det är självklart att det inte är något nytt. Det visste vi innan också. Det nya är att man nu sätter av 2,5 miljarder under tre år för den här återvandringen. Att man kan söka det från Migrationsverket till en mycket lägre summa är ingen nyhet, men nu är det en betydligt högre summa. Sedan så är det inte kommunens uppgift att driva på det här, utan det är enskilt bidrag som man söker själv hos Migrationsverket, så då undrar man egentligen vad vill den nationella samordnaren när man besöker kommunen: att kommunen ska upplysa metodiskt och knacka på hos folk för att man kanske bedömer att det här är en långsiktig kostnad? Människor blir ju lönsamma olika fort och det här gäller ju bara asylsökande dessutom: personer med speciella skyddsbehov som är extra utsatta. Om de får ett besök och sedan upplever att man blir mer eller mindre uppmuntrad att söka för att man i en situation är citat ”mindre välkommen” skickar väldigt udda signaler, säger Fjodor Eklund (V).

– Som jag sade innan så ser vi inte något behov av att ha ett sådant här möte i dag. Att det finns det här stödet att få och bidraget att söka, den informationen ska vi såklart tillhandahålla för den som efterfrågar detta, men vi kommer inte att bedriva något aktivt arbete för att nå ut med den här informationen, säger Tobias Pettersson (M).

– Kommunens uppgift är väl möjligen att erbjuda tolk, om det skulle behövas, säger Fjodor Eklund (V).

– Det gör vi redan, säger Tobias Pettersson (M).