Så drabbar höga bensinpriser Värnamo
Nyheter Det höga bensinpriset slår olika över landet. Ökar priset med fem kronor innebär det 2 700 kronor extra per år och körkortsinnehavare i Värnamo. I Stockholm kostar motsvarande höjning 1 400 kronor per person.
Drivmedelspriserna skjuter i höjden, inte minst sedan Rysslands invasion av Ukraina. För ett år sedan låg både bensin- och dieselpriserna kring 16 kronor litern och sedan krigsutbrottet har bensinen kostat över 20 kronor litern och dieseln över 22 kronor.
Hur priset påverkar konsumenten beror förstås på hur vilken bil man har, vilket drivmedel man använder och hur mycket man kör. Och hur mycket man kör skiljer sig åt över landet.
I Värnamo finns ungefär 16 400 privatägda personbilar, som under 2020 körde 18,1 miljoner mil. Utslaget på de 23 500 körkortsinnehavarna i kommunen är det 772 mil per år och person i snitt.
Om man tänker sig att genomsnittschauffören kör en bensinbil som drar 0,7 liter bränsle per mil innebär ett bensinpris på 19 kronor litern en total bränslekostnad på ungefär 10 300 kronor per år. Ett fem kronor högre bensinpris innebär att årskostnaden ökar med runt 2 700 kronor.
Längst genomsnittssträcka i Jönköpings län kör körkortsinnehavarna i Vaggeryd, 881 mil per körkort. Längst sträcka i hela landet har invånarna i Svalöv, 980 mil per körkort.I andra änden av skalan finns Tranås, (696 per körkort). Och i Stockholm, där genomsnittschauffören kör kortaste sträckan i landet, kör de i snitt 390 mil.
I vårt räkneexempel, där priset ökar med fem kronor, innebär det att kostnaden ökar med 3 400 kronor per körkortsinnehavare i Svalöv medan motsvarande ökning i Stockholm är 1 400.
Sätter man körsträckorna i relation till antalet personbilar i kommunen är skillnaderna inte så dramatiska. De flesta kommuner ligger i närheten av 1 000 mil per bil. Men räknar vi däremot körsträcka per körkortsinnehavare blir skillnaderna betydligt större, eftersom bilägandet ser olika ut i olika delar av landet. Det är till exempel vanligare att äga två bilar på landsbygden.
Det här är förstås ett grovt sätt att få en bild över hur drivmedelspriser påverkar olika delar av landet. Olika bilägare är olika beroende av bilen. Personer som bor på landsbygd är mer utsatta för ökade priser än de som bor i storstäder: De kör ofta mer, har ofta fler och större bilar som oftare drivs med diesel.
Och det finns skillnader mellan olika inkomstgrupper. Personer med högre inkomst kör oftare mer bil än personer med lägre inkomst.
– Bilanvändning korrelerar ganska nära med inkomst, i alla fall om man bortser från de som tjänar allra mest och allra minst. Ju högre inkomst gruppen har, ju större absolut belopp lägger de på bränsle, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
Källa: Newsworthy
Ja tänk vad bra ni hade det på 50-talet.
Dags att dra igång gengasaggregaten från kriget igen tillsammans med alla vedpannor får att hålla värmen och transporterna igång. Synd bara att utsläppen stiger och vi inte har någon nytta av att vi elektrifierade Sverige och vår industri på 70-talet. Nu får vi vara glada att vi har ström när det blåser.
Utifrån ett annat perspektiv som inte är bensinpolitik:
På 50-talet kostade 1 liter bensin 80 öre. För en timlön kunde man köpa 5 liter. Hur många liter får man i dag för en timlön ?
Och nu som då är den billigaste bensinen den man inte köpt.