Nyheter

Nu kan superlångtradarna rulla genom Värnamo

Nyheter På fredag öppnas 600 mil vägar för långa, upp till 34,5 meter, lastbilar. Bland annat på E4:an i Värnamo kommun, rapporterar Newsworthy.

På fredag öppnas 600 mil vägar för långa, upp till 34,5 meter, lastbilar. Bland annat på E4:an i Värnamo kommun. Arkivbild.

Nu kan lastbilarna bli nästan tio meter längre än tidigare. Den 1 december öppnar de första svenska vägarna för långa lastbilar, eller fordonståg, på upp till 34,5 meter. Den nya längden är en del i Trafikverkets arbete med att öka effektiviteten i transportsystemet – mer lastyta per transport.

– På systemnivå räknar vi med att det ska minska utsläppen från den tunga lastbilstrafiken med fyra till sex procent. Vi vet också att olycksfrekvensen är kopplat till antalet lastbilar – med färre lastbilar blir det färre olyckor, säger Calle Holmström, strategisk planerare på Trafikverket.

Här får långa lastbilar köra i Värnamo

Till att börja med öppnas ett nästan 600 mil statligt vägnät vilket når ungefär 160 av 290 kommuner från Ystad till Haparanda. I Värnamo kommun öppnas E4.

Rent tekniskt ligger också en liten del av väg 25, som öppnas för långa fordon mellan Ljungby och Växjö, i Värnamo kommun och Jönköpings län. För just den sträckan saknas dock ett formellt beslut, enligt Trafikverket missades sträckan i föreskrifterna för länet som klubbades i oktober. Hela sträckan ingår i det utpekade vägnätet och ett kompletterande beslut ska fattas.

– I ett första läge har vi begränsat oss till de här vägarna, fokus har legat på hög vägstandard och att trafiksäkerheten inte påverkas negativt. När det gäller huvudvägnätet är det till väldigt stor del möteseparerade vägar – och i de fall de inte är det har vi haft hårda krav på geometrin. För anslutningsvägarna har vi inte haft några krav på möteseparering, där har vi i stället tittat på körfältsbredd i relation till hastighet och om det finns separata gång- och cykelvägar, säger Calle Holmström.

Vägnätet som öppnas nu når drygt hälften av landets kommuner.

– På lång sikt är målsättningen att fler vägar ska öppnas. Nyttorna vi ser blir större ju fler kommuner som omfattas av nätet. Vi börjar redan nu att utvärdera hur det fungerar med de första vägarna för att kunna täppa igen luckor. Kanske är det möjligt att sänka kraven på dem utan att trafiksäkerheten påverkas. Kanske ser vi att vi behöver investera för att höja vägstandarden på sina håll. Sen alltid svårt att sätta tidsplan, när vi inkluderar fler vägar, säger Calle Holmström.

Ser ni några risker för trafiksäkerheten?

– Egentligen inte. Transportstyrelsen har tagit fram föreskrifter om fordonen, och det är väldigt tydligt att de ska ha samma framkomlighet som andra lastbilar. Sedan gör vi det här på ett begränsat antal vägar än så länge.

Finns det risk för att gods som skulle ha gått på järnväg istället flyttar till vägarna?

– Vi tror att den risken är väldigt liten. Det handlar snarare om att transportsystemen utvecklas för att komplettera varandra.

Vägarna öppnar på fredag – finns det några fordon än?

– I de kontakter vi har med åkeribranschen har jag upplevt att det finns ett stort intresse. Sedan har nog många velat avvakta med att beställa fordon innan allt är klubbat och klart. Jag tror på en successiv ökning av antalet långa lastbilar.

Så ser de nya vägskyltarna för färdväg för långa fordonståg ut. Bild: Transportstyrelsen

Taggar

Dela


3 reaktioner på Nu kan superlångtradarna rulla genom Värnamo

Tågtrafiken bär inte sina egna kostnader, och de stora tågprojekt som planeras är samhällsekonomiskt olönsamma. Ändå fortsätter politiker prioritera tåget framför de mycket mer lönsamma, och på många sätt mer effektiva, lastbilar och bussar. Sverige investerar för mycket i järnvägssatsningar som varken hjälper miljön eller Sveriges ekonomi. Tänk bara, hur skall man lasta gods på tågen?
Oavsett hur man räknar har järnvägstransporter fått en gräddfil som inte är samhällsekonomiskt försvarbar. Järnvägarna står för en liten del av persontransporterna men får nästan hälften av de statliga pengarna. Exempelvis i den nationella planen som Trafikverket sammanställt ska den nya järnvägen Byarum-Tenhult kosta 2,2 miljarder kronor.
Det kostar 50 miljoner per kilometer att bygga ny järnväg. Vem betalar, jo vi skattebetalare

Ursäkta en okunnig men det känns som att vi då prioriterar ekonomi framför miljö som vanligt.
Är det långsiktigt?

I detta Sverige där vi tvingar in folket till samarbete så skulle väll då detta vara en bra plats att göra samma sak. Mindre konsumtion, mer använda de gamla och laga. Mer info om hur de är möjligt och mer säsongsbetonad mat. Ris när det går att odla, potatis när det går att odla och så vidare. Slopa jätteräkorna från Kina om vi ska överleva denna världen i några generationer till.

Enklare och miljövänligare är att utnyttja våra järnvägar mer och göra det till vårt nya transportsystem in i framtiden. Ny infrastruktur och systemlösningar med järnväg för transporter mer än 200 kilometer och el-lastbil mindre än 200 kilometer.

Kommentarsfunktionen är stängd