Landsbygdsskolor i fokus på dialogmöte

Ett av ämnena som berördes under landsbygdsdialogen i Nydala handlade om landsbygdsskolorna, specifikt Fryele skolas framtid. Många barn som har vuxit upp i Hörle har gått i Fryele skola och med anledning av den kommande anstaltsetableringen finns det förhoppningar om att skolan ska blomstra på nytt. Under landsbygdsdialogen väcktes frågan om landsbygdsskolornas framtid.

– Jag tänkte att jag skulle beröra detta lite grann. För nästan ett år sedan så tog den här frågan en faslig fart i media, inte minst för att man hade fått delstatistik från Sveriges kommuner och regioner som visade på en stor demografisk förändring med allt fler äldre och allt färre barn. Kopplat till detta så började barn- och utbildningsförvaltningen och barn- och utbildningsnämnden, som är ansvariga för de här frågorna, att kolla på vad innebär detta för oss? Kollar man snabbt på den här framskrivningen och den verklighet vi ser i dag fram till 2033 så ser vi att 2025 har vi ungefär 4 100 elever 2025 i skolan, i prognosen för 2028 har vi 3 822 barn i våra verksamheter och i prognosen för 2033 så har vi 3 432 barn i våra verksamheter. Det bygger helt enkelt på en framstigning av den verklighet vi har sett. Sedan gör vi allt vi bara kan för att bryta den här trenden och säkerställa en tillväxt, säger kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M).

Ni har ju räknat med en hiskelig massa nya lägenheter och hus och tomter. Har ni tänkt på att inflyttningen antagligen måste ha med sig en del barn också? Undrar en mötesdeltagare.

– Absolut, så är det ju. Det här är prognoser och siffror som kommer från Sveriges kommuner och regioner. Sedan gör vi allt vi bara kan för att skapa attraktivitet för att få inflyttning och trygga kompetensförsörjningen. Enligt prognoserna så tror vi att alla våra skolor, med undantag för fyra stycken, tappar elever fram till 2033: Borbacka skola ökar med fyra elever, Bors skola med 15 elever, Hångers skola ökar med fyra elever och Kärda skola ökar med 17 elever. I övrigt är det ju ganska drastiska minskningar i prognos och kollar man då vad det skulle innebära för exempelvis Fryele skola. I dag har man ungefär 60 barn, varav 34 i F–3, i prognosen för 2028 så är det 42 barn, varav 18 i F–3, och i prognosen för 2033 så är det totalt 13 barn på skolan. Så det här var liksom bakgrunden till att man började diskutera hur ska vi hantera den här utmaningen, vilket också är rimligt för vi måste ju säkerställa att alla barn, oavsett hur stor eller liten skola, ska få kvalitativ undervisning och goda förutsättningar. Jag tänker att det är viktigt att ta med bakgrunden till den debatten som var då och de samtal som fanns då som handlar om den här framstigen. Här ser vi att vi verkligen behöver kroka arm och försöker bryta den här negativa trenden och den är ju svår, för det är mycket som går emot oss där. Vi vill ju så klart att det ska byggas nya hus överallt i hela kommunen och att det ska flytta in barnfamiljer, men det är mycket som går emot det. Dels har vi en lagstiftning som behöver förändras, dels har vi bankerna som är väldigt restriktiva med utlåning för att kunna bygga, säger Tobias Pettersson (M).

– Den här debatten som var gjorde att barn utifrån inte längre väljer Fryele skola, utan det kommer enbart barn från förskolan till skolan. Innan hade det alltid varit elever som kommer från andra, men på grund av all osäkerhet och på grund av allt som står i tidningarna så väljer en del föräldrar nu på att flytta sina barn från Fryele skola för att det är så osäkert och det är jättetråkigt, säger en mötesdeltagare.

– Det är verkligen jättetråkigt och det var ju därför också det här var så beklagligt. Det här var ju egentligen interna diskussioner, för man förstår ju att kommer det här i tidningarna då blir det ju också diskussioner, tumult, irritation. Det här var ju diskussioner som nämnden hade och de diskussionerna sipprade ju också ut i media, vilket såklart var obekvämt, för det blir ju en otrygghet och osäkerhet över att placera sina barn där, säger Tobias Pettersson (M).

– Så vi skulle ju behöva er hjälp. Rektorn säger nu att det är jättebra personaltäthet, så vi vill ha er hjälp och påvisa att det är bra personaltäthet och att man vill satsa där ute, säger mötesdeltagaren.

– Jag tänker att vi måste kroka armarna ännu med för att visa på att här har vi faktiskt skolor. Det är klart att 13 elever från förskoleklass till årskurs sex blir inte hållbart. Det blir ingen kvalitet i undervisningen på det sättet, men jag tänker att vi båda har goda förutsättningar att bryta detta. Inte minst också med kriminalvårdsanstalten och genom detta att försöka få Hörle med omnejd att växa, säger Tobias Pettersson (M).

– Samtidigt är det viktigt att du och ni andra i kommunen lyfter fram att det är bra att det finns landsbygdsskolor och att på så vis göra det attraktivt, säger en mötesdeltagare.

– Jo, men nu på tal om skolor då. Finns det några regler hur länge ett barn får sitta i en skolbuss? Låt säga att man är 6–7 år. Bor man nu i den östra delen här på Värnamo kommun, jag själv bor i Sandvik, om skolan i Gällaryd skulle läggas ner så betyder det för en barnfamilj att barnen ska transporteras ända till Bor. Vad är rimlig tid för skolskjuts? Som läget är nu så åker våra barn klockan halv sju från Nydala till Fryele skola, som börjar klockan åtta. Det handlar om en resa som tar en kvart, undrar flera mötesdeltagare.

– Jag förstår att det där är problematiskt. Det jag vet är att man har gjort en ny skolskjutsupphandling nu, så vi får hoppas att det blir bättre, säger Tobias Pettersson (M).

– Skolan är ju otroligt väl förknippat med landsbygdsutveckling, överhuvudtaget. Får de barn som bor här orimliga krav för att kunna ta sig till skolan så kommer ju inga barnfamiljer stanna här till slut och framförallt kommer inga nya flytta in. Det här handlar ju om att den östra kommundelen ska överleva utan att det blir ett rent pensionärsgäng kvar, säger en mötesdeltagare.

– Vi ser flera fall där kommuner har byggt nya förskolor på varsin sida av kommungränsen, vilket är helt galet. Någonstans måste man hitta de här samarbetena mer och där har vi ju ett arbete i gång med dimensioneringsuppdrag, till exempel inom gymnasieskolan, säger Tobias Pettersson (M).