Kommunen har sagt sitt i arenafrågan

Värnamo kommun har sagt sitt i detaljplanefrågan. Bild: HMXW Arkitekter

För några veckor sedan berättade förvaltningschefen Jesper du Rietz att Värnamo kommun har fram till och med den 1 april på sig att komma in med kompletteringar, synpunkter och aspekter gällande Naturskyddsföreningens överklagan gällande detaljplanen för den nya fotbollsarenan i Värnamo. Nu kan vi som första medie berätta att kommunen har satt ihop och skickat in sitt yttrande till mark- och miljödomstolen. Värnamo kommun yrkar att Naturskyddsföreningens överklagan ska avslås utifrån följande aspekter:

Grunder

Enligt det första kapitlet andra paragrafen i plan- och bygglagen, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Bestämmelsen ger kommunen möjlighet att inom förhållandevis vida ramar avgöra hur marken inom den egna kommunen ska disponeras.

Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan ska enligt det 13:e kapitlet 17:e paragrafen i plan- och bygglagen endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som annars framgår av omständigheterna. Detta kan sägas innebära att den materiella prövningen är begränsad; i praktiken stannar den i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen.

Länsstyrelsens prövning

Av det femte kapitlet 22:a paragrafen i plan- och bygglagen framgår att länsstyrelsen under granskningstiden under vissa förutsättningar ska yttra sig över planförslaget. Länsstyrelsen ska yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att ett riksintresse enligt det tredje eller fjärde kapitlet i miljö- och bygglagen inte tillgodoses eller om en bebyggelse annars blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Av det elfte kapitlet tionde paragrafen i plan- och bygglagen framgår att länsstyrelsen ska överpröva en kommuns beslut att anta en detaljplan om beslutet kan antas innebära bland annat att ett riksintresse enligt det tredje eller fjärde kapitlet i miljöbalken inte tillgodoses eller att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion

Länsstyrelsen har i granskningsyttrande den 6 mars 2023 uppgett att den inte har några sådana synpunkter som avses i det femte kapitlet 22:a paragrafen i plan- och bygglagen. Länsstyrelsen har dock upplyst om att kommunens ansökan om dispens från vattenskyddsföreskrifterna behöver vars beviljad innan detaljplanen antas. Detta för att säkerställa planens genomförande.

Länsstyrelsen beslutade den 28 juni 2023 att inte överpröva antagande-beslutet i enlighet med det elfte kapitlet tionde paragrafen i plan- och bygglagen. Länsstyrelsens beslut att inte upphäva planen innebär att länsstyrelsen delar kommunens bedömning att antagandebeslutet inte kommer i konflikt med berörda riksintressen, att miljökvalitetsnormerna följs och att bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Avvikelse från översiktsplanen

Klagandena har anfört att detaljplanen strider mot kommunens översiktsplan.

I översiktsplan som antogs 2019 är området som omfattas av detaljplanen utpekat som tätortsnära natur och område för rekreation.

Enligt tredje kapitlet 65:e paragrafen i miljöbalken ska översiktsplanen utformas så att innebörden av den tydligt framgår. Av andra stycket framgår att det inte finns något hinder mot att olika detaljeringsgrad används för olika delar av kommunen.

Enligt det tredje kapitlet 27:e paragrafen i plan- och bygglagen kan en översiktsplan ändras för en viss del av kommunen. En sådan ändring brukar benämnas fördjupning av översiktsplanen.

I juni 2022 beslutade kommunen om fördjupad översiktsplan för området Värnamo stad. Den fördjupade översiktsplanen beskriver olika utvecklingsområden, bland annat för inom- och utomhusidrott, Ljusseveka-området pekas ut som ett lämpligt område för eventuell utbyggnad av anläggningar för inom- och utomhusidrott. På platsen finns stora ytor för exempelvis sim- och ishall. Vissa ytor, till exempel parkering, kan samnyttjas med arenan. Närheten till Prostsjön ger goda förut sättningar för utveckling av friluftsliv och rekreation i anslutning till idrottsområdet

Av det femte kapitlet 75:e paragrafen i plan- och bygglagen framgår att bestämmelserna om utökat planförande ska tillämpas i vissa fall, bland annat om detaljplanen inte är förenlig med översiktsplanen eller om detaljplanen är av betydande intresse för allmänheten

Länsstyrelsen har i granskningsyttrande den 6 mars 2023 uppgett att den inte har några sådana synpunkter som avses i det femte kapitlet 22:a paragrafen i plan- och bygglagen. Länsstyrelsen har dock upplyst om att kommunens ansökan om dispens från vattenskyddsföreskrifterna behöver vara beviljad innan detaljplanen antas. Detta för att säkerställa planens genomförande.

Länsstyrelsen beslutade den 28 juni 2023 att inte överpröva antagande-beslutet i enlighet med det elfte kapitlet tionde paragrafen i plan- och bygglagen. Länsstyrelsens beslut att inte upphäva planen innebär att länsstyrelsen delar kommunens bedömning att antagandebeslutet inte kommer i konflikt med berörda riksintressen, att miljökvalitetsnormerna följs och att bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Avvikelse från översiktsplanen

Klagandena har anfört att detaljplanen strider mot kommunens översiktsplan

I översiktsplan som antogs 2019 är området som omfattas av detaljplanen utpekat som tätortsnära natur och område för rekreation.

Enligt det tredje kapitlet 66:e paragrafen i miljöbalken ska översiktsplanen utformas så att innebörden av den tydligt framgår. Av andra stycket framgår att det inte finns något hinder mot att olika detaljeringsgrad används för olika delar av kommunen.

Enligt det tredje kapitlet 27:e paragrafen i plan- och bygglagen kan en översiktsplan ändras för en viss del av kommunen, En sådan ändring brukar benämnas fördjupning av översiktsplanen.

Den 1 juni 2022 beslutade kommunen om fördjupad översiktsplan för området Värnamo stad. Den fördjupade översiktsplanen beskriver olika utvecklingsområden, bland annat för inom- och utomhusidrott. Ljusseveka-området pekas ut som ett lämpligt område för eventuell utbyggnad av anläggningar för inom- och utomhusidrott. På platsen finns stora ytor för exempelvis sim- och ishall. Vissa ytor, till exempel parkering, kan samnyttjas med arenan. Närheten till Prostsjön ger goda förut sättningar för utveckling av friluftsliv och rekreation i anslutning till idrottsområdet.

Av det femte kapitlet 7:e paragrafen i plan- och bygglagen framgår att bestämmelserna om utökat planförande ska tillämpas i vissa fall, bland annat om detaljplanen inte är förenlig med översiktsplanen eller om detaljplanen är av betydande intresse för allmänheten.

I den aktuella planprocessen har kommunen valt att följa de särskilda bestämmelserna om utökat planförfarande, trots att detaljplanen är förenlig med den fördjupade översiktsplanen. Kommunen är inte förhindrad att använda utökat planförfarande även i situationer där det inte är ett krav enligt plan- och bygglagen.

Eftersom detaljplanen är förenlig med översiktsplanen, i form av fördjupad översiktsplan, och detaljplanen dessutom har antagits enligt bestämmelserna om utökat planförfarande har kommunen hållit sig inom sitt handlingsutrymme i detta avseende. Det finns därmed inte skäl att upphäva beslutet om att anta detaljplanen på den grunden.

Miljöbalkens hänsynsregler

Klagandena har anfört att detaljplanen inte är förenlig med miljöbalkens hänsynsregler, särskilt kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen. För att tillgodose kunskapskravet anser de att miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. De allmänna hänsynsreglerna i det andra kapitlet i miljöbalken har inte gjorts generellt tillämpliga i ärenden enligt plan- och bygglagen. Det saknas därmed skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen på den grunden att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken inte har beaktats.

Hållbar resursanvändning

Klagandena har anfört att de ifrågasätter att planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser för mark och vatten. Den aktuella exploateringen kan varken ur en ekonomisk eller ekologisk synvinkel räknas som hållbar.

Vid planläggning ska bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i det tredje och fjärde kapitlet paragraf ett till åtta i miljöbalken tillämpas (med hänvisning till det andra kapitlet 26:e paragrafen i plan- och bygglagen).

Enligt andra kapitlet tredje paragrafen i plan- och bygglagen ska planläggning med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden och miljö- och klimataspekter främja bland annat en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt.

Enligt tredje kapitlet första paragrafen i miljöbalken ska mark-och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Kommunen anser att det med hänsyn till vad klagandena har anfört inte finns skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Påverkan på Ljusseveka vattentäkt

Klagandena har anfört att skyddsvärdet för Ljusseveka vattentäkt inte har beaktats i detaljplanen. Vattenverket är kommunens huvudvattenverk och förser Värnamo tätort, flera kransorter och landsbygd med dricksvatten. En stor del av detaljplaneområdet ligger inom vattentäktens yttre vattenskyddsområde och arenabyggnaden kommer att uppföras i nära anslutning till det inre vattenskyddsområdet.

I andra kapitlet nionde paragrafen i plan- och bygglagen anges bland annat att planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Enligt tredje kapitlet åttonde paragrafen första stycket i miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för bland annat vattenförsörjning så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådan anläggning.

Länsstyrelsen har fastställt skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkten på fastigheten Ljusseveka 2:1 i Värnamo kommun. Skyddsföreskrifterna avser bland annat förbud mot viss typ av schaktning.

Länsstyrelsen får enligt det sjunde kapitlet 22:a paragrafen i miljöbalken meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett vattenskyddsområde, om det finns särskilda skäl. Enligt sjunde kapitlet 26:e paragrafen i miljöbalken får dispens endast ges om det är förenligt med föreskriftens syfte.

Som en del av anläggningsarbetena kommer schaktning att utföras. Kommunen har därför ansökt om dispens från vattenskyddsområdets föreskrifter om schaktning och schaktningsarbeten (paragraf 1 punkt f (06 FS 1986:29) och paragraf 1 punkt 1 (Jönköpings läns Allmänna kungörelser, Nir 28 1968)).

Genom beslut den 12 maj 2023 meddelade länsstyrelsen dispens från gällande föreskrifter till schaktning i samband med uppförande av arenaanläggning inom inre och yttre skyddsområde för grundvattentillgång i Värnamo på fastigheten Ljusseveka 2:1 i Värnamo kommun. I beslutet om dispens uppger länsstyrelsen att det är ett allmänt intresse att uppföra en arena och att det därmed föreligger särskilda skäl att bevilja dispens från vattenskyddsföreskrifterna. Under förutsättning att villkoren i länsstyrelsens beslut följs och att arbetet utförs såsom beskrivs i ansökan och inkomna kompletteringar bedömer länsstyrelsen att schaktningsarbetena kan utföras utan betydande risk för negativ påverkan på vattenskyddsområdet. Dispensen förenas med villkor för att säkerställa att syftet med skyddsområdet inte riskeras. Villkoren behövs för att förebygga, hindra och motverka utsläpp av petroleumprodukter och andra ämnen till grundvattnet.

Genom att följa skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet och de villkor som länsstyrelsen har ställt upp i beslutet om dispens från skyddsföreskrifterna anser kommunen att schaktningsarbetena kan utföras utan risk för påtaglig negativ påverkan på vattentäkten. Av planhandlingen framgår att kommunen kommer att följa de gällande skyddsföreskrifterna och de villkor som länsstyrelsen har ställt upp i beslutet om dispens. Kommunen anser därmed att det framgår av detaljplanen att genomförandet av planen inte medför sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet i övrigt att det finns skäl att upphäva detaljplanen på den grunden.

Dagvattenhantering och påverkan på Prostsjön

Klagandena har anfört att slutsatserna i geoutredningarna och dagvattenutredningen är motstridiga och att dagvattenflödena från arenaområdet, gata och P-platser kommer att öka betydligt. Vidare har de anfört det att kommunen inte tillräckligt noggrant har redovisat hur dagvattenhanteringen ska lösas på ett säkert sätt inom vattenskyddsområdet.

I tolfte kapitlet nionde paragrafen i plan- och bygglagen anges bland annat att planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Enligt det tredje kapitlet åttonde paragrafen första stycken i miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för bland annat vattenförsörjning så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådan anläggning.

Av planbeskrivningen och dagvattenutredningen framgår hur dagvattenhanteringen ska lösas. I planbeskrivningen under avsnitt ”Förutsättningar, förändringar och konsekvenser” under rubriken ”Tekniska frågor” framgår bland annat följande. Inom planområdet har mark för omhändertagande av dagvatten planerats för att kunna rena och fördröja dagvattnet så att det inte påverkar recipienten. En dagvattenutredning har tagits fram som visar på möjliga och lämpliga lösningar för rening och fördröjning av dagvattnet innan det kan släppas ut till recipienten.

En dagvattenutredning har tagits fram av teknikkonsultföretaget WSP. Under avsnitt ”Sammanfattning” framgår bland annat följande. Den föreslagna exploateringen innebär att framtida dagvattenflöde i planområdet väntas öka. För att inte öka belastningen på befintliga dike, trummor och på recipienten krävs fördröjningsåtgärder. Föreslagen fördröjning innebär att översilningsytor. vägdiken samt underjordiska magasin byggs i planområdet. I norra delen av området föreslås att ett svackdike anläggs för att hantera naturmarksvatten norrifrån,

Under avsnitt ”Föreslagen dagvattenhantering” framgår bland annat följande. Förutsättningen för dagvattenhanteringen är att inget dagvatten ska tillåtas infiltrera mark. Detta villkor ställs på grund av att aktuellt planområde till stor del ligger inom yttre vattenskyddsområde. Genom att skapa täta dagvattenlösningar säkerställs att risken för förorenat dagvatten ska nå den aktuella vattentäkten minimeras. Dagvattnet föreslås fördröjas och renas via översilningsytor eller granulatfyllda rörmagasin alternativt täta makadams-magasin. Dagvattnet avleds sedan i täta diken. Uppkommande dagvatten från vägar och gång- och cykelbanor föreslås fördröjas i öppna gräsdiken, krossdiken eller diken delvis fyllda med krossmaterial. Dikena dimensioneras för att hantera uppkommande dagvatten från de hårdgjorda ytorna samt naturmarksvatten.

Under avsnitt ”Skyfallshantering” framgår bland annat följande. Kommunen planerar för en skyfallsyta norr om väg 151 och en skyfallsled genom planområdet. Vid en framtida bebyggelse är det viktigt att byggnaderna höjdsätts så att dagvatten rinner bort från byggnaderna.

Kommunen anser att det av detaljplanen och dagvattenutredningen tydligt framgår hur kommunen avser att lösa dagvattenhanteringen på ett tillfredsställande vis. Kommunen anser därmed att genomförandet av detaljplanen inte medför sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet i övrigt att det finns skäl att upphäva detaljplanen på den grunden.

Påverkan på naturvärden (betydande miljöpåverkan och naturvärdesinventering)

Klagandena har anfört att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att kommunen därför borde ha tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning. Klagandena anför vidare att naturvärdesinventeringen är bristfällig och otillräcklig, bland annat med hänsyn till att fältbesök endast har skett vid ett tillfälle, den 6 september 2022. Klagandena ställer sig frågande till bedömningen att större delen av inventeringsområdet saknar naturvärde, trots att två områden i inventeringsområdets sydvästra del bedömdes ha högt respektive visst naturvärde. Klagandena har låtit utföra en stickprovsinventering den 20 juni 2023. Vid denna inventering påträffades bl.a. kornig nållav, västlig hakmossa, gammelgranlav, granbarkgnagare och Thomsons trädgnagare.

I 13:e kapitet sjätte paragrafen första stycket i miljöbalken föreskrivs bland annat att mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas.

Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt sjätte kapitlet elfte paragrafen åttonde stycket i miljöbalken och vid denna bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljöbedömning, till exempel miljökonsekvensbeskrivning, behöver därmed inte genomföras. Vid behovsbedömningen fann kommunen att vidare undersökning avseende bland annat geotekniska förutsättningar, naturvärden och vattenhantering behövde ske. Geotekniska undersökningar, naturvärdesinventering och dagvattenutredning har därför genomförts.

En naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald har gjorts med anledning av detaljplanen. Naturvärdesinventeringen har utförts enligt SIS-standard (SIS 199000:2014a och b) och har utförts med följande tillägg: Naturvärdesklass 4 och detaljerad redovisning av artförekomst samt detaljeringsgrad detalj. Eftersom inventeringen har utförts enligt den ovan nämnda standarden uppfyller den de minimikrav som anger vad en naturvärdesinventering ska omfatta.

Inventeringsområdet är cirka 41 hektar stort och detaljplaneområdet är cirka 15 hektar stort. Inventeringsområdet är således mer än dubbelt så stort som detaljplaneområdet. Av naturvärdesinventeringen framgår att större delen av inventeringsområdet saknar naturvärde. Området utgörs till större delen av produktionsskog med likåldriga granar och tallar. Skogen är utdikad och nyligen gallrad. Mossen, som ligger i områdets norra del, är utdikad och mycket torr, vilket är negativt. Två mindre ytor, naturvärdesobjekt, har identifierats i inventeringsområdets sydvästra del. Naturvärdesobjekt 1 bedöms ha visst naturvärde (klass 4) och naturvärdesobjekt 2 bedöms ha högt naturvärde (klass 2). De höga naturvärdena är främst knutna till områdets höga, grova tallar med pansarbark och ett trädskikt i olika åldrar.

Hela naturvärdesobjekt 2 och större delen av naturvärdesobjekt 1 ligger utanför detaljplaneområdet. Naturvärdena i dessa områden kommer alltså inte att påverkas av antagandet av detaljplanen. Den planerade bebyggelsen kommer alltså att uppföras på mark som enligt naturvärdesinventeringen saknar naturvärden.

Enligt naturvärdesinventeringen anträffades inte några skyddade arter inom planområdet. En lockande spillkråka hördes inom produktionsskogen i inventeringsområdets nordvästra del. Det är inte sannolikt att arten häckar inom inventeringsområdet eftersom de strukturer som arten kräver saknas i produktionsskogen. Ett par av spillkråka utnyttjar en stor area, 100 till 1 000 hektar, för sin häckning. Det går inte att utesluta att arten har häckningsmiljö någonstans inom ett par kilometer från inventeringsområdet. Garnlav noterades på en gran i utkanten av inventeringsområdet men utanför planområdet. Garnlav är rödlistad som nära hotad (NT). En huggorm noterades i utkanten av inventeringsområdet men utanför planområdet. Huggorm är fridlyst.

Spillkråka omfattas av skydd enligt fjärde artskyddsförordningen (2007:845) och finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet.

De miljöer som förekommer inom inventeringsområdet bedöms inte vara sannolik livsmiljö för spillkråka. Kommunen anser att den utredning som finns är tillräcklig för att dra slutsatsen att spillkråkan inte kommer att påverkas på ett betydande sätt. Eftersom garnlaven återfanns på en gran utanför planområdet anser kommunen att laven inte kommer att påverkas på ett betydande sätt. Sammantaget anser kommunen att det inte finns skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen med anledning av vad som anförts om påverkan på platsens naturvärden.

Avsaknad av höjdangivelser på plankartan

Klagandena har anfört att det saknas höjdangivelser på plankartan. Utan höjdangivelser är det svårt att bedöma avrinning.

Enligt fjärde kapitlet 30:e paragrafen första stycket i plan- och bygglagen ska en detaljplan bestå av en karta över det område planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för området.

Av aktuell plankarta framgår hur planområdet ska delas upp för de olika ändamålen idrottsanläggning, gata, p-plats, dagvatten och natur. Plankartan är försedd med nivåkurvor. Av planbeskrivningen under avsnitt ”Hydrologiska förhållanden och under rubriken ”Risk för högt vattenstånd och skyfall” framgår dessutom att området är flackt med höjdskillnader på cirka 5 meter mellan lägsta och högsta punkt inom planområdet. Kommunen anser att det klagandena anfört om avsaknad av höjdangivelser på plankartan inte utgör skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Vilseledande rubrik på detaljplanen

Klagandena har anfört att detaljplanens rubrik är vilseledande.

Av fjärde kapitlet 33:e paragrafen i plan- och bygglagen framgår vad en planbeskrivning ska redovisa, bland annat planens syfte och hur planen är avsedd att genomföras.

Detaljplanen är benämnd ”Detaljplan för del av fastigheten Ljusseveka 2:1 med flera (Arenan) i Värnamo stad”. Av planhandlingen framgår att detaljplanens syfte är att pröva förutsättningarna för att uppföra ett nytt idrottsområde med tillhörande parkeringsmöjligheter samt tillfartsväg i ett centralt läge i Värnamo stad. Planen ska även säkra tillräckligt stora områden för att på ett säkert och effektivt sätt kunna hantera och rena dagvatten från idrottsanläggningen.

Kommunen anser att planbeskrivningen tillräckligt tydligt redovisar planens syfte och hur planen är avsedd att genomföras. Vad klagandena anfört om att detaljplanens rubrik är vilseledande utgör inte skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Kommunen anser att det klagandena har anfört i övrigt inte medför grund att upphäva beslutet att anta detaljplanen.