Glenn svarar Jörgen om resurshantering
Nyheter Omsorgsnämndens ordförande Glenn Lund (M) svarade under gårdagens kommunfullmäktige på Jörgen Skärins (MP) frågor om resurshanteringen inom omsorgen.
Glenn Lund (M). Arkivbild
Läs svaret i sin helhet nedan:
Tackar för frågan. Jag skall bara ta och berätta om bakgrunden.
Vi kan dela upp materialet i i tre delar:
1) Hjälpmedel
Vi lånar detta från regionens central i Jönköping och vi har koll på att utlånat material kommer tillbaka. Vi kasserar inget, det avgör hjälpmedelscentralen.
2) Mediciner
Vi följer de riktlinjer som och mediciner packas i plastpåse och återlämnas till apotek. Vi slänger inget.
3) Förbrukningsmaterial
Blöjor och inkontinensskydd är de delar där vi ser en viss kassation. De skydd som föreskrivs och finns i den enskildes hem tas inte tillbaka.
Från att ha gått från att material för miljoner slängs, är vi kanske nere på mellan 40 000 – 50 000 som kasseras.
Svar på frågorna
Fråga: Förslutna eller obrutna förpackningar som förvarats i brukares hem skall kasseras och kan inte återanvändas/återbrukas. Är det rätt uppfattat?
– Omsorgsförvaltningen har utbildade kontinensombud och även en utbildad sjuksköterskeorganisation inom inkontinens. Vi har under de senaste åren arbetat med rätt förskrivning till individen för att säkra en god kvalitet. Detta har resulterat i att vi har minskade kostnader för inkontinensskydd men ej minskat antal skydd, detta då vi förskriver det med rätt absorptionsförmåga.
Kommunen förskriver inkontinensskydd till personer som är inskrivna i hemsjukvården, till övriga är det vårdcentralen som är ansvariga för förskrivningar.
Fråga: Är det själva förskrivningen (personanpassat) som gör detta omöjligt att återbruka, även om förpackningen är obruten?
– Förskrivningen är individuell och genom att återbruka ökar risken till att det inte blir individuellt anpassat. Bedömning har gjorts att vi ökar risken för smittspridning om vi flyttar material mellan individers hem även om det är obruten förpackning. Därav är ovanstående arbete viktigt för att just minska risken för svinn och lagerhållning.
Fråga: Är detta ett hållbart och resurseffektivt sätt enligt mål 12 agenda 2030 om hållbar konsumtion och produktion?
– Vi tycker att vi aktivt har arbetat med svinn och onödiga inköp i vår verksamhet och samtidigt bevakar kvalitén hos våra invånare.
Det material som kasseras är ute i hem hos olika brukare, cirka 350 stycken. De som inte längre är i behov av skydd bedöms vara 70 stycken per år, det är det materialet som kasseras.
Jag kan hålla med om att vi måste lösa detta, även om det inte är stora mängder. Ett alternativ är att komma överens med en ideell organisation som kan ta emot detta och skicka det till behövande i andra länder, att använda detta som bistånd. På så vis blir inget slängt, utan allt används.
Information till de som tar hand om skydden efter att behoven upphört, att någon tar hand om detta material.