En utblick mot framtiden

Under eftermiddagen stod en hållbar framtid i fokus när Fredrik Warberg föreläste för intresserade om en återblick från framtiden. Bild: David Alin

Det ligger en dos av förväntan i luften inne i Restaurang Madame Brasseries Chambre-del. Ett 20-tal personer hade trotsat vädrets makter för att delta i föreläsningen anordnad av Värnamos Agenda 2030-grupp, Naturskyddsföreningen Värnamo, Studieförbundet Vuxenskolan Finnveden, Värnamo Näringsliv och Göran Nilsson. Fredrik Warberg från Tidsverkstaden tog föreläsningsdeltagarna med på en tillbakaspaning framifrån. Han rapporterade från år 2050. 

– Ett framgångsexempel är när Sverige 2027 beslutar sig för att avskaffa BNP (Bruttonationalprodukt) som samhällsekonomiskt mått till förmån för BNV (Befolkningens och Naturens Välbefinnande), som sammanvägs av åtta olika index: Hållbart välbefinnande (HVI), Välfärd (VI), Distribuerat välstånd (DVI), Statshushållning (SHI), Långsiktiga Investeringar (LII), Hållbar Innovation (HII). EkoBalans (EBI) och Globala Målen (UNGGI). I en artikel i New York Times från 2042 berättas på dubbla uppslag om att i Sverige lever de livet lättare. Bland annat genom att den årliga självdeklarationen har ersatts av en årlig självreflektion, att Sverige har en minskad medianarbetstid till 30,5 timmar i veckan, radikalt ändrade konsumtionstjänster och att svenskar nyttjar naturen, hav, skogar, sjöar och vildmark, säger Fredrik Warberg.

Han gav konkreta exempel på hållbar utveckling sedan 2020-talet.

– 2020 hämtades 80 procent av all vår energi från fossila källor. 2049 består 92 procent av all vår energi av förnybar energi, vilket är en rejäl omsvängning. Exempel på kraftkällor är sol-, vind- och vattenkraft men även tidvattenkraft, dagvattenkraft och vågkraft. Inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv ser man vilka förändringar det ändrade energitänket resulterar i. Man fokuserar på batterilagring, man sätter solcellstak över vägar, man sätter in solcellsparker bland djur i hagar för att kombinera djurhållning och energiproduktion. Man utvinner urin, där man separerar ettan och tvåan till pulver, där nummer två används som växtnäring till jordbruket och som ersättning för cement. Betong ersätts av cetong, som består av slagg, flygaska och cellulosafiber, som med inslag av urin, sand och bakterier, blir detong. Resultatet av detta är att Dementa, tidigare Cementa, har minskat sina utsläpp med 88 procent från 2021 till 2049. På flygsidan har kontinentskorsarna försetts med SAF (förnybart flygbränsle) och drivs på exempelvis frityrolja från restauranger, elektrobränslen, biogas och el. Inom fordonsindustrin har elektrifieringen varit en dominerande faktor och på tågsidan har Sverige begåvats med Nordostlänken med Maglev-tåg som gör 600 kilometer i timmen, vilket gör att du kan åka Narvik till Köpenhamn på tre timmar och 40 minuter. Vi på Sveriges framsida vill inte vara sämre och med SJ:s nya X12 000 åker du 350 kilometer i timmen, vilket gör att resan mellan Köpenhamn och Oslo tar 2 timmar och 20 minuter, säger Fredrik Warberg och fortsätter:

– En annan framgångsfaktor är utökade mobilitetsmöjligheter utanför städerna. Det sker i form av en regionöverskridande ”Tillsammanstrafik”, i form ut av en samplanerad region- och stadstrafik över hela landet, elbilsstöd och pendelparkeringar på landsbygden och anropsstyrd matartrafik till linjetrafik. För att säkra en regional och hållbar livsmedelsförsörjning utvecklas det standardsättande ”Smålandssamarbetet”, ett långsiktigt samarbetsavtal mellan kommuner, region, länsstyrelse, jordbrukare och livsmedelsföretag för att säkra regional hållbar livsmedelsförsörjning. I fokus för detta står regional förädling, samlastningscentraler, ekologisk odling, naturbeten, kolinlagring, biokolsatsningar, ekologisk kompensation och ekoturism. Vi ser stadsförgröning, byggande av trähus, omvandling av köpcenter, compact living, införande av textil- och elektronikpant och förändrade konsumtionsmönster. Exempel på klimatpolitiska beslut i Sverige som har möjliggjort allt detta ligger bland annat i den så kallade ”Klimatkuttingen”, där 30 miljarder kronor i fossila subventioner flyttas till miljö- och klimatbudgeten, ”Våtmarksvändan”, som syftar till återställning av våtmarker och torvmossar som omvandlas till solcellsvåtmark, ”Biobränslebegränsningen”, att enbart restflöden tillåts i biobränsle samt ”Biokol-boosten”, ett stöd till pyrolys av växtrester för kojsänka och jordförbättring. Som ett led i dessa politiska beslut är Statens och Svenska kyrkans skogar med särskilt höga naturvärden skyddade sedan 2029, man satsar på hyggesfria jordbruk och förängning av urbana parker, kyrkogård samt andra gemensamma och privata grönytor.