Nyheter

Del 36 om Värnamo 100 år: Elhistoria – Wernamo Elektricitetsverk

Nyheter Vi presenterar vår serie om stadens 100 år.  Inge Bergström berättar om elhistoria del ett av två.

På detta vykort frän Storgatans östra sida omkring 1905 kan man se exempel på gammal och ny gatubelysning.

Elhistoria. Wernamo Elektricitetsverk

Faktura från Wernamo Elektricitetsverk till Logen Lagans Ros 1909. Kontant betalning. Kvitterad av sonen Hjalmar Malmsten

När Johan Magnus Malmsten kom till Värnamo 1892 för att starta en mekanisk verkstad hade han en klar uppfattning om att det behövdes en ångmaskin för att klara en del av driften. Ångmaskiner fanns på flera företag i orten redan tidigare. På något av dessa fanns också en generator kopplad till maskinen. Med generatorns hjälp kunde man få elektrisk belysning. Detta var en rent lokal installation. Något elektriskt distributionsnät eller allmän belysning fanns inte i köpingen. Det är troligt att Malmsten ordnade någon form av elektrisk belysning redan i sin verkstad i kvarteret Rosen.

När han några år senare planerade sin nya mekaniska verkstad i Pilagården utgick han från att driften skulle ske med elektrisk energi. Han skulle naturligtvis också ha elektrisk belysning. Planeringen av denna anläggning gjordes förmodligen av Elektriska Aktiebolaget A.E.G. i Malmö. Denna firma levererade och installerade i varje fall belysningsutrustningen. Om han redan nu hade större planer än så vet vi inte.

• Skrivelse för 119 år sedan
Den 29 augusti 1901 behandlade kommunalnämnden en skrivelse från Malmsten, där han anhöll om tillstånd att dra fram elektriska ledningar och sätta upp stolpar på köpingens mark. Under våren och sommaren hade han undersökt intresset bland privatpersoner för installation av elektrisk belysning i deras villor, affärer eller lokaler. Han hade nu lyckats teckna avtal om ungefär 200 lampor inom ett område som i första hand låg öster om åbron.

Arbetet med stolparna påbörjades i oktober men fick snart avbrytas, eftersom han inte sökt eller fått de övriga tillstånd som krävdes. Sedan denna fråga lösts kunde arbetet fullföljas. Under hösten skrevs avtal om ytterligare 100 lampor.

• Först i sockenstugan
Den första lokalen som fick elektriskt ljus var Sockenstugan på Storgatan. Detta hus anslöts i januari 1902 och arbetet utfördes av A.E.G. i Malmö. Installationen omfattade 5 lampor till en kostnad av 72 kronor 63 öre. Kostnaden för en lampa var 65 öre.

Malmsten hade naturligtvis kalkylerat med att det förr eller senare skulle beslutas om en kommunal gatubelysning. Det fanns en allmän belysning med fotogenlampor men det var i princip endast en ledbelysning. Den elektriska belysningen hade dock konkurrens av en modernare fotogenbelysning som marknadsfördes av bland andra bolaget ”Lux” i Stockholm. Många samhällen och privatkunder hade valt denna lösning. De båda alternativen jämfördes nu genom provinstallationer.

• Klart hösten 1902
Ett förslag från Malmsten om uppsättning av 30 lampor behandlades av kommunalnämnden i maj 1902. Tveksamheten var stor och något beslut fattades inte även om det elektriska alternativet förordades. Det slutliga avtalet om en elektrisk gatubelysning godkändes först i oktober. Då var ledningsdragningen färdig och lamporna uppsatta.

Avtalets krav var hårda för Malmsten. Det fanns de som tvivlade på hans förmåga att leverera elektricitet i tillräcklig mängd och han fick därför förbinda sig att skaffa ytterligare en ångmaskin och en generator samt en ny ackumulator. Dessa nya krav betydde att anslutningen fördröjdes. Den första fakturan till Värnamo köping hade Wernamo Elektricitetsverk som avsändare.

• Ökad efterfrågan
Intresset bland företag och privatpersoner ökade och i slutet av året fanns det elektrisk belysning i till exempel Gästis, Smålandsbanken, apoteket, Frälsningsarmén och missionshuset. Flera av affärerna och åtskilliga villor hade också elektrisk belysning.

Den elektriska ”kraftstationen” var en separat byggnadsdel, som var hopbyggd med verkstaden. Alla de olika kraftmaskinerna som under åren fram till 1916 producerade elektrisk energi var uppställda i denna byggnad.

Ledningssystemet var ett likströmsnät enligt det så kallade treledaresystemet. Det bedömdes som den mest flexibla och ekonomiska lösningen. Lampornas belastning kunde delas upp i två grupper. I detta system fanns oftast en ackumulator inkopplad. Denna hade flera uppgifter, bland annat skulle den kunna fungera som reserv. Maskineriet stängdes helt enkelt av under tider med låg belastning, till exempel på nätterna.

Den första generatorn hade en effekt av 36 kilowatt. Den drevs av en ångmaskin. Det vanliga bränslet var ved eller torv.

• Ny gasmaskin
Under de följande åren fortsatte anslutningen av både äldre och nybyggda hus. De båda ångmaskinerna pressades ofta över sin förmåga och det blev tydligt att ny kapacitet behövdes snarast möjligt. På sommaren 1906 bestämdes att en ny modern gasmaskin skulle köpas för att levereras under hösten. Det var en stor men nödvändig investering. När leveransen dröjde ända till våren därpå blev det stora problem under vintern. Hela samhället mörklades totalt under längre eller kortare tid när belastningen blev för stor. Flera sådana avbrott blev mer än  dygnslånga.

• Gamla lyktorna upp igen
I samband med inkopplingen av den nya maskinen i början på januari 1907 stängdes gatubelysningen av under en hel vecka. De gamla fotogenlyktorna fick då sättas upp på nytt.

1908 byggdes vattenverket vid Luddö källa. Samtidigt pågick arbetet med att bygga ut ett vatten- och avloppsnät i köpingen. I slutet av året byggde Malmsten ut sitt elnät och vattenverket kunde därefter köras med en elektriskt driven pump. Kostnaden för denna anslutning var 641 kronor och 38 öre.

Samtliga avtal som fanns mellan Malmsten och köpingen överfördes till Wernamo Kraft AB sedan de 1910 övertagit Malmstens elektricitetsverk.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.

Taggar