Cykelvägsmotion återremitterades
Nyheter SD:s motion om att bygga gång- och cykelvägar utmed väg 127 återremitterades.
Efter att tekniska förvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen undersökt frågan föreslog tekniska förvaltningen följande upplägg:
– avslag på motionens första att-sats (möjliggöra för säkra GC-passager över väg 127 vid Nederby och Östhorja)
– bifall till motionens andra att-sats (att undersöka möjligheterna till utbyggnad av gång- och cykelförbindelse från Värnamo till golfbanan) skulle bifallas.
Tekniska utskottet och kommunstyrelsen föreslog i stället avslag på motionen i sin helhet. På kommunfullmäktige diskuterades motionen. Bengt Lundström (SD) yrkade på återremiss.
– Motiveringen till avslag på den första att-satsen i motionen hänvisar man till att samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans med tekniska förvaltningen tagit del av motionen och muntligt diskuterat möjligheter till åtgärder på statlig väg med Trafikverket. Vi har med andra ord inte fått reda på motiveringen till varför man avslår motionen. En skriftlig motivering borde därför vara motiverad, inte bara en hörsägen från en diskussion. När det gäller den andra att-satsen föreslår tekniska förvaltningen att kommunfullmäktige bifaller den delen. Enligt tekniska utskottet är finansiering av utbyggnad möjlig i befintlig investeringsbudget, men kommer hanteras tillsammans med andra önskvärda utbyggnadsprojekt för gång- och cykeltrafik i kommunen utefter prioriteringsordning förutsatt att marktillträde ges. Då motionens andra att-sats tydligt är att se över om man kan förlänga cykelvägen längsmed den norra sidan av väg 127 fram till golfbanan, där det redan finns en gång- och cykelpassage, finner vi orimligheterna i att avslå denna underförstådda motivering i framtiden när tekniska förvaltningen har rekommenderat bifall på att-sats nummer två.
Gottlieb Granberg (M) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag och redogjorde bakgrunden till ärendet.
– Det har varit mycket motioner och andra initiativ om att fixa en cykelväg ut till bland annat golfbanan. Det har varit förenat med både kostnader och svårigheter att ta sig fram, att få mark till det. Nu hittade vi ett sätt där vi gjorde det i samarbete med föreningar, vägföreningar eller någon annan, som lovade att ta underhåll och sköta vägen, alltså en mycket billigare och smartare lösning i samråd med civilsamhället. Det skulle rendera i om att vi nu skulle få Trafikverket att bygga skyddade korsningar, då blir det svårare att få igenom sådant med tiden och vi vill inte binda upp oss i det. Det kommer att bli säkrare på sträckan, för det är bara på ett ställe på sträckan som de passerar. Det kommer att sättas upp en skylt med varning för trafiken och vad jag förstår så är det så att även om kommunstyrelsen avslår motionen i sin helhet har man sagt från tekniska utskottet att man ska undersöka förlängningen, men det beror ju på om man kan komma fram med markägare och vem som ska ansvara för driften. Det är därför vi avslår motionen ifrån kommunstyrelsens sida, men säger från tekniska utskottet att när vi kan komma fram så ska vi undersöka möjligheten, men det blir rakare att avslå motionen för annars har man ett krav på att den ska genomföras. Det blir enklare att yrka avslag på den och jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på återremissen.
Eftersom Bengt Lundström (SD) begärde återremiss, krävdes endast 30 procent av ledamöternas röster. Lundströms yrkande fick stöd och motionen återremitterades genom en så kallad minoritetsremiss.
Kommuner kan söka bidrag för cykelåtgärder inom ramen för Klimatklivet. Någon ekonomisk prioriteringsfråga kan motståndspolitiker gömma sig bakom. Det handlar inte om sakfrågan utan relationsfråga och politik. Det ligger inte i styrande politikers intressen att samstämma med oppositionen. Om förslaget hade kommit på tjänstemannanivå då hade det nått sin acceptans.
Exempel på åtgärder som kan få stöd från Klimatklivet är utbyggnad av cykelvägar eller byggnation av cykelgarage, särskilt vid viktiga bytespunkter som exempelvis resecentrum eller stadskärnor. Åtgärderna kan också handla om att bygga ihop stråk för att få sammanhängande cykelbanor, så att människor lättare kan cykla längre sammanhängande sträckor, eller att bygga gång- och cykelvägar som är avskilda från biltrafiken för att göra det säkrare för gång- och cykeltrafikanter. Läs mer på: https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/bidrag-och-ersattning/bidrag/klimatklivet/191016-vagledning-klimatinvesteringar-cykelatgarder.pdf
Stadsbyggandet är en mycket konkret form av fördelningspolitik som för lång tid framöver lägger fast ett landskap av samhälleliga resurser. Nuvarande stadsform skapar inte tillgänglighet utan snarare rumslig segregation. Se till att skapa trygga stråk genom samhället med naturliga flöden av människor genom samhället för att främja integrationen.
Stadsbyggandets roll är ytterst viktig i relation till segregationen. Fördela och tillgängliggör resurser, det vill säga bygg så att stadsrummet skapar relationer och lägen, möjligheter att dela det offentliga rummet. De angränsande stadsdelarna är utsatta för ojämlika livsvillkor. Detta utgör ett hot mot välfärd, hälsa och demokrati. Ett segregerat och fragmenterat stadslandskap missgynnar näringsliv och verksamheter.
De angränsande stadsdelarna har en byggd miljö där endast ett fåtal sociala processer möjliggörs. Sammanlänka dessa delar med cykelvägar där utbytet av tillgång till friluftsliv kontra affärer och näringslivsverksamhet möjliggörs. Turismen gynnas av detta också. Då det blir möjligt för turister på på till exempel Prostsjöcampingen att på ett smidigt sätt ta sig till Borgen.