Anmälan enligt lex Maria – fördröjd diagnos av tarmcancer

Region Jönköpings län har utrett händelsen, vidtagit åtgärder och lämnar ärendet för bedömning av myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Patienten sökte vård på sin vårdcentral sedan hen drabbats av förstoppning och blod i avföringen. På vårdcentralen fick patienten behandling, men någon tarmutredning gjordes inte. Vid återbesök uppfattade läkaren att patientens besvär minskat, men efter ett drygt halvår drabbades patienten av akut smärta i magen.

En akut utredning inleddes och där konstaterades att patienten drabbats av tarmcancer som spridit sig. Patienten opererades och fick behandling med cellgift och strålbehandling, men trots detta fortsatte tumören att spridas varför patienten behövde kompletterande behandling.

Bedömningen är att diagnosen fördröjdes till följd av att läkarna inte uppfattade att patientens besvär pågick hela tiden. Det gjordes ingen tydlig överenskommelse med patienten om när hen borde söka vård på nytt. Vid tidpunkt för händelsen var arbetsbelastningen på vårdcentralen hög. Samtidigt har läkarnas bedömning påverkats av att tarmcancer är ovanlig hos patienter i 40-årsåldern.

Efter händelsen har åtgärder vidtagits i form av att en tydlig överenskommelse alltid ska göras med patienter om när vården bör kontaktas på nytt. Genom ändrade arbetssätt har arbetsbelastningen på vårdcentralen minskat. Fallet kommer att användas för lärande om att ändrade avföringsvanor i kombination med blod i avföringen alltid ska utredas.

Händelsen innebar att det dröjde ett halvår innan patienten fick diagnosen tarmcancer. Under denna tid ökade risken för spridning. I det aktuella fallet är det oklart hur stor tumören var och om den hade hunnit sprida sig redan när patienten sökte första gången. Det kan antas att fördröjningen bidragit till en mer omfattande sjukdom och ett större lidande hos patienten än om diagnosen konstaterats tidigare.

Källa: Region Jönköping