Amfibia går på djupet

– Det bästa med sporten är att den blandar väldigt olika människor. Vem som helst kan vara dykare, en sjuksyster eller lärare. När man är i väg på kurser och sammankomster träffar man allsköns olika människor, vilket är jättekul, säger Magnus Jarlstam, klubbens ordförande.

Sportdykningsklubben Amfibia har sitt säte i Värnamo. Föreningen bildades 1961 och firar således 60-årsjubileum nästa år.

– Det var väldigt tidigt för en dykklubb och det finns inte så många dykklubbar i Sverige som är så gamla, vilket är roligt. På den tiden fanns inte utrustning på samma sätt som i dag, utan de som var verksamma byggde ihop sin utrustning själv. Det var våghalsiga och dykintresserade människor som höll på med det då. Fram till förra året fanns det en medlem som har varit med under hela verksamhetstiden, säger Magnus Jarlstam.

I dag har dykningsklubben 95 betalande medlemmar och verksamheten spinner över hela året.

– Ett år inleds med att vi tränar två gånger i veckan i simhallen, tisdagskväll och söndagsmorgnar. Vi tränar både simning och dykning, juniorerna tränar dykning med snorkel. Själva dykningen är inte så svår, men ska du orka dyka vid ett flertal tillfällen i veckan så kräver det sin kondition och det är därför vi simtränar. Inomhusverksamheten pågår till maj, då vår säsong börjar. Vi gör resor till Vättern och Bohuslän. Den stora höjdpunkten är våra årliga dykläger i Hamburgsund, där vi har vår egen båt förankrad. Vi försöker även anordna dykresor för klubbens medlemmar. Under årens lopp har vi bland annat gjort ett antal resor till Hurghada i Egypten, säger Magnus Jarlstam.

Föreningen befinner sig i en generationsväxling.

– Vi arbetar efter två huvudstrategier: dels att få in gamla dykare, dels att ragga upp nya dykare och få fart på det hela igen. Jag är 50 år och flera aktiva är 25, så det vore skönt att få in några 35-åringar. På ungdomssidan går det bra, med två engagerade vuxna ledare och en till som har flyttat tillbaka från Stockholm. Ungdomsledarna har barn och ungdomar i rätt ålder, så det känns ganska säkert där. Jag tror att vi ska kunna mäkta med att ha ett 50-tal verksamma ungdomar. På det stora hela känns det som att vi har det bra på fötterna, med egen klubbstuga vid Näsudden, egen båt och organisation. Det kommer att krävas lite jobb, men jag tror att det blir bra i slutändan.

En av föreningens medlemmar är 15-åriga Tuva Bäck. Hon har varit aktiv i föreningen ända sedan hon föddes.

– Jag var med på mitt första dykläger i Hamburgsund med Amfibia när jag var ett halvår gammal och mina föräldrar varit med i klubben i ungefär 20 år. De har alltid varit väldigt intresserade av dykning och hela familjen, inklusive min bror, dyker. Jag testade att dyka första gången när jag var 8 år gammal i en pool. När jag var 10 år tog jag dykcertifikat i Thailand och de flesta där sa att jag var en naturbegåvning, ”som en fisk i vattnet” så att säga.

Tuva ser dykcertifikatet som hennes största framgång inom sporten. Hon dyker i både svenska och utländska vatten, men föredrar att dyka utomlands.

– Det bästa med min sport är absolut allt fint man kan se och alla fina människor som jag träffade i Thailand. Första gången jag dök i Thailand såg vi massor av hajar och sköldpaddor och fina fiskar. Jag hade hoppats på att se en valhaj, vi var väldigt nära några gånger men lyckades tyvärr inte. Dock såg vi en massa sköldpaddor, triggerfish, leopardhaj och baracudor.