Handeln i behov av ökad kunskap om penningtvätt
Blåljus Många företag och branscher inom handeln löper risk att utnyttjas för penningtvätt och i förlängningen bidra till finansiering av kriminella nätverk.
– Flera delar inom näringslivet skulle behöva höja sin kunskap om penningtvätt, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten Noa.
Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism har analyserat 22 sektorer i en ny nationell riskbedömning för att kartlägga och riskbedöma Sveriges utmaningar på området. De sektorer som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt är exempelvis finansiella institut, varuhandlare samt spelbolag.
Sällanköpshandeln utsatt
– Bankerna har höjt sin kunskap om penningtvätt och rapporterar betydligt fler misstänkta transaktioner till polisen än tidigare. Men riskbedömningen visar att sällanköpshandeln fortsatt utnyttjas för penningtvätt. När kunskapen om penningtvätt är lägre, ökar risken att handeln utnyttjas av kriminella. En del känner inte ens till att de omfattas av penningtvättslagens krav och att de till exempel är rapporteringsskyldiga, säger Linda H Staaf.
I Sverige används brottsvinster till bland annat köp av bilar och båtar, konst och smycken, så kallade sällanköpsvaror. De kriminella betalar ofta dessa dyra varor kontant och kan därmed omsätta sina tillgångar utan att avslöja sin identitet. När en person handlar för större summor med kontanter så ska företaget som säljer varan utföra vissa åtgärder enligt penningtvättsregelverket. Det är viktigt att företaget känner sin kund. Vanligtvis räcker det inte att bara be om legitimation på köparen utan man behöver ställa fler frågor. Företaget ska dessutom om det misstänker penningtvätt, rapportera till finanspolisen. Det är bland annat här som kunskaperna brister.
– Länsstyrelserna har i sin tillsyn exempelvis granskat klock- och bilhandlare som har haft stora brister i efterlevnaden av penningtvättsregelverket. Dessa företag har fått beslut om sanktionsavgifter på relativt höga belopp, säger Helena Remnerud, enhetschef för tillsynsenheten på länsstyrelsen i Stockholm. Bristerna gäller bland annat avsaknad av allmän riskbedömning av bolagens verksamhet samt att de inte uppfyller kraven på kundkännedomsåtgärder vid transaktioner och affärsrelationer.
Kan motverka kriminellas inflytande
Såväl finansiella företag som vissa icke-finansiella verksamhetsutövare omfattas av penningtvättsregelverket och är skyldiga att övervaka och rapportera misstänkta aktiviteter och transaktioner.
– Penningtvätt är alltid kopplat till brottsvinster, det vill säga inkomster som kommit till på ett illegalt sätt. Om vi förebygger penningtvätt motverkar vi också kriminellas inflytande i lokalsamhällen och i förlängningen kan grov brottslighet förhindras, säger Linda H Staaf.
Enligt riskbedömningen skulle en regelbunden rapporteringsplikt för de företag som står under länsstyrelsernas tillsyn kunna bidra till ökad medvetenhet om penningtvätt. En annan åtgärd som föreslås är att ge länsstyrelserna rätt att besluta om sanktionsavgift för verksamheter som, trots sådan skyldighet enligt lag, inte registrerat sig i Bolagsverkets penningtvättsregister.
Samordningsfunktion mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Polismyndigheten har sedan 2018 ett samlat ansvar för en samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En av samordningsfunktionens uppgifter är att ta fram en nationell riskbedömning på området. Bakom bedömningen står 16 myndigheter samt Sveriges advokatsamfund. Den senaste nationella riskbedömningen visar hur företag som lyder under penningtvättslagen kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism, hur stor risken för är och hur stora konsekvenserna för samhället blir om det sker. Den innehåller dessutom en omfattande sektorskatalog.
Källa: Polisen.se