Politisk entrism hos tjänstemän inom en kommunal förvaltning innebär att de medvetet utnyttjar sin yrkesroll för att driva en egen dold politisk, ideologisk eller aktivistisk agenda, i stället för att agera som opartiska och lojala verkställare av folkvalda politikers beslut.
Vilka partier vågar motarbeta entrismen?

Jag upplever att vi har entrism även i vår kommun och tog upp problemet med politiker. Medhållet var entydigt, visst har vi det! Entrism kan ta sig olika uttryck. Man kan vinkla beslutsunderlag, betona argument som stödjer den egna agendan och hålla tillbaka motargument. Man kan förhala beredning och genomföranden. Man kan tolka olika lagar, miljöregler eller riktlinjer extremt strikt för att i praktiken stoppa projekt (till exempel bygglov eller företagsetableringar) som inte matchar tjänstemannens personliga övertygelse. Alternativt kan man övertolka så att man genomdriver ett meningslöst men dyrt agerande, som kan drabba enskilda eller kommunen eller båda. Detta är för mig en huvudfråga i valet.
Vilka partier och vilka enskilda politiker har modet att ta tjänstemannasidan i örat och säga ifrån var skåpet ska stå? Eller vill man bara låta det rulla på och bolla ärenden mellan olika politiska nivåer medan utförarsidan, tjänstemännen, tillåts köra sitt eget lopp?
Naturligtvis är detta ett bekvämt sätt att hantera, eller inte hantera, problemet. Ska man stoppa huvudet i sanden eller kommer man agera?
C G Gustavsson, opolitisk ifrågasättare
Kommentarer
14Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.














Så utmärkt bra beskrivning över sakernas tillstånd vår raserade kommun,
Excellent CG, Stort tack !
Intressant insändare! Som ledamot i en av våra nämnder har jag länge och tydligt drivit frågan om vikten av opartiska underlag inför beslut! Varje ”utredning” som presenterats har jag nagelfarit och analyserat och alltid funnit en tydlig underliggande agenda. Jag har också öppet lyft dessa punkter på nämndsammanträden men tyvärr har det varit väldigt tyst från politiken då. Jag har inget emot att vara ”besvärlig” gällande våra underlag men vi behöver vara fler politiker som ifrågasätter. Vi företräder ju våra väljare ! Beslut kan ta längre tid när vi behöver återremittera och begära tydliga och opartiska underlag men då blir besluten bättre!
När oppositionsrådet regelmässigt lyfter tjänstemannaorganisationen till höjderna på KF och man läser ditt, Carinas, inlägg så behöver ni tydligen göra ett stort internt arbete i C.
Kan ju bero på att vi möter olika tjänstemän, Per-Erik!
Jag är övertygad om att du kan bättre.
Carina Stridh Bjurhager (C). Du beskriver bara den ena facetten i problematiken, den när tjänstemannasidan förutsätts informera politikerna på ett korrekt sätt. Men det finns väl en annan facett också, där tjänstemannanivån försätter sig i konflikt med medborgarna genom beslut som jag omöjligen kan tro att den politiska nivån ligger bakom och att tjänstemännen bara effektuerar den politiska nivåns beslut.
Så kan det säkert också vara., CG. Att det finns en politisk agenda är ju inte så konstigt, det är ju så att säga dess grund. Så kan det också se lite olika ut. I den nämnd jag deltar har det varit nödvändigt att verkligen nagelfara underlag.
Men jag minns på kommunfullmäktige på 70-talet när Vaggeryd Cell var en het potatis. Jag som ung politiker läste på och kontaktade experter på syreförbrukande ämnen med mera. På sammanträdet var det få en äldre herre från annat parti som begärde ordet, bedyrade att han inte ens öppnat handlingarna – på den tiden i pappersform. ”Jag litar på de som tror att detta blir bra!”
CG! Vad tycker du skulle vara det ideala vad gäller tjänstemän – politik?
Carina! Det var en svår fråga som krävde eftertanke men ändå inte blev löst. En superviktig aspekt är att nämnden, så som du skriver, verkligen nagelfar de underlag man får även om det är ett himla jobb. Det gäller att ha kunskap och att ha en hög observans. Det gäller att skruva upp observansnivån om man blivit blåst en gång, så det inte händer igen. Kanske är det jag som är naiv, men det borde väl kunna finnas en tjänstemannakader som är fri från politisk agenda? I min tjänstemannafunktion har jag aldrig drivit någon partipolitisk agenda men ibland varit en nagel i ögat på landstingsledningen. Typexempel när vi utan ”tillåtelse” la in landets första konstgjorda hjärta för permanent bruk på en patient som var så döende att han förlorat medvetandet, alltmedan landstinget bara förhalade processen.
Eftersom man gör sig av med personal som vill göra ett bra jobb så blir det svårt att komma tillrätta med detta. Personal som vill göra rätt är obekväma och ibland kallar man det för felrekrytering. En bra personalpolitik gör gällande att man har ett gott ledarskap som ser till att alla olika egenskaper kommer kommunen till nytta. Inte anställa en grå massa ja-sägare. Vi behöver de obekväma. Det är olikheterna som skapar en behövlig dynamik.
MA, vem du nu är. Behöver vi de obekväma som med en fascistoid attityd försöker sätta sig på medborgarna och genomdriva sitt egna partis agenda, kanske i uppenbar konflikt med den politiska majoritetens uppfattning? Behöver vi den knutna näven upp i ansiktet på medborgarna, i synnerhet om tjänstemannens uppfattning är irrelevant eller rent felaktig? Är det det som kallas delegation?
När jag läser Gustavssons insändare menar jag att den går att läsa ur mer än ett perspektiv.
Anställda tjänstepersoner är väl ändå anställda för sin ”expertis” inom gällande områden? Det kan vara miljö, byggnation, utbildning, omsorg och så vidare. Skulle politiker gå in och börja rätta eller ta tjänstepersoner i örat för att man till exempel följer gällande lagstiftning blir det märkligt, i stort sett alla nekande beslut som fattats inom myndighetsutövning och som går emot en enskild kan prövas om av högre instanser. Det skulle ju bli problematiskt om politiker ska börja ”styra” expertisen för då liknar det väl mer ett kommunalt ”ministerstyre”?
Det jag funderar på i frågan om att politiker ska ”sätta ner foten” är om jag vill ha en kommun som styrs av lag och expertis eller av ”ministerstyre”?
När det gäller att man köpt ut socialchefen så har vi som bor i kommunen inte mycket information om hur det gick till tyvärr, men det vi vet är att det har kommit en ny socialtjänstlag, som ställer andra krav mot tidigare lag.
Jag ska ge dig ett tydligt exempel – avloppsanläggningarna. Bara som ett exempel, men det finns flera liknande problem
Det kom ett brev från kommunen om att jag skulle bygga om mitt privata avlopp, där innehållet i brevet var att ”det är lika bra att du bygger om nu, utan att käfta emot. Det blir billigast så för dig”. Vi var många som drabbades av liknande brev, och många av dessa bockade med mössan i handen.
Men min universitetsutbildning innefattade hur man bygger vatten och avlopp! Så jag begärde underlaget för beslutet. Det var många referenser som kom, och de flesta var helt utan relevans! Man trodde man kunde imponera genom att skicka ut en volymsmässig massa trams!
Ärendet ha kokt ned till att de flesta ”synpunkterna” strukits, och kvar står 1. att min trekammaranläggning är 60 år gammal och därför måste ersättas med en plastanläggning där tillverkaren talar om 20 års driftstid. Men min anläggning fungerar ju och förorenar ingen dricksvattenkälla. 2. Min anläggning har ingen fosforuppsamling. Men fosforutsläppet från min anläggning är litet, och jag tar tillvara fosforn i min egen åker. Vi gödslar ju med både svämgödsel och konstgödsel! Men grundvattnet, grundvattnet säger kommunens expert. Jag säger varifrån kommer grundvattnet? Vet du att det mesta av gödseln på åkern följer med regnvattnet ner i grundvattnet? Fosfor som fosfor, gissar jag. För att maximera eländet så är en dagens modevåg att den egna fosforn ska tas tillvara och recirkuleras i det egna biologiska kretsloppet- Det är ju precis det jag gör. Precis det! Det kan inte göras mera biodynamiskt korrekt.
Så då kvarstår enbart de 60 åren, och då kommer kommunens knutna näve fram. Här ska byggas om till vilket pris som helst och hur meningslös åtgärden än är. Ärendet är överklagat hos både kommunen och Länsstyrelsen, och härnäst väntar väl domstolsförhandlingar. Men där har min hälsa hittills satt stopp.
Detta är, som jag ser det, ett paradexempel på vad ”Kringlan” (vem du nu är) kallar experternas roll. Jag kallar det tjänstemännens makt över vanligt vett och kunskap.
Jag har fullt stöd i min lärobok om vatten och avlopp, tycker jag. Jag har också läst miljöbalken och vattenfolkets synpunkter i deras specificerade föreskrifter.
Det finns ett fult ord för maktstrukturer som styrs av elitism och hänsynslöshet gentemot den drabbade befolkningen.
Tack Gustavsson för att du delade med dig av ditt exempel. Skönt att vi har ett system som tillåter att beslut som går emot den lilla människan kan prövas i högre instanser, för det låter galet att du ska behöva bygga om ett fungerande avlopp.
Kringlan! För att hårdra det ytterligare gör jag en vild gissning om dessa tjänstepersoners politiska hemvist och att den avviker från den förhoppningsvis klokare politiska majoritetens. Jag tycker inte man ska få lov att försöka dränka ihjäl den drabbade genom en mängd irrelevanta referenser, som de flesta nog inte ens orkar läsa igenom och förstå. Det finns ett fult uttryck även för den typen av taktik. Jag uppfattar detta som en form av kordinerad aktivism när jag läser om att samma sak hänt i andra kommuner.
Det är självklart att man inte ska ha sin dricksvattenbrunn tio meter från avloppsbrunnen eller gödselstaden, det är sin sak att det måste åtgärdas. Men att istadigt driva sin aktivism när anläggningen fyller lärobokens och de två återstående relevanta lagutskicken – det är obegripligt. Det är inte i demokratins anda om man tvingar den drabbade gå till domstol för att få sin rätt och att man tar till ett domderande tonläge.
Riktigt kul är att modevågen nu säger att man ska återvinna och recirkulera sin fosfor, precis som jag gjort i åratal. Märkligt var också den gången man erbjöd förmånen att jag skulle få slamtömningsbilens innehåll från mängder av bakteriekulturer sprutat över min åker – dä satte min bakteriologiska / mikrobiologiska examen stopp för galenskapen. Så jag kallar inte det som sker för sakkunskap.