Att barn och unga är i skolan är avgörande för både kunskap, trygghet och framtidsmöjligheter. Därför har arbetet för ökad skolnärvaro varit en viktig fråga för oss Socialdemokrater under hela mandatperioden.
Nyheter
Skolnärvaro kräver mer än ord
Detta är inte en betald artikel.
Problemet är inte löst. Det finns fortfarande elever i Vaggeryds kommun med alldeles för hög frånvaro. Men under mandatperioden har kommunen byggt upp ett mer systematiskt arbete för att förebygga frånvaro, upptäcka problem tidigare och ge rätt stöd.
Och vi kan se resultat. Hösten 2022 låg närvaron i grundskolan på 88,6 procent och 26 procent av eleverna hade mer än 15 procents frånvaro. Hösten 2024 hade närvaron ökat till 90,5 procent, samtidigt som andelen elever med mer än 15 procents frånvaro hade minskat till 18 procent. Antalet elever i den gruppen minskade från 487 till 330 elever.
Det är en positiv utveckling, men vi är inte nöjda.
Redan i början av mandatperioden gjorde barn- och utbildningsnämnden ökad skolnärvaro till ett tydligt mål. Närvaron har följts noggrannare, nya rutiner och handlingsplaner har införts och elevhälsans arbete har stärkts. Kommunens skolor har också följt upp sitt arbete utifrån planen för ökad närvaro.
Elevhälsan har stärkts, det rörliga elevstödet har förstärkts och fler särskilda undervisningsgrupper har etablerats. Samverkan mellan skolan, elevhälsan, socialtjänsten och vården har också utvecklats.
Det är viktigt eftersom långvarig skolfrånvaro sällan har en enda orsak. Därför behövs tidiga och samordnade insatser kring varje elev.
För 2026 har ökad närvaro blivit ett eget prioriterat utvecklingsområde. Arbetet omfattar nu även förskolan och fokus ligger på att upptäcka frånvaro tidigare och sätta in stöd innan problemen växer sig stora.
Som Socialdemokrater är vi stolta över den utveckling vi har varit med och drivit, men arbetet är långt ifrån färdigt.
Från 487 till 330 elever med hög frånvaro är ett steg i rätt riktning. Men bakom varje siffra finns ett barn. Vårt mål är att ännu fler ska komma tillbaka till skolan, få rätt stöd och möjlighet att lyckas.
Marijo Corkovic (S)
Ordförande i barn- och utbildningsnämnden
Skribent
Kommentarer
2Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.
Håll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.
Bra att ordförande Corkovic är envis om skolnärvaron. Kanske kan ge bättre i nästa PISA -mätning och chans att komma in på gymnasiet. Fortsätt som du börjat.
Marijo Corkovic (S), låt oss hålla oss till fakta som faktiskt är avgörande för om den bild du beskriver stämmer eller inte.
Och ge mig gärna underlaget som faktiskt styrker det du påstår.
Du jämför hösten 2022 med hösten 2024 och lyfter minskningen av antalet elever med hög frånvaro som ett resultat av utvecklingen under mandatperioden. Men det är inte samma elevgrupp som jämförs.
På två år har eleverna flyttats vidare två årskurser. De som gick i årskurs åtta och nio hösten 2022 har lämnat grundskolan och två nya yngre elevkullar har kommit in. Det är särskilt betydelsefullt eftersom kommunens egen statistik visar att frånvaroproblematiken är större i de äldre årskurserna.
Därför vill jag se siffrorna årskurs för årskurs för 2022, 2023, 2024, 2025 och 2026.
Hur har samma elevkullar utvecklats när de har gått vidare från exempelvis årskurs sex till sju, från sju till åtta och från åtta till nio?
Det är först då man kan se om närvaron faktiskt har förbättrats inom elevkullarna eller om en del av förändringen i totalsiffrorna beror på att äldre elever lämnat grundskolan och yngre elever kommit in.
Och när vi ska hålla oss till fakta behöver även den politiska historieskrivningen vara korrekt.
Målet att elevernas närvaro i skolan skulle öka fanns redan 2022, när Jenny Larsen (KD) var ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Det var alltså inte den nuvarande majoriteten som satte grunden för det politiska målet om ökad skolnärvaro.
Så visa gärna underlaget som gör det möjligt att koppla just förändringen i totalsiffrorna till de politiska insatser som du beskriver under den här mandatperioden.
Fakta är vad siffrorna faktiskt visar. När elevkullarna följs framåt år för år ser jag inget underlag som visar en generell förbättring. Tvärtom ser frånvaroproblematiken i flera kullar ut att följa med upp i årskurserna.
Att då tillskriva förändringen i totalsiffrorna den nuvarande majoritetens insatser är en politisk slutsats, inte ett statistiskt konstaterande.
Håll isär fakta och retorik och ge allmänheten en rättvisande beskrivning med verklighetsförankring.