Våra unga har alltid fått nöja sig med smulorna under Tidöregeringens tid vid makten. Allra tydligast blev det när Statsminister Ulf Kristersson (M) presenterade sin så kallade reformbudget 2024.
Nyheter
Ge framtidens vuxna en chans att lyckas
Detta är inte en betald artikel.
Då gick hela 582 procent mer till skattesänkningar än till landets skolelever. I reda pengar 24,7 miljarder till skattesänkningar mot 2,9 miljarder till skolan.
Denna politik drevs igenom trots att Skolverket larmat om att skolor misslyckas med att ge elever det särskilda stöd de enligt skollagen har rätt till.
För ett år sedan var vi många som hoppades på en förändring efter skolminister Simona Mohamssons (L) löfte om en " historisk budgetsatsning".
Men vad hände? SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) uträkning visade att satsningen i själva verket gav 0 kronor per gymnasieelev.
Nu är det valrörelse och Tidöpartierna trumfar över varandra i ett fyrverkeri av nya löften. (SD) ska stoppa nedläggning av landsbygdsskolor. (M) skall förlänga undervisningstiden. (L) lovar höjda lärarlöner och att införa maxtak på 20 elever per klass. (KD) vill hålla kvar underkända elever i grundskolan tills de fyller 18 år, alltså två år efter att kompisarna har slutat skolan.
Var för sig kan säkert förslagen ha sina fördelar, men det finns två fundamentala problem med högerns skolpolitik.
För det första flyttar de orättvist över skolans strukturella problem till den enskilde eleven. Sanningen är att det är regeringens ensidiga skattesänkningar som äventyrar kvalitén och arbetsglädjen för elever och lärare. När expertmyndigheterna Skolverket och Skolinspektionen larmar om brister väljer regeringen att blunda, eller vifta bort kritiken med löften om framtida satsningar.
För det andra saknar Tidöpartierna trovärdighet. Samtidigt som de talar om skolsatsningar fortsätter de att utlova skattesänkningar som dränerar möjligheten till förbättringar för elever och lärare. (M) vill ha nya jobbskatteavdrag och skattefritt aktiesparande upp till en halv miljon.
(L) som vill se fler miljardärer i Sverige kräver sänkt bolagsskatt och (KD) vill helt slopa reavinstskatten på bostäder.
Det går inte ihop. Det finns pengar till satsningar i skolan, men bara om vi stoppar fler skattesänkningar.
Socialdemokraterna har i sin budget 2026 valt att öka anslagen till den hårt pressade skolan.
Nu behövs en verklig satsning på de unga som utgör Sveriges framtid.
Forskningen är glasklar: elever som får rätt stöd i grundskolan når oftast godkända betyg och de som fullföljer gymnasiet lyckas i vuxenlivet. Dessutom visar erfarenheten att fler vuxna i skolan stryper gängens rekrytering. Man måste våga se det uppenbara sambandet mellan högerns skattesänkningar som underminerar de ungas möjlighet att lyckas och känna framtidstro.
Socialdemokraterna i Vaggeryds kommun
Robert Alkemark
Skribent
Kommentarer
2Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.
Håll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.
Skolan förtjänar mer än politisk sifferlek
Socialdemokraterna i Vaggeryd skriver att våra unga fått ”nöja sig med smulorna” och gör regeringens skattesänkningar till förklaring på skolans problem. Problemet är att deras egen argumentation inte riktigt håller ihop.
Låt oss börja där vi faktiskt är överens. Alldeles för många elever får inte rätt stöd i rätt tid. Det är allvarligt. När en elev riskerar att lämna skolan utan tillräckliga kunskaper har vi som politiker ett ansvar att agera.
Men det blir inte mer sant för att man förenklar orsakerna.
Socialdemokraterna hänvisar till Skolinspektionens kritik, men utelämnar att myndigheten bland annat pekar på brister i organisation, huvudmännens ansvar, tillgång till elevhälsa och specialpedagogisk kompetens. Att göra regeringens skattesänkningar till förklaringen på dessa problem är Socialdemokraternas politiska slutsats – inte Skolinspektionens.
Även siffrorna förtjänar lite omsorg. I artikeln anges att 24,7 miljarder kronor jämfört med 2,9 miljarder är ”582 procent mer”. Den matematiken går inte ihop. Skillnaden är omkring 752 procent.
Men viktigare är själva jämförelsen. Att ställa kostnaden för vissa skattesänkningar mot en enskild statlig skolsatsning ger intrycket att detta är hela finansieringen av skolan. Så är det naturligtvis inte. Sveriges grundskola kostar omkring 160 miljarder kronor per år och kommunerna har huvudansvaret för finansieringen.
Regeringen har dessutom förstärkt skolbudgeten för 2026 med 4,3 miljarder kronor och beräknat satsningar på omkring 14 miljarder under tre år. För Vaggeryds kommun beräknades de fyra största reformerna ensamma motsvara omkring 5,6 miljoner kronor.
Man får gärna tycka att det är för lite. Man får gärna prioritera annorlunda. Det är politik.
Men säg då det, Alkemark.
För oss moderater är det ingen motsättning mellan att människor som arbetar ska få behålla mer av sin lön och att Sverige ska ha en stark skola. En stark välfärd kräver också jobb, företagande och en ekonomi som växer.
Framför allt behöver diskussionen i Vaggeryd handla om det vi faktiskt kan påverka här. Hur ser vi till att resurserna når klassrummet? Hur upptäcker vi elever som behöver stöd tidigare? Hur skapar vi studiero? Hur använder vi lärares tid bättre? Och hur följer vi upp att våra beslut faktiskt ger resultat?
Det är betydligt svårare frågor än att ställa två miljardsiffror bredvid varandra.
Men det är också där vi på riktigt kan göra skillnad för våra elever.
Victoria
Tack för din rättelse, du har rätt, det gick faktiskt 8,5 gånger mer till skattesänkningar än till skolan i Tidöbudgeten 2024. Det gör ju inte saken bättre!
Vi har helt olika syn på hur man skall kunna vända den negativa trenden i svensk skola.
Vi Socialdemokrater tror att det behövs mer pengar medan ni moderater tror att skolan kan rationaliseras till bättre resultat, vi har samma syn på att elever måste beredas studiero och ett sätt att nå detta är att minska elevgruppernas storlek samt öka lärartätheten så att alla elever får uppmärksamhet och den hjälp de behöver och har rätt till. Skillnaden är att vi Socialdemokrater förstår att detta kostar pengar. Kommunerna är helt beroende av de medel som staten skjuter till då det blivit ”fult” att höja kommunalskatten.
Höjd kommunalskatt slår ju hårdare för låginkomsttagare, det kan vi nog vara överens om, så det kanske skall ses som den sista utvägen när den kommunala budgeten inte går ihop. Men då är det ju än viktigare att regeringen tar sitt ansvar och har pengar att fördela till högprioriterade ändamål som skolan måste ses som. Sänker man skatten för de allra rikaste, subventionerar fossila drivmedel, sänker matmomsen och lånar till driften av Sverige, så blir det inte några pengar kvar till den svenska välfärden.
De kommuner som då känner att, vi har inget val, vi måste höja kommunalskatten skall enligt ert utredningsförslag straffas för detta genom att 25 procent av skattehöjningen skall tillfalla staten för att fördelas till de kommuner som inte höjer skatten, en så kallad skattebroms. Detta vill jag påstå är att sparka på den som redan ligger och det är inte det Sverige som ger barn och unga en bra möjlighet att få en rättvis och bra utbildning.
Victoria.
Som du själv skriver: Man får gärna prioritera annorlunda, Vi Socialdemokrater prioriterar Svensk välfärd och skola före skattesänkningar för de redan välbemedlade.