Skoglund: Början till slutet för hockeyns kräftgång?
Ishockey Det är lätt att hålla sig för skratt när man betänker det faktum att samtliga tre hockeyklubbar i vår lilla vrå av världen befinner sig så långt ner man kan komma i seriesystemet. Men kanske kan detta vara starten på något framgångsrikt? Trots allt.
Foto: David Alin och arkivbild
Slår man ihop Värnamo och Vaggeryds kommun så finns där ett befolkningsunderlag på cirka 50 000 människor. Dessutom är det en frodig företagsbygd som borde generera sponsorpengar till att åtminstone ett lag skulle ha förutsättningar att på allvar utmana mot i alla fall minst division 1.
Istället återfinns Värnamo GIK, Skillingaryds IS och Rydaholms SK i samma division och samma serie nästa år, nämligen division 3. Längre ner går det inte att komma i seriesystemet på våra breddgrader.
Nu kommer jag inte ägna detta utrymme till att hänga ut klubbar eller leta syndabockar till varför det ser ut som det gör. Jag vill bara konstatera faktum att det ser ut som det gör.
En anledning kan dock vara att våra tre föreningar har väldigt många klubbar i närområdet att tampas med. Om vi sätter Värnamo som epicentrum och drar en cirkel med tio mils omkrets så hittar vi tio klubbar på högre nivå än var våra tre lag befinner sig just nu.
Så det kan absolut vara svårt att hävda sig i den konkurrensen. Å andra sidan ser närliggande Gislaved och Alvesta ut att gå en riktigt rolig säsong till mötes i division 2. De har ju lika mycket konkurrens de.
En annan nackdel för hockeyn är så klart att det är en rejäl fotbollsbygd de verkar i.
Ska det någonsin bli något av hockeyn i bygden så tror jag att det krävs att något gäng plockar upp taktpinnen och blir ett topplag i division 2, det naturliga valet för de bästa spelarna från de mindre klubbarna att gå till.
Värnamo har tidigare haft den taktpinnen, men tappat bort den. I det korta perspektivet tror jag att det är bra att vi har tre gäng på samma nivå, att både SIS och ”Texas” känner att de faktiskt har en realistisk chans att gå om VGIK. VGIK vill ju för allt i världen inte bli omsprungna. Men i det långa loppet krävs det att någon tar upp taktpinnen och blir nummer 1.
Nåväl. Rydaholm, Värnamo och Skillingaryd ska alltså husera i samma serie kommande säsong och alla runtomkring som man pratar med tror att det kommer gagna intresset för hockeyn och de totalt sex derbyna kommer garanterat locka mycket publik och det lär nog spilla över på de sportsliga resultaten.
Värnamo åkte ifjol ur division 2 efter några magra säsonger och detta kanske är omstarten de behöver. Synar man deras trupp så ska de definitivt vara med i toppen av grundserien, jag kan även tycka att de ska vara med i toppen av alltrean. Men huruvida de går upp eller ej låter jag vara osagt. Det finns en hel del riktigt vassa gäng i söder som såklart också vill vara med och bråka ända in på mållinjen.
Skillingaryd gick oväntat hela vägen till kvalserien ifjol. Många flaggar för att SIS kan bli en riktig joker i grundserien och det känns sannerligen som att tränaren Stefan Rosén håller på och skruva på något intressant därute på Movalla. Jag tror det blir övre halvan i grundserien.
Rydaholm har ingen riktigt varnat för, men jag drar en lans för dem här. De hade något intressant på gång redan förra hösten och laget ser starkare ut nu. Till det ska vi förvisso komma ihåg att det är en starkare serie nu, men någon slagpåse i botten kommer ”Texas” inte att bli. Möjligt att de till och med har chansen att nosa på fjärdeplatsen som kan ge en biljett till alltrean.
De kommande dagarna kommer ni här på Sporten kunna läsa införartiklar om våra lokala lag inför seriepremiären på söndag.
Mitt tabelltips
1. Åseda
2. Värnamo
3. Skillingaryd
4. Virserum
5. Rydaholm
6. Lenhovda
7. Eksjö
8. Valdemarsvik