IFK slog J-Södra

Alltså ett lysande – eller härligt resultat – som ett ganska hårt prövat IFK Värnamo behövde. Sedan förra årets formidabla sjätteplacering i superettan har ju mycket hänt.

Försäsongen har rullat på, men för IFK har det inte varit helt till freds. Skador och sjukdomar har spökat och tränaren Roar Hansen har fått laborera och möblera om.

Men, sakta men säkert har resultat och prestationer pekat åt rätt håll och dagens seger mot Jönköpings Södra gläder förstås inte minst Roar Hansen.

– Kul och bra, säger Hansen, utan att sväva på moln.

Men, första halvlek var han inte speciellt belåten med.

– En trevande inledning där J-Södra hade en jättechans efter en minut. De var bättre första kvarten, sedan jämnades det ut, men ärligt talat var första halvlek inte bra. Det var mycket felpass från båda lagen och ställningskrig.

Så, 0–0 var väl ganska logiskt.

• Vad sades i pausen?

– Att vi har mer tid och plats. Det hade varit stressigt, och vi började jobba bättre i andra halvlek.

Max Olsson hade läge, men det blev ”gamle PC”, alltså Pär Cederqvist som fick nöjet att ge IFK ledningen.

Ett mål betyder så mycket, men två än mer. 0–2 kom också, målgörare nye Max Olsson.

– Sista 20 minuterna var vi klart bättre än Jönköping. Vårt spel blev bättre och bättre under hela matchen, tycker Roar Hansen.

Han hade brist på backar till den här matchen och fick ställa Adnan Kulovac som högerback.

– Det skötte Adnan jättebra.

• Fler byten?

– Predrag (Randelovic) hade en känning i baksidan och Gutu (Archford i förnamn) kom in och ersatte bra. Bra inhopp gjorde också Adebayo (Ademilua) som fick ersätta Freddy Winst.

– Riktigt roligt att inhopparna kom in och gjorde det bra, tillägger Roar.

Men, positivast av allt måste ändå vinst mot seriekollegan, grannen J-Södra som kommer från allsvenskan ha varit. Det om något lär ha stärkt IFK inför seriepremiären 2 april borta mot Gefle IF.