Alin: Esset i rockärmen

David föreslår att Zlatan Ibrahimovic blir en del av svenska herrlandslagets framtida träningsstab. Bilder: Pressbild/Wikipedia

Gurkburkens tid i landslaget är förbi. 

Ja, nu kanske ni sätter morgonkaffet i halsen när jag skriver dessa rader. Även om fotboll ligger mig varmt om hjärtat så har jag varit en anhängare på avstånd när det gäller det svenska herrlandslaget. Varför då? Jo, min intuition har lärt mig Sveriges spelupplägg: en konstant men ineffektiv press, något vi alla blev vittne till i går mot Österrike. Vi tar kommandot och skapar chans på chans utan att ha den där sista turen som resulterar i mål. I stället ger ett tafatt defensivt agerande mitt i pressen österrikarna en hörna som blir till mål. Mitt i kvitteringsjakten håller en stressad Dejan Kulusevic hårt i bollen och ska dribbla av den ena efter den andra spelaren i stället för att spela bollen vidare till en lagkamrat. Vad händer? Jo, Kulusevski tappar bollen och i efterföljande kontring blir det 0–2. Rullgardin ner för Sverige. Och inte blev det bättre när Hien orsakar en straff som leder till 0–3. 

Jag unnar Emil Holm att hoppa in och reducera på stopptid, men är det något jag lärde mig redan under Lasse Lagerbäcks tid som förbundskapten så är det just den ineffektiva pressen. Jag glömmer aldrig hans presskonferens efter Trinidad-Tobago-matchen i VM 2006. Han var bekymrad över att laget inte gjorde några mål, men var desto gladare över att vi skapat målchanser…

Men, för att återkomma till mitt resonemang. Sverige har en spännande generation spelare med Alexander Isak, Dejan Kulusevic och Viktor Gyökeres i spetsen, men det saknas en auktoritär ledare som får killarna att blomma ut. Janne Anderssons kontrakt som förbundskapten går ut nästa år och även om han själv uppger sig villig att fortsätta sitt uppdrag så tror jag att det är dags för en omstart. Fotbollskanalen lyfter fram flera starka namn och till och med Värnamos egen Jonas Thern i en konstellation med en legendar som Henrik Larsson, Fredrik Ljungberg med flera. Själv har jag ett annat alternativ. Risken är stor att min mejlkorg exploderar men för mig finns det ett namn som åtminstone borde vara en del av framtida tränarstab: Zlatan Ibrahimovic, bolltrollaren som satte Rosengård på kartan. Vinnaren med stort V. I mångas ögon är han den största svenske fotbollsspelaren genom tiderna och som hängiven Milan-supporter så har jag under de senaste åren sett en helt ny sida av honom. 

Strax innan jul 2019 möter AC Milan Atalanta på bortaplan. Milan med nye tränaren Stefano Pioli vid rodret ställer en av Europas yngsta startelvor mot Gian Piero Gasperinis spektakulära lag. Orutinen var ett faktum: när matchen blåstes av hade Atalanta haft lekstuga och vann med 5–0. På läktaren sitter sportchefen och legendaren Paolo Maldini, kollegan Ricky Massara och klubbens vd Ivan Gazidis. Uttrycken är solklara: ”ska vi bli framgångsrika så MÅSTE vi få in erfarenhet”. Efter en lång diskussion med ägaren Elliot Management ringer Il Capitano ett samtal till Kalifornien. På andra sidan luren väntade Zlatan Ibrahimovic. Den då klubblöse anfallaren hade åter ställt in siktet på Serie A. Planer fanns på en övergång till Napoli, men Paolo Maldinis samtal förändrade allt. Den 28 december 2019 blev det officiellt att 38-åringen återvände till Milano. Han var uträknad och folk spände upp ögonbrynen: ”vad ska han i Milan att göra?!” 

Men Zlatan Ibrahimovic ville annat. Tillsammans med backen Simon Kjaer klev Zlatan rakt in på Milanello och skänkte omedelbart en trygghet såväl på planen som i omklädningsrummet och högkvarteret Casa Milan. Han tog de unga spelarna under sina vingar, delade med sig av sina erfarenheter, sin energi och inte minst sin vinnarmentalitet. Föga kunde knappast någon ana vad som väntade knappt 18 månader senare. Det unga milanesiska laget chockar Serie A och vinner sin 19:e Scudetto framför hårdsatsande rivaler. När laget firar triumfen i omklädningsrummet på Reggio Emilia-stadion håller en stolt 39-åring ett brandtal framför spelartruppen. Ett tal som avslutas på klassiskt Zlatan-manér. 

– Gör mig en tjänst nu, fira som mästare eftersom det är inte Milan som tillhör AC Milan – det är Italien som tillhör Milan! skriker Zlatan, innan han välter omkull ett bord i omklädningsrummet och lagkamraterna utbryter i ett stort jubel.

I AC Milan blev Zlatan pånyttfödd. Han blev en symbol för framtiden och har ingjutit sin vinnarmentalitet i Rafael Leao, Theo Hernandez, Ismael Bennacer, Pierre Kalulu och många fler. Tänk dig nu vad Ibrahimovic skulle kunna göra med Alexander Isak, Viktor Gyökeres, Emil Holm och de andra. Tänk att få förfoga över den vinnarmentalitet, erfarenhet, styrka och energi som Rosengårdssonen besitter. Då kan vi börja drömma på allvar om en ny sommar á la 1994. 

Tack för mig.