Viceambassadör på blixtvisit
Nyheter Israels viceambassadör Arezoo Hersel-Rohila var hemlig gäst under Shalom Värnamos Israelkonferens som ägde rum i helgen.
I oktober månad var Hersel-Rohila inbjuden till en månadsträff med Shalom Värnamo. Besöket gav blodad tand och när Arezoo fick höra att föreningen skulle anordna en Isarelkonferens i slutet av mars månad ställde hon frågan till föreningen om hon fick delta. Under lördag förmiddag anlände viceambassadören under stort hemlighetsmakeri till Allianskyrkan i Värnamo. Hon inledde med att ge en uppdatering till åhörarna om situationen mellan Israel och Hamas.
– IDF har angripit Hamas-mål i Gaza med målet att sätta tryck och press på Hamas för att försöka få dem att släppa vår gisslan. Vi har haft mycket stöd och är tacksamma till den nya Trump-administrationen för att de trycker på Hamas om att uppnå en vapenvila.
– I den första delen av vapenvilan har vi fått tillbaka 33 ur gisslan, av humanitära skäl som Hamas kallar det. Att klassificera det som humanitära skäl är inte rätt. Det handlar om människor som suttit i fångenskap i hundratals dagar. Jag och det israeliska folket såg på tv när gisslan kom tillbaka. Devar skräckslagna när de kom tillbaka. Vissa av dem påminde oss om den värsta tiden i den judiska historien: Förintelsen. Vi hörde om deras skräckhistorier som de hade hos Hamas och att ingen kom och besökte dem i tunnlarna där de satt. Vi fick också tillbaka våra döda. Det var hjärtskärande, speciellt att se när de äldre och yngre, speciellt Bibas-familjen, kom tillbaka i kistor.
– Det israeliska folket var väldigt hoppfulla om att kunna ta sig till andra delen av vapenvilan och få tillbaka alla gisslan, men alla förslag om hur vi ska ta oss vidare förkastas av Hamas. Vår inställning är att inte lämna någon bakom sig. Alla de 59, även de döda, ska komma tillbaka och vi har ett särskilt tryck på Hamas om att få tillbaka de som har dubbelt, israeliskt och amerikanskt, medborgarskap. Att få tillbaka en liten del är inte nog och vi har gett dem gott med chanser under 17 dagar att ändra sig men de har inte gett sig. Till slut hade vi inget annat val än att tillbaka till att slåss och vi bestämde oss också för att sätta ytterligare tryck på Hamas genom att stoppa hjälpsändningar in i Gaza, vilket FN menar bryter mot internationella humanitär rätt. Under den här perioden har mer än 25 000 lastbilar åkt in med förnödenheter i Gaza. Enligt vår data har Gaza tillräckligt med förnödenheter för månader framöver, därför bryter vi inte mot internationell humanitär lag.
– Vi har också tillräckligt med bevis för att Hamas kommer över hjälpsändningarna. De stjäl det mesta av förnödenheterna, använder det först och främst för att mata sina egna soldater, därefter ger dem det som lön till sina grupper. Resten går till svarta marknaden där det sälja för höga priser, i stället för att det går, som det egentligen är tänkt, till det palestinska folket. Det är fel, därför att det palestinska folket och internationella förbund borde fördöma Hamas, men tyvärr så skyller de flesta i den sfären på Israel.
– Men vi fortsätter att ha tryck på dem, för vi ser att tryck mot Hamas hjälper. Just nu finns det inget erbjudande vapenvila på bordet och mycket beror på att Hamas använder sig av psykologisk krigsföring, där de använder gisslan som ett påverkansmedel för att komma därifrån. Men vi ger inte upp och vi har två mål: få stopp på Hamas så att de inte kan styra på Gaza och att få tillbaka vår gisslan.
– Vi har även fått mycket information om våldsamheter på Västbanken. Där har IDF klivit in och stridit mot terrororganisationerna, men vi hör inte Palestinska Myndigheten fördöma handlingarna mot Israel i Västbanken från vare sig Hamas eller övriga terrororganisationers håll.
Arezoo Hersel-Rohila går sedan vidare till att diskutera den politiska situationen i Mellanöstern.
– I Libanon råder vapenvila nu. Vi har inte mycket problem med vare sig libanesiska regeringen eller det libanesiska folket och vi kan se att Libanon använder sin armé för att också se till att Hizbollah inte kommer tillbaka till den israeliska gränsen, men vi litar inte på dem. Hizbollah vill inte ha en vapenvila. De senaste dagarna har det varit upptrappning i området, men något som är säkert är Hizbollah är svagare nu än de tidigare har varit.
– Som jag sa när jag var här förra gången så är Iran, mer specifikt den iranska regimen, som är ormens huvud i det här fallet. De blev självsäkra efter den 7 oktober att de skulle allt mer kraft för att eliminera Israel, men lyckligtvis ser att vi motsatsen händer. Den iranska axeln försvaga, men missta er inte: den iranska regimen kommer att fortsätta försöka eliminera Israel så länge landet finns till. Jag har nyligen läst att de har möjligheten att på en vecka kunna sätta ihop en kärnvapenbomb.
– Iran ger också pengar och ammunition till Huthi-rebellerna i Jemen. Israel har inget ont mot Jemen, men Huthi-rebellerna försöker att göra sitt basta för att skada Israel.
– Under Irans ledning efter vapenvilans slut skickar de raketer konstant till Israel, men många av dem stoppas innan de når den israeliska gränsen. Dock påverkas det israeliska folket när de konstant måste höra vapenlarm och måste bege sig till skyddsrum. Men det är inte bara Israel som påverkas av detta. De har även stört handelsvägar. Det kan finnas lösningar till det, men om den iranska regimen inte elimineras kommer vi inte att hitta någon lösning på detta. Det här är situationen i Mellanöstern i ett nötskal.
Hon går sedan över till att prata om relationerna mellan Israel och Sverige.
– I december 2024 var handelsministern Benjamin Dousa på statsbesök i Israel. Vi uppskattade hans besök mycket: han fick med egna ögon se hur Israel arbetar i de här situationerna. Han såg också de svårigheter som finns med att få in förnödenheter in till Gaza. Sedan kom före jul en positiv utveckling när Sverige valde att sluta stödja UNRWA. För mig är det en win-win-situation: Sverige var det första landet i Europa som sa att de inte kommer samarbeta med UNRWA. Samtidigt har Sverige fördubblat sitt stöd till Gaza genom andra hjälporganisationer, och vi ser att det funkar väldigt bra. Vi är hoppfulla om att andra europeiska länder kan göra på samma sätt.
– Enligt den data vi har så är det tio av 100 lastbilar som åker in till Gaza som tillhör UNRWA. UNRWA själva påstår att de är de enda som har vägarna för att dela ut förnödenheter i Gaza, men som ni kan se så fungerar det genom andra organisationer så det borde inte finnas ett monopol på det hela.
– För ett par dagar sedan besökte Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard Israel. Det var ett väldigt fruktsamt och positivt besök. Hon träffade vår utrikesminister Gideon Sa’ar och hon besökte bland annat förintelsemuseet Yad Vashem, de södra kibbutzerna som förstördes av Hamas den 7 oktober och hon åkte till minnesplatsen för Nova-festivalen där många unga dödades. Vi hoppas att besöket på de platserna gav henne en djup inblick i vad som sker i Israel. Jag har följt hennes sociala medier och kan nära redan nu att det har gett en positiv inverkan på henne. Vi hoppas också på fler ministerbesök i Israel under året, även om vi är i krig så är det en första prioritet för oss att visa vad som händer i Israel just nu.
– Vi har också positiva agendor länderna emellan. Som ni kanske vet så firar den judiska befolkningen i Sverige 250 år. Jag känner mig lyckligt lottad över att få att vara här just nu och jag ser att den judiska befolkningen är väldigt tacksam mot Sverige, som ägnar ett helt år av aktiviteter för att uppmärksamma jubileet. Det är väldigt viktigt för det svenska folket att få veta mer om den judiska minoriteten.
– Men vi ser också en ökning av antisemitismen. Det var också ett huvudämne som diskuterades mellan våra utrikesministrar, där vi uppmärksammade att hatet mot judar är hat mot Israel. Personligen tror jag att den största biten av detta handlar om att människor, speciellt den yngre generationen, inte känner till historien. Därför är det ett viktigt uppdrag att förklara vad Israel är. Det är viktigt att ni överför er kunskap och kärlek för Israel till kommande generationer, det är viktigt. Finns ni på sociala medier, sprid ert intresse till ungdomarna. Jag anser att nyfikenhet är en viktig kunskap, säger Arezoo Hersel-Rohila och möts av massiva applåder.