Viceambassadör bjöd förening på känslosamt möte

Israels viceambassadör Arezoo Hersel-Rohila bjöd på ett känslosamt möte när hon mötte Shalom Värnamos medlemmar i tisdags. Bild: David Alin

Kyrkbänkarna är fyllda till sista plats. Förväntan ligger i luften. En känslomässig stund väntar. Det är tisdagskväll i Brunnskyrkan och Shalom Värnamo har fått storbesök av Israels viceambassadör Arezoo Hersel-Rohila.

– 2021 påbörjade jag mitt uppdrag. Jag hade tur att komma till Sverige i en period när Sverige och Israel öppnade upp ett nytt kapitel i sin relation och fram till kriget bröt ut hade vår ambassadör och vårt team ett givande samarbete med Sverige. Sedan dess har min ambassad och Israels folk varit upptagna med hur vi ska hantera kriget, säger hon.

Men låt oss backa bandet. Arezoo Hersel-Rohila föddes 1977 i Iran. Hon växte tillsammans med sin familj upp i ett fruktsamt judiskt samhälle. I Iran bodde på den tiden 80 000 judar och många av dem drömde inte ens om att lämna landet. Ett och ett halvt år efter Arezoos födelse kom en ny regim till makten.

– Regimen var väldigt extrem. Det slutade med att två tredjedelar av den judiska befolkningen i Iran flydde till Israel, USA eller andra delar av världen. Men min familj flyttade inte. Min far var en stolt iransk patriot och vi trodde att den nya regimens tid snart skulle vara över, så vi stannade kvar. Efteråt har många människor, inte minst i Israel, frågat hur det var att leva som jude efter revolutionen. Det är det som är intressant, för den iranska regimen är väldigt hatisk mot Israel samtidigt som de är väldigt toleranta mot det judiska samhället, där tillbedjan är tillåten och synagogor är tillåtna. Men så fort du visar dig ha samröre med Israel eller sionister så svävar ditt liv i fara. Du måste vara väldigt smart och klok över hur du väljer att ha relationer med Israel.

– Till exempel så gick jag i en judiska skola. Varje dag när vi gick till skolan så radades vi upp på led och tvingades säga ”död åt USA” och ”död åt Israel”. Hursomhelst så var vi judiska flickor väldigt tydliga med att försöka undvika att säga ”död åt Israel”. Det var förbjudet att komma till skolan i färgglada kläder. Barn i sju till nio års ålder fick komma till skolan i gråa, svarta eller mörkblåa färger. En dag blev jag bestraffad för att mitt hår kunde synas under sjalen jag bar på huvudet. Rektorn beslutade att mitt straff var att jag skulle stå med ansiktet mot en vägg på skolgården i ett par timmar. När min mamma kom till skolan och såg straffet jag fick blev hon väldigt arg och gick till rektorn och sa att en ung flicka inte ska få sådana straff. Rektorn svarade att ”även om hon är en ung flicka så måste jag respektera de lagar som den iranska regimen satt upp.

Till slut bestämde sig Arezoos familj för lämna Iran. Dock hade de inte räknat med den iranska regimen.

– De förstod att de som lämnade Iran för att åka till Israel eller andra judiska länder inte skulle komma tillbaka. För att kunna få ett giltigt pass som jude så var du tvungen att arbeta väldigt hårt. När min mamma till slut bestämde sig för att lämna Iran så arbetade hon jättehårt men fick inget pass. Till slut så fick hon ett pass, men passet var bara giltigt för mamma och mig, men inte min far. Regimens trick var helt enkelt att du som familj inte kan lämna Iran, så min far fick ge sitt löfte och skriva på ett papper där han lovade att mamma och jag skulle komma tillbaka till Iran igen. Många av de judiska familjerna gjorde följande: de skickade ut mor och far med ett giltigt pass, fadern sålde sedan sina tillgångar och försökte illegalt ta sig ut ur Iran därefter.

1986 lämnade Arezoo Hersel-Rohila tillsammans med sin mamma och ett par resväskor Iran för att komma till Israel. Otroligt nog kom hennes far aldrig till Israel. Många månader senare får familjen höra att han hade kollapsat hemma, förts till sjukhus och konstaterats med cancer. Kort därefter dog han.

– Under perioden han var sjuk bestämde sig min mor för att hon ville vara vid hans sida och att vi skulle åka tillbaka till Iran. Det betyder att vi skulle ta risken att aldrig kunna lämna Iran igen eftersom de visste att vi var i Israel, men min mamma brydde sig inte så vi begav oss till Tel Avivs flygplats. När vi var på flygplatsen sa min farbror ”ring till Teheran och kolla om han är i livet. Är han inte i livet så kommer jag inte tillåta att ni åker”. Då fick vi veta att han hade avlidit.

Den 7 oktober 2023 attackerade terrororganisationen Hamas Israel och skördade 1 200 judars liv. Det var upptakten till en konflikt mellan Hamas och Israel som har pågått i över ett års tid.

– När jag vaknade den där morgonen var attacken redan i gång. Jag kunde inte ta in vad som hände. Nyheterna som kom var bara värre och värre. Vi lämnade inte tv:n, man var helt hypnotiserad. Jag har bott i nästan 40 år i Israel. Det har varit eskalerande konflikter, Gulf-kriget och Iranstödda Hizbollah som tagit över makten i Libanon, men inget kunde mätas med vad som hände den 7 oktober. Det har skett många förödande saker under den här perioden, men jag kommer aldrig att glömma bilderna på Bibas-familjen, en mor och sina söner, som kidnappades och fördes bort av Hamas. Hamas har sagt att de har dödat dem, men det finns inget som bekräftar det. Världen borde veta vad som händer i Israel. Det finns hundra gisslan i Gaza, några har dödats, några är skadade men vi har inga möjligheter att nå dem. Folk måste få veta vad som händer.

Ettårsdagen av konflikten uppmärksammades med en minnesceremoni i Stora synagogan i Stockholm. Sveriges statsminister Ulf Kristersson, flera statsråd i regeringen men även politiker från oppositionen närvarade vid ceremonin för att hedra minnet av de som föll offer i attacken. Under ceremonin höll Ulf Kristersson höll ett tal. Han talade bland annat om att hedra minnet av de som mördades den 7 oktober, vikten av ett omedelbart och villkorslöst frigivande av gisslan och att hela det svenska samhället fortsätter arbetet mot antisemitism.

– Vi uppskattar oerhört Kristerssons tal oerhört mycket. Att höra honom tala om arbetet mot antisemitism var väldigt hjärtevärmande och vi är väldigt glada över att den svenska regeringen gör allt de kan för den judiska gruppen i Sverige. Han talade också om att ingen ska tolerera att en konflikt som pågår i Mellanöstern ska skada någon medborgare här. I Israel försöker vi lära oss att hantera den här situationen. Tyvärr kan ingen på den palestinska sidan fördöma det som hände den 7 oktober. Varken Mahmud Abbas eller den palestinska ambassadören. Hon var för ett tag sedan intervjuad i ”30 minuter” och hon vägrade att säga att det som hände den 7 oktober var en massaker, säger Arezoo Hersel-Rohila.

– Vad är då målet med kriget? Först och främst få hem gisslan till Israel igen, men även att avväpna Hamas. Så länge Hamas är kapabelt att skicka in raketer i Israel så är våra medborgare i södra Israel inte säkra. Detta är ett krig som vi inte börjat. Jag vill betona en viktig sak: när vi anfaller i Gaza så riktar vi oss enbart mot Hamas, inte mot civila. Många gånger vinklas rapportering så att Israel är de enda ansvariga för dödstalen i Gaza. Många gånger hörs generösa ord som ”folkmord” och ”svält”. Det nämns också höga nummer, såsom att 19 000 barn ska ha dött i Gaza och att totalt 40 000 personer ska ha dött i Gaza. Var kommer de siffrorna ifrån? Från Hamas själva, från FN? Det enda jag vet är att vårt huvudmål är att föra tillbaka gisslan och att få till en demilitariserad zon på Gazasidan, ska styras av men civil auktoritär som inte ska sikta in sig mot Israel.

Israel tillåter hjälpsändningar åka in i Gaza, 24 om dygnet. Både från marken, från luften och vattnet.

–  Vet ni till exempel att 54 000 lastbilar med hjälpsändningar har sänts in i Gaza sedan kriget? Visste ni att 1 miljon ton hjälpsändningar har skickats in i Gaza? Vet vi om att de kommit fram till de civila i Gaza? Tyvärr inte, det finns många anledningar. En anledning är att UNWRA (FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar) inte arbetar 24 timmar om dygnet. De arbetar bara åtta timmar om dygnet, i dagsljus och vi hade gärna att fler organisationer ansvarar för distributionen. Ett annat problem är att Hamas terrorister rånar och kapar hjälpsändningarna och säljer förnödenheterna för dubbla priset på den svarta marknaden i Gaza. På den israeliska sidan står det hundratals lastbilar som väntar på att få lasta av i Gaza, men som inte kan göra det. Tyvärr ses inte det som fakta som kan belysas i svensk media. Israel har också bevisat att många anställda hos UNWRA även är med i Hamas.

Samtidigt som konflikten i Gaza pågår har Hizbollah orsakat en konflikt mellan Libanon och Israel.

– Vi är i Libanon för att avväpna Hizbollah och vill få dem att acceptera ett eld upphör enligt internationell rätt.  Vi vill att Hizbollah ska göra de som vi kommer överens om enligt FN:s resolution. Att de rör sig tillbaka så att den norra gränsen blir säker igen. Allt det här händer samtidigt som det sker saker inne i Israel också. Just nu har mitt folk mycket att hantera. Vi måste utforska oss själva och i den demokratiska prövningen. När tiden är inne kommer vi att berätta vilken typ av regim vi vill ha, men vi har tid för det sedan. Just nu försöker vi läka våra sår. Det första som måste ske är att eld upphör och att våra gisslan kommer tillbaka.

Många ser frågan om en tvåstatslösning som enda sättet för att få till en lösning. Arezoo Hersel-Rohila är försiktigt optimistisk till det hela.

– Jag tror inte just nu att många israeler eller palestinier ser en tvåstatslösning som en lösning, men jag är optimistisk. Min åsikt är att när den här konflikten är över och har helats och börjat förstå varandra så skulle en tvåstatslösning fortfarande vara relevant.

För Arezoo Hersel-Rohila finns det ett tydligt motiv till konflikterna: Iran.

– Min personliga åsikt är att Iran arbetar på olika sätt för att föra krig mot Israel och Europa. Iran är ormens huvud, som man säger i Israel. Den iranska regimen hjälpte Hamas redan innan den 7 oktober. De har finansierat och utbildat Hizbollah i Libanon i årtionden och de har stött huthirebellerna i Yemen för att attackera Israel därifrån. De har också inifrån sina egna gränser attackerat Israel med missiler. I går (läs måndags) avslöjades att Iran rekryterar Israeler till att spionera på Israel. Jag anser att så länge huvudet på ormen inte är eliminerat så finns det inga tvivel på att vi inte kommer att ha någon fred i Mellanöstern. Som ni vet har Iran arbetat i Sverige också. Man har samarbetat med svenska medborgare, till exempel genom cyberattacker. Iran har också samarbetat med kriminella gäng för att skjuta mot israeliska ambassader, man har även samarbetat med kriminella för att beskjuta ett israeliskt företag i Göteborg. När Iran attackerar Israel så är det ett hot även mot denna regionen, så Iran är också ett problem för Sverige och vi på ambassaden är väldigt glada för att den svenska regeringen ser detta.