Vi har all tid i världen
Nyheter I en krönika delar David Alin på redaktionen med sig av ljusglimtarna från 2020.
Vyn från Dundret ovanför Malmberget. [1/9]
Vattenfallet vid Jockfall bjöd på en spektakulär syn. [2/9]
Låg himmel och böljande landskap. Världen låg för ens fötter, uppe på berget Kourmakka. [3/9]
Vid klart väder skymtas Kebnekaise från Kourmakkas högsta punkt. [4/9]
Kurviga landskap tornade upp sig upp på vägen mot Övre Soppero. [5/9]
Norrland bjuder på böljande vägar. [6/9]
Moder jord bjöd på strålande väderfenomen. [7/9]
Höga kusten-bron visade sig från sin bästa sida. [8/9]
Solnedgång över Skellefteå. [9/9]
Visste ni att Louis Armstrong har skrivit en James Bond-låt? 20 minuter in i filmen ”I hennes majestäts hemliga tjänst” står agent 007 öga mot öga med sitt livs kärlek, grevinnan Teresa ”Tracy” DiVicenzo. När blickarna möts, stämmer Armstrong upp i låten ”We have all the time in the world”.
Den 1 januari 2020 vaknade jag upp på en bäddsoffa i Gävle. Jag hade firat nyår med några av mina bästa vänner från studietiden, en kväll som slutade med att min vän Johan sprang ut i strumplästen och släckte en brand på granntomten. Ett par dagar senare inledde jag mitt uppdrag som vikarierande kommunikatör på Svenska kyrkan i Värnamo. Det blev en otroligt lärorik tid, inte minst beredskapsmässigt, där en var på tårna och följde pandemins etablering över världen. Efter avslutat vikariat skulle vem som helst ha gått ned sig, men jag var mer hoppfull än på länge. Allt handlade om att jag hade fått möjligheten jag hade drömt om och jag tog den med hela mitt hjärta!
I augusti månad följde jag med Bönetåget, en ideell förening, upp till nordligaste Sverige för en tids rekreation. Luften och den OTROLIGA naturen (se bildspelet ovan) gav mig styrka, energi och motivation att övervinna vilka hinder som helst. När jag sedan kom hem och blev intervjuad av Per och Sara för tjänsten som kommunal- och allmänreporter på Värnamo Nu väcktes hungern och nyfikenheten.
Just nu lever jag livet, med en stor insikt i kommunens utveckling och möjligheten att få lära känna kommuninvånarna. Jag har ett fast jobb som journalist (en dröm jag haft i 8 års tid), bor i en drömlägenhet och kör en drömbil. Man skulle på ett sätt kunna säga att jag har blivit en fullfjädrad vuxen individ.
Och det är ju det här jag vill komma till: som person är jag lugn och sansad och mina ägodelar reflekterar över min personlighet. Jag har lärt mig att stress skapar endast problem, vilket jag dagligen möter ute på vägarna: folk som prompt måste köra om TROTS att det inte finns någon omkörningsyta samt måste köra för fort. Du tjänar obefintligt med tid på att köra över hastighetsbegränsningen: släpp på gaspedalen och anpassa dig till omgivningen.
För vi har all tid i världen.