”Verkligheten av stressfaktorers innebörd” engagerar Värnamoborna

– Efter publiceringen har ett universitet i södra Sverige varit i kontakt med mig. De har bestämt att de ska göra om sitt ämneslärarprogram och då har de använt min uppsats som en del utav utgångspunkten. Det intressanta i det här sammanhanget är att i början av studierna på universitetet var några lärare tydliga med att ”när ni gör era arbeten, tro inte att ni förändrar världen”. För mig blev de orden en tändvätska. Jag vill skapa och utföra något som kan leda vidare till en förändring, men jag trodde inte att det skulle ske redan på kandidatuppsatsen, berättar Värnamofostrade Jacob Starby.

För Värnamofostrade Jacob Starby har ledarskap, coachning och psykologi blivit hans hjärtefrågor. Under uppväxten var han aktiv i Värnamo GIK, både som spelare och tränare, och sedan i tonåren har läraryrket legat nära tillhands. Han har snart genomfört det fjärde läsåret heltidsstudier inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan med skolämnena idrott och hälsa och psykologi på Linnéuniversitet. Utöver ämneslärarprogrammet genomför Jacob halvtidsstudier inom skolämnet specialidrott med inriktning ishockey på elitnivå, där det blanda annat ingår fördjupade studier inom talangutveckling, prestationspsykologi, ledarskap och coaching.  

– Inom specialidrott-kursen ”Ledarskap och Coachning” har jag haft lärare som Carl-Axel Hageskog (professor i idrottens ledarskap och förbundskapten för Sveriges tennisherrar 1985 -2002) som har enormt mycket kunskap och erfarenhet från hans karriär som han delar med sig till studenterna. Det är roten till det hela. Jag vill införskaffa fördjupade kunskaper inom utbildning och coaching och känner att det är nu under studietiden man bör passa på att införskaffa sig så mycket kunskap och erfarenhet som möjligt innan man tar klivet in i läraryrket, säger Jacob.

 Att tillvara på möjligheterna är vad den här historien handlar om. I höstas var det dags för Jacob att skriva kandidatuppsats inom psykologi. Till en början var han osäker på vad uppsatsen skulle handla om, men under ett samtal med andra kursare skapades en idé om att undersöka stressupplevelser bland studenter. Jacob tar modet till sig, börjar undersöka tidigare forskning och inriktningen blir solklar: han ska studera akademisk stress och undersöka bakomliggande faktorer och dess innebörd.

– Det fanns en brist på forskning. Det jag fann handlade mestadels om hanteringsstrategier, hur man helt enkelt kan hantera stress när den uppstår. Då insåg jag att det fanns en möjlighet att gå till grunden och identifiera vilka faktorer som ligger bakom akademisk stress samt dess innebörd.

Ämnet i sig var inte obekant för Jacob. Under våren 2021 undersökte han tillsammans med andra psykologi-kursare i en B-uppsats om gymnasieelevers akademiska motivation. Senare under hösten 2021 utförde Jacob en intervjustudie utifrån tidigare forskning med två studenter där uppsatsen visade att lärarstudenter på universitetet upplever akademisk stress, vilket blev startskottet då intervjustudien användes som en pilotstudie inför den kommande kandidatuppsatsen. 

– Pilotstudien var verkligen ett bra stöd för att fortsätta utveckla min undersökningsstrategi på en fördjupande nivå. Sedan är det ju häftigt att få referera till sig själv i en kandidatuppsats.

Han utförde en semistrukturerad intervjustudie med åtta personer. Intervjuerna spelades in och efteråt transkriberades. Därefter analyserades det insamlade materialet genom en tematisk innehållsanalys som identifierade sju olika faktorer: otydlighet, osäkerhet, tidsbrist, stöttning, relevans, fritid och motivation. Resultaten visade att alla deltagare upplever akademisk stress, eftersom deltagarna kunde förklara vilka studierelaterade faktorer som är bakomliggande och dess innebörd. Resultatet visade också att lärarstudenterna upplever en akademisk stress i koppling till examinerande moment. 

”Resultatet och dess diskussion beskriver att ansvaret om akademisk stress bör fördelas på ledning, lärare och lärarstudenter om att finna strategier för att minska samt hantera akademisk stress. Utefter resultaten och diskussionen åligger ansvaret på varje individ att förstå vad som är bakomliggande och skapar faktorer till att akademisk stress uppstår. Det finns behov utav att organisatoriska och traditionella kulturer behöver ses över. Lärarstudenter på universitetet upplever akademisk stress av olika faktorer och det finns tidigare forskning som påpekar om vilka som är ansvariga i hur dessa faktorer uppstår och hanteras. Ledning, lärare och lärarstudenter bär på ansvaret om akademisk stress och det behövs individuella reflektioner om egna upplevelser och hanteringar av akademisk stressuppståndelse. Ansvariga för läroplanen behöver granska och utvärdera vad som behöver förändras för att minska akademisk stress, därefter skapa program med innehåll som är mer relevanta för fortsatta studier samt framtida yrken”, skriver Jacob Starby i uppsatsen.

Uppsatsen ”Akademisk stress – Verkligheten av stressfaktorers innebörd” väckte tidigt uppmärksamhet efter publicering. Företag, skolverksamheter och idrottsföreningar har under våren tagit kontakt med Jacob för att berätta om hur de har tagit till sig hans verk. I april månad blev uppsatsen en 90 minuter lång föreläsning för medlemmar inom Lärarförbundet. 

– Jag gillar kultur och skådespeleri och jag varvade fakta med anekdoter samt rollspel för att skapa en tydlig bild i det hela för publiken. På utbildningen för lärare inom ämnet psykologi pratar vi ofta om att det behövs en blandning av torrt och kladdigt i en kladdkaka: det torra står för fakta och det kladdiga för det lättsamma. Tillsammans blir det den perfekta kladdkakan. Det har varit otroligt roligt att få skapa en egen föreläsning och publiken som lyssnade gav mycket god feedback samt var väldigt nöjda, säger Jacob.

Nu hoppas Jacob att få föreläsa på hemmaplan. 

– Vem som helst kan relatera till stress och de faktorerna med dess innebörd som framkom i undersökningen eftersom det finns igenkänningsfaktorer. Den här föreläsningen passar alla ålderskategorier, yrkesgrupper och idrotter. För mig handlar det om att främja hälsosamma liv. Min filosofi som lärare, coach och ledare är att vara en bidragande faktor till att människor utvecklas och uppnår framgångar. Jag brinner mycket för det här och det hade varit väldigt roligt att få föreläsa i Värnamo. Det hade varit jätteroligt om kommunen vill hjälpa mig att boka Gummifabriken, för det här är en föreläsning som alla kan relatera till och ta med sig i livet. 

Men uppsatsen har inte enbart blivit en referenspunkt och föreläsning. Studien visade att lärosäten behöver granska och utvärdera sin programportfölj för att skapa mer passande innehåll för framtiden. Precis det har nämligen hänt.

– Efter publiceringen har ett universitet i södra Sverige varit i kontakt med mig. De har bestämt att de ska göra om sitt ämneslärarprogram och då har de använt min uppsats som en del utav utgångspunkten. Det intressanta i det här sammanhanget är att i början av studierna på universitetet var några lärare tydliga med att ”när ni gör era arbeten, tro inte att ni förändrar världen”. För mig blev de orden en tändvätska. Jag vill skapa och utföra något som kan leda vidare till en förändring, men jag trodde inte att det skulle ske redan på kandidatuppsatsen.