Värnamo sjunker bland Sveriges miljökommuner

Värnamo backar från fjolårets plats 76 till 105 när tidningen Aktuell Hållbarhet för 13:e gången presenterar sin granskning av kommunernas miljöarbete. Arkivfoto

– Det är i en hårdnande konkurrens som Värnamo har sjunkit i vår miljörankning. Vi vill att rankningen ska vara en energiinjektion i kommunernas miljöarbete, både genom att vi lyfter fram föredömen och genom att vi är en blåslampa där det behövs förbättringar, säger Mikael Salo, chefredaktör på Aktuell Hållbarhet. 

Aktuell Hållbarhets kommunrankning mäter aktivitet och ambition på bred front inom miljöområdet. Den baseras dels på en egen enkät som genomfördes i början av året, dels på data från ett flertal offentliga källor om kommunernas arbete som sammanvägts i en totalpoäng. 245 av Sveriges 290 kommuner besvarade enkäten i år vilket motsvarar en svarsfrekvens på 84 procent.

I årets rankning märks flera framsteg i kommunernas miljöarbete. Ett tydligt genombrott syns i andelen kommuner som upprättat en koldioxidbudget. Många kommuner har vidtagit åtgärder för att eliminera eller minska spridning av miljöfarligt avloppsslam. Majoriteten arbetar även fortsatt systematiskt för att minska klimatpåverkan från livsmedel i kommunernas matserveringar.

– Kommunerna spelar en nyckelroll i arbetet med att möta klimatkrisen. Det är därför positivt att vi ser en ökning i antalet kommuner som arbetar med egen koldioxidbudget, även om det är från en låg nivå. Det är också positivt att hela 44 procent av alla kommuner har en formulerad strategi för att bedriva ett arbete med Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, säger Mikael Salo.

Kommunernas arbete har dock inte utvecklats lika positivt på alla områden. Allt färre kommuner har en politiskt antagen kemikalieplan för att fasa ut och/eller minska användningen av farliga kemikalier i den kommunala verksamheten. Andelen har minskat från 44 procent år 2018 till 32 procent i år. Sju av tio (72 procent) av kommunerna svarar att de inte använder livscykelanalyser vid nybyggnation, ombyggnationer och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder, i mer än hälften av fallen. Ungefär lika stor andel svarar att de inte har något systematiskt arbete för att minska tomgångskörning från fordon i kommunal verksamhet.

– Med självstyre och ansvar för samhällsplanering, lokal infrastruktur, upphandlingar och mycket mer har kommunerna både rådighet och ansvar i att se till att klimatmål och hållbarhetsmål nås. Därför är det viktigt att regelbundet mäta och granska deras aktivitet och ambition. Vi ser en positiv utveckling inom vissa miljöområden, medan mycket återstår att göra inom andra, säger Mikael Salo.

Sveriges miljöbästa kommun Malmö fick 41,59 poäng i rankningen, av sammanlagt 53 möjliga poäng. Tvåan, Helsingborg, fick 41,52 poäng. På tredje plats kom Karlstad, som fick 39,91 poäng. Värnamo fick 24,32 poäng vilket räckte till en 105:e plats (fjolårets placering var plats 76).

Aktuell Hållbarhets enkät består av 22 frågor och genomfördes 22 januari till 5 mars. Kommunerna har bland annat svarat på frågor om sitt klimatarbete, om kommunen har egen produktion av förnybar el och om kommunen ställer hållbarhetskrav på sina finansiella placeringar. Sammanlagt kan enkäten ge 23 poäng.

Nytt i årets enkät är bland annat frågor om kommunerna arbetar för att minska energianvändningen i sina verksamheter, stöttar det lokala näringslivet i utvecklingen av industriell symbios samt om de arbetar för att minska spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner och liknande. Andra nyheter är frågor om hänsyn tas till klimatpåverkan och klimatförändringar i stadsplaneringen. Utan att poängsättas ställdes i år också två frågor om hur kommunens miljö- och hållbarhetsarbete förändrats till följd av utbrottet av covid19.

Utöver Aktuell Hållbarhets egen enkät baseras rankningen på uppgifter från tio offentliga källor. Bland annat ingår SCB:s statistik över skyddade naturområden, beräkningar av hushållsavfall från Avfall Sverige, Håll Sverige Rents kommunalindex, Svenskt Vattens hållbarhetsindex, SKR:s rankning av företagsklimat, miljö och hälsoskydd samt information om kommunernas arbete för god vattenstatus från Vattenmyndigheterna. Denna del kan ge maximalt 20 poäng.

Sedan förra året ingår även kommunernas klimatdata i rankningen. Dessa har tagits fram med hjälp av Klimatsekretariatets modell som mäter kommunernas utsläppsnivåer samt förändringstakt av växthusgaser och koldioxid. Denna del kan ge maximalt 10 poäng.

Mätvärdena har utvecklats i nära samarbete med forskare och experter. Synpunkter och information har genomgångende inhämtats från myndigheter, organisationer och institut med specialistkunskaper inom aktuella områden.

Sveriges bästa miljökommun redovisas dels på totalnivå, dels baserat på SKR:s kommungrupper.

Tio i topp – Sveriges Miljöbästa kommun 2021

Antal poäng av 53 möjliga anges inom parentes.

1. Malmö stad (41,59)

2. Helsingborgs stad (41,52)

3. Karlstads kommun (39,91)

4. Växjö kommun (39,62)

5. Lunds kommun (38,33)

6. Gävle kommun (37,84)

7. Huddinge kommun (37,79)

8. Lomma kommun (37,77)

9. Stockholms stad (37,61)

10. Eskilstuna kommun (37,27)

Tio i botten – Sveriges Miljöbästa kommun 2021

Antal poäng av 53 möjliga anges inom parentes. (De flesta av dessa kommuner har inte besvarat enkäten och därmed gått miste om upp till 23 poäng.)

281. Hagfors kommun (10,10)

282. Åsele kommun (10,02)

283. Bräcke kommun (9,89)

283. Pajala kommun (9,89)

285. Grums kommun (9,54)

286. Bromölla kommun (8,71)

286. Gällivare kommun (8,71)

288. Dorotea kommun (8,54)

289. Malå kommun (7,48)

290. Nordmalings kommun (7,37)

Sveriges Miljöbästa kommun 2009 – 2021

2021: Malmö

2020: Helsingborg

2019: Helsingborg

2018: Helsingborg

2017: Helsingborg

2016: Västerås

2015: Örebro

2014: Malmö

2013: Upplands Väsby och Malmö

2012: Eskilstuna

2011: Lund

2010: Malmö

2009: Helsingborg

Källa: Pressmeddelande från Aktuell Hållbarhet