Värnamo har nu näst mest solel per invånare i länet
Nyheter I slutet av 2021 hade Värnamo kommun gått upp till en andraplatsbland länets kommuner, i installerad solcellseffekt per invånare. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.
I slutet av 2021 hade Värnamo kommun gått upp till en andraplatsbland länets kommuner, i installerad solcellseffekt per invånare. Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Arkivbild: Pixabay
Under 2021 anslöts 4,7 megawatt ny solel till elnätet i Värnamo kommun, en ökning med 67 procent jämfört med året innan. Totalt finns nu 502 nätanslutna anläggningar, om sammanlagt 11,7 megawatt i kommunen. Det skulle kunna motsvara, i runda tal, en elproduktion på någonstans mellan åtta och tio procent av vad hushållen i Värnamo förbrukar per år. Räknat per invånare finns det nu 338 watt solceller per person i kommunen, vilket är den näst högsta nivån i länet. Mest solel per invånare i länet hade Gnosjö kommun och mest i landet Skurups kommun.
Tredubbling av stora anläggningar
Den största delen delen av solelen i Värnamo, 62 procent, kommer från medelstora anläggningar, totalt 96 stycken. Det skiljer Värnamo från de flesta andra delar av landet, där de småskaliga installationerna dominerar. I hela Sverige står anläggningar under 20 kilowatt för nästan hälften av elproduktionen.
I landet som helhet tog byggnationen av stora solcellsparker fart under förra året: från 22 till 60. Det rör sig om antingen om stora takanläggningar på industritak eller liknande, eller om markanläggningar.
– Det som ökat intresset för stora anläggningar är att man nu ser en lönsamhet även för dessa anläggningar. 2020 var det väldigt låga elpriser. 2021 var priserna mycket högre och det har väl bidragit till att öka intresset hos investerare i speciellt södra halvan av Sverige, säger Bengt Stridh, som forskar om energiproduktion vid Mälardalens universitet.
Efterfrågan större än marknaden kan leverera
De småskaliga installationerna – solpaneler på villatak och liknande – påverkades i fjol av förändringar i det statliga stöden. Fram till mitten av 2020 fanns ett särskilt investeringsstöd för solceller att söka. Det har ersatts av ett skatteavdrag från 2021, men mellan de båda stödsystemen fanns alltså ett halvårslångt glapp, vilket syns i statistiken i form av relativt få föranmälningar om installationer under årets första månader. I Värnamo kommun gjordes 83 avdrag för att sätta upp solceller under 2021. Det är fler i relation till befolkningen än i riket som helhet. Sammanlagt finns nu 406 småskaliga anläggningar i kommunen.
Luckan i stödsystemen är dock inte det enda aber som påverkat solcellsinvesteringarna. Det ökande intresset för att installera solel, i kombination med bland annat brist på vissa komponenter, har gjort att branschen haft svårt att svara upp mot efterfrågan. Fler personer i branschen berättar om brist på solpaneler och växelriktare (den komponent som omvandlar solcellernas likström till växelström).
– Efterfrågan ökar över hela världen, och det är större marknader än Sverige som suger upp stora mängder växelriktare och solpaneler, säger Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi.
I hela landet byggdes sammanlagt omkring 26 000 nya, nätanslutna solanläggningar. Det är rekord för ett år och 20 procent fler än vad som byggdes året innan, men ökningen kunde ha varit betydligt större. Antalet föranmälningar som gjordes till elnätsföretagen ökade mer än antalet faktiska anläggningar – hela 65 procent, enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Solenergi. Det här är en indikation om att marknaden inte förmått svara upp mot svenskarnas efterfrågan på nya solcellsanläggningar.
Källa: Pressmeddelande från Newsworthy