Värnamo är långt från målet för matavfall

Under 2023 samlades omkring 41 kilo matavfall per person in i Värnamo för att bli växtnäring och till viss del biogas. Det kan jämföras med genomsnittet i riket som är 44 kilo per person. Mängden insamlat matavfall varierar dels beroende på hur utbyggd kommunens insamling är, men också beroende på hur mycket matavfall som uppstår i kommunen.

Värnamo har haft frivillig insamling av matavfall sedan 2019.

De svenska kommunernas branschorganisation Avfall Sverige har räknat ut hur stor andel av det totala matavfallet som på något sätt tas om hand i var och en av landets kommuner – genom att samlas in eller komposteras hemma. Den siffran bygger på en uppskattning av hur mycket matavfall som uppstår i varje kommun. Det är alltså en ungefärlig siffra, och uppskattningen kan vara olika träffsäker i olika kommuner. Enligt den senaste uppskattningen som släpptes härom veckan togs 51 procent av allt matavfall i Värnamo om hand för att bli växtnäring och till viss del biogas. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan året innan.

Insamlat matavfall kan antingen komposteras, eller rötas så att det blir både biogas och kompost. I Värnamo skickades omkring 43 procent av matavfallet till en rötningsanläggning. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan året innan, vilket innebär att Värnamo kommun aldrig kom nära det nationella etappmålet om att röta 75 procent av allt matavfall till 2023.

I riket som helhet rötades 42 procent av matavfallet, enligt Naturvårdsverkets senaste uppskattning, som är från 2021. Även om andelen ökat något sedan dess, så står det klart att det tidigare etappmålet om 75 procent, som sattes i början av 2021 under den förra regeringen, helt missades.

– Mot bakgrund av att kravet på insamling infördes först i januari 2024, så var 75 procent redan till 2023 ett väldigt högt krav att ställa, säger Christina Anderzén på Naturvårdsverkets Miljögifts- och avfallsanalysenhet.

Om den förra regeringens 75-procentsmål var väl ambitiöst, så saknades motsvarande mål i gengäld helt när Tidöregeringen presenterade sin uppdatering av den nationella klimatplanen förra året. Ett ambitiöst etappmål har alltså nu ersatts med inget mål alls.

Det är stora skillnader i hur mycket matavfall som tas om hand i olika delar av landet.

– De som legat efter finns ofta i Norrlands inland. Där saknas rötningsanläggningar, och man kan kanske lika gärna ha hemkompost. Många av kommunerna i framkant ligger i sydligaste Sverige, Västsverige och även i Dalarna. Där finns både bättre tillgång till rötningsanläggningar, och jordbruk som gör det lätt att få avsättning av biogödsel, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.

Från årsskiftet ökar kraven på insamling av matavfall. I princip ska landets kommuner nu samla in matavfall från alla hushåll och kommersiella verksamheter, men undantag kan göras i exempelvis glesbygd där det inte skulle ge några miljöfördelar, eller vara ekonomiskt ohållbart. Omkring 100 av landets kommuner har fått någon form av dispens under 2024, men kommunerna är generellt ändå väl förberedda, säger Jenny Westin.

– Många kommuner har samlat in matavfall länge. Bland dem som sökt dispens handlar det oftast om enskilda områden.

Däremot innebär den nya lagen ett policymässigt systemskifte för en del kommuner.

– Det har funnits två olika strategier: En del har gjort det obligatoriskt att återvinna matavfall, andra har haft ett frivilligt system och i stället använt avfallstaxan som styrmedel. Nu försvinner möjligheten till ett frivilligsystem, säger Jenny Westin.

I och med den obligatoriska insamlingen av matavfall ökar mängden matavfall som blir tillgänglig för rötning, men det kan dröja innan vi ser effekterna av det i statistiken, tror Mattias Eriksson, forskare vid SLU.

– Man bygger inte en biogasanläggning från ett år till ett annat. De kommuner som har ett bra system nu gjorde investeringar för 10 år sedan. När man ändrar lagen nu så är det något vi kommer se resultat av om flera år, säger han.

Parallellt med att mer matavfall samlas in, minskar också mängden mat som slängs i samhället. De svenska hushållen har historiskt slängt lika mycket mat som storkök och restauranger, butiker, grossister och producenter sammantaget, enligt uppskattningar från Naturvårdsverket. Men matavfallet från hushållen minskar år för år, samtidigt som andelen matrester som tas om hand för att bli biogas och kompost ökar.

Från och med 1 januari 2024 är kommuner skyldiga att samla in matavfall från både hushåll och restauranger, överallt där det är genomförbart (undantag kan göras i exempelvis glesbygd).

Det är resultatet av ett EU-direktiv, och liknande krav införs alltså i alla EU-länder.

Källa: Newsworthy