Varför säger man middag om kvällsmaten?

Som 50-talist minns jag aldrig man i ungdomen använde ordet lunch. Däremot är det i dag även i våra bygder det överlägset mest använda namnet för mat mitt på dagen, alltså det som förr var middag.

Jag är sällan konservativ utom när det gäller språk. Här värnar jag om det svenska språket, men även jag får ge mig då och då. På senare år har jag kommit på mig själv med att säga lunch i stället för middag, Ve och fasa, men jag har väl börjat hänga med den yngre generationen nu. Frukost, middag och kvällsmat har även för mig blivit frukost, lunch och middag. Även om jag inte vill det så är det bara att gå vidare och känna sig besegrad med ett självmål. Huvudsaken är ju att vi får mål i oss oavsett vad det heter.

För att reda ut det här med lunch och middag blir det några meningar ur utmärkta Wikipedia.

Lunch på Wikipedia
Det engelska lunch är en kortform av luncheon. Det har bildats efter ett dialektalt lunch eller lounge (brödstycke, oststycke), kombinerat med nuncheon (äldre engelska för lätt måltid. Ursprunget för lounge kan vara spanskans lonja med betydelsen stort stycke bröd, smörgås.
Måltiden lunch kallades ursprungligen för middag, eftersom den intogs vid middag – mitt på dagen. Middag kom dock att skifta betydelse till att syfta på dagens största mål. Det engelska ordet lunch lånades in under sent 1800-tal, när middag allt oftare åts på kvällstid i städerna.
Ett alternativt namn på dagens andra måltid var, ända fram till 1940-talet, (andra) frukost. Jämför med danska, där morgenmad och frokost idag används för dagens första respektive andra måltid.

På landsbygden intogs dock huvudmålet mitt på dagen långt in på 1960-talet. Måltiderna benämndes morgonmat, frukost och kvällsmat på landsbygden. I södra Sverige kallas måltiden som serveras mitt på dagen fortfarande för middag. Måltiderna benämns frukost, middag och kvällsmat.

I det gamla bondesamhället var ordet ”middag” en tidsangivelse, men blev sedan ett ord för maten man äter mitt på dagen. Maten mitt på dagen var också dagens största måltid, den som då åts vid middag, mitt på dagen. När man i samband med industrialiseringen och det därav följande åtskiljandet mellan hem och arbetsplats i stället kom att äta den största måltiden när man kom hem på kvällen, kom ordet middag att förflyttas till att gälla den tidiga kvällsmåltiden. Även skolmåltidernas inflytande har säkert bidragit till begreppsförskjutningen; i skolan talar man om lunch om måltiden som äts som huvudmål under skoldagen.

Ännu förekommer det att man på landsbygden (där industrialiseringen inföll senare och påverkade långsammare) intar middagen mitt på dagen precis som förr och på kvällen enbart äter en lättare kvällsmat. Särskilt i södra Sverige används ordet middag fortfarande ofta i den betydelse som på annat håll numera för det mesta kallas lunch.

Kom gärna med egna förslag vad vi ska avhandla: Skriv till etikett@skillingaryd.nu.

TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp till hjälp för alla som skriver. Kika gärna in på dess hemsida för där kommer vi att hämta de flesta tipsen vi kommer att förmedla: https://tt.se/tt-spraket/skriv/. Vi kommer även att ge tips på andra bra sidor som Språkrådet.

Tilläggas kan att även vi journalister gör fel. För att minska förekomster försöker vi också att studera TT-språket.

De flesta felen vi gör är dock av annan natur:

Vi skriver för fort och ser kanske inte att vi tappat något ord eller kanske skrivit itne i stället för inte.

Vi skriver kanske av slentrian idag i stället för i dag eller eller 5–600 i stället för 500–600.

Vi glömmer kanske att ta bort en engelsk förkortning eller att ett namn som HV 71 ska särskrivas då bokstäver och siffror oftast inte ska skrivas samman.