Välkända ansikten återvänder till SIK

Peter "Blomman" Blomqvist och Ewa Blomqvist

1991 var de båda med och grundade föreningen. De satt med i den första styrelsen och slet gediget för att alla som ville spela innebandy i kommunen skulle få göra det.

Det hade börjat med mängder av folk som fyllde upp både a-lag, b-lag och ungdomslag.
– Det var verkligen en ideell förening. Alla hjälpte till och vi sålde allt som gick att sälja. Jag vet att vi hade hela vårt garage fullt med hönsgödsel, oljor, kakor, telefonkataloger, underkläder och schampoo, säger Ewa.

Dessvärre blev det inget seriespel det året men efter en otroligt lång försäsong på 36 träningsmatcher för herrarnas a-lag och en och annan cup så vann de serien året efter, varav Blomman var med och spelade.

De fick hålla hus i lilla sporthallen i Skillingaryd och visst var det lite kämpigt med träningstider när föreningen var så ny men det var inget som stoppade dessa innebandy-älskare.
– Vi fick dessutom en tid på lördagar i Vaggeryd mellan åtta och tio på kvällen så då var det ingen som var ute och röjde för de flesta spelade ju innebandy. Nästan mitt i natten, på en lördag, tillägger Blomman.

Det har hänt en del sedan 1991 men en sak är säker – både Ewa och Blomman sluter cirkeln genom att ta sig tillbaka till Skillingaryds IK och sliter lika hårt som för 30 år sedan för att andra ska göra som dem och återvända till innebandyn.

– Corona drabbade oss jättemycket. Pojklaget 08/09 var väl 30 stycken innan pandemin och sedan var det bara 9 spelare kvar efteråt. Det är tråkigt för det var ju ett gött gäng och vi hade riktigt roligt men sedan när vi inte fick träna så hittade många annat att göra och de har inte kommit tillbaka sedan dess, säger Blomman.

Det är inte bara Skillingaryds IK som har problem med bortfall. Innebandyn överlag drabbades väldigt mycket av pandemin eftersom det är en inomhussport.
– Man märker att det är fler än vi som har problem eftersom det är många andra lag som redan har dragit sig ur serien och säkert kommer att dra sig ur serien när vi väl börjar spela, menar Blomman.

– Det gör ju såklart att andra klubbar rycker i våra spelare också men det är inte konstigt, vi alla har ju lite av samma problem, säger Ewa.

Trots en nuvarande tunn trupp så menar Ewa att de har ambitioner för två seriespelande seniorlag.
– Vi gör allt vi kan för att knyta tillbaka våra egna spelare. Vi sätter upp lappar, ringer runt, försöker få de bästa träningstiderna, betalar milersättning och ger föreningsrabatt på utrustning, fortsätter Ewa.

– Vi letar ju såklart inte bara efter redan kända ansiktena, alla är välkomna att börja. Innebandy är ju en förhållandevis enkel och billig sport, det krävs ju bara en klubba och boll. Att intresset finns ser vi på de 50 stycken småtjejer och småkillar som precis har gått innebandyskolan under sommaren så underifrån ser det jättebra ut.

Problemet är glappet mellan knattarna och seniorlagen.
– Vi har inte mycket att bygga med från de egna lagen. Visserligen så har vi ett helt gäng med ungdomar men om vi skulle behöva dra ur ett seniorlag nu ur serien så skulle det ta väldigt lång tid innan vi kan starta upp ett igen. Det är otroligt viktigt för oss att ha våra seniorlag.

Ewa Blomqvist kommer att ta över Jonas Larsens position som ordförare och Peter ”Blomman” Blomqvist kliver nu in som ny tränare efter att Kim har meddelat att han kände sig nöjd med sina år som ledare över damlaget.
– Vi är dessutom många nyvalda i styrelsen, bland annat Lena Toftgård, Bobby Sandahl och Annika Hellemarck och vi tillsammans kommer nu att ta oss an denna utmaningen.

Nu gäller det att få tillbaka den klubbkänslan som Ewa och Blomman vet att det går att ha.
–Vi är en trygg och stabil förening med god ekonomi och även om vi inte behöver sälja hönsgödsel och underkläder längre så är vi en ideell förening som gör allt för att ännu än gång kunna ge möjligheten till alla som vill spela innebandy att få göra det, avslutar Ewa.

Text och bild: Linn Törnberg