Utmaningsrätt på gång: ”Ett steg i en riktning som vi inte vill gå”

– Vi kan redan i dag konkurrensutsätta verksamheten genom att använda oss av LOU, vi kan skapa eller anlita andra kommunala bolag och vi kan göra idéburna offentliga partnerskap, så varför ska vi introducera ett helt nytt system? undrar oppositionsrådet Anetté Myrvold (S). Bild: David Alin

Utmaningsrätt innebär att den som är intresserad av att driva en kommunal verksamhet på entreprenad åt kommunen har rätt att utmana den kommunala verksamheten. Om utmaningen godtas så upphandlas verksamheten. Det utmanande företaget deltar i upphandlingen på samma villkor som övriga anbudsgivare.

Kommunens syfte med utmaningsrätten är att pröva om den kommunala verksamheten kan bedrivas av någon annan med samma eller bättre kvalitet och till samma eller lägre kostnad. Kommunstyrelsen beslutade i april 2024 att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en modell för införande av utmaningsrätt, vilket förvaltningen sedan gjorde. I april i år beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet för att ta fram ett underlag inför beslut om införande av utmaningsrätt. I uppdraget ingick att beakta nämndernas synpunkter samt att ta fram förslag på styrdokument och regler för utmaningen.

Utifrån utredningen har kommunledningsförvaltningen tagit fram ett förslag på en riktlinje. Förvaltningen arbetar också med en kommunikationsplan för införandet och en checklista som kan användas som stöd i samband med en utmaning. På kommunstyrelsens möte i tisdags behandlades förvaltningens förslag på riktlinje. Kommunstyrelsen beslutade att ge kommundirektören i uppdrag att samverka med de fackliga organisationerna i ärendet innan det återkommer till kommunstyrelsen för beslut om införande av utmaningsrätt och antagande av riktlinje.

Socialdemokraterna yrkade avslag och reserverade sig mot beslutet. De lämnade in en skriftlig reservation:

”Socialdemokraterna reserverar sig mot beslut om uppdrag att ta fram modell och riktlinjer för införande av utmaningsrätt.

Även om beslutet formellt handlar om att samverka förslagen innebär detta ett tydligt steg mot ett framtida införande av utmaningsrätt som styr- och driftprincip i kommunen. Vi anser att detta är en inriktning som riskerar att:

∗ Skapa fragmentering i kommunens verksamheter
∗ Öka den administrativa bördan genom hantering av utmaningar och prövningsprocesser
∗ Minskar den demokratiska insynen och den långsiktiga helhetssynen i kommunens åtaganden
∗ Skapar osäkerhet för personal och försvåra stabil planering av välfärdsverksamheter.

Eftersom kommunen redan idag kan pröva alternativa driftsformer när det är motiverat, ser vi inget behov att införa ett generellt system för utmaningsrätt. Vi anser därför att det är olämpligt att gå vidare med arbete som syftar till att möjliggöra ett sådant system”, menar partiet.

Kommunstyrelsens andre vice ordförande Anetté Myrvold (S) utvecklar sitt resonemang ytterligare i en intervju med tidningen.

– Vi tycker att det är ett steg i en riktning som vi inte vill gå och vi har ju redan möjligheter att konkurrensutsätta verksamheter i dag, så vi förstår inte varför vi ska göra det. Tittar man på de svenska kommuner som redan har infört detta så säger de att merparten av utmaningarna rörde sig om sådant som man ändå kunde initieras via vanliga upphandlingar och att det snarare bara är symbolpolitik än att det gör någon verklig skillnad för verksamheterna mer än att vår personal får högre administrativ börda så att säga. Vi kan redan i dag konkurrensutsätta verksamheten genom att använda oss av LOU, vi kan skapa eller anlita andra kommunala bolag och vi kan göra idéburna offentliga partnerskap, så varför ska vi introducera ett helt nytt system? Det ger ju inga praktiska möjligheter utan introducerar bara en administrativ omväg för beslut som redan kan fattas, säger hon och fortsätter:

– Ska man införa ett sådana här nytt system så kräver det ju att vi måste bygga upp en ny struktur för att kunna ta emot och pröva och dokumentera nya utmaningar. Vi måste skapa tydliga kriterier och processer, hantera överklaganden och rättsliga granskningar. Vi måste avsätta personal för att utreda, sedan ska vi följa upp och göra tillsyn. Alla inkomna utmaningar som kommer måste ju kommunen utreda, oavsett om de känns realistiska eller saknar kvalitet. Det drar ju resurser från de områdena som blir utmanade, skolan, omsorgen, socialtjänst eller andra kärnuppgifter, det ökar belastningen på redan pressade förvaltningar och jag tycker det riskerar att skapa ineffektivitet snarare än förbättring. Hur ska de olika förvaltningarna kunna verksamhetsplanera om vi måste hantera även enklare och billigare utmaningar? Det blir en kortsiktig verksamhetsplanering för man vet inte vad som kommer att hända. Det blir också svårighet att bygga långsiktiga investeringar i personal, i kvalitet och bidrar till en ökad osäkerhet för anställda, vilket påverkar arbetsmiljön negativt. Till syvende och sist så är det ju faktiskt så att även om vi lägger ut verksamheten så är det ju i slutändan ändå kommunen som är ansvarig för servicen i verksamheten.