Uppmärksammade okänd nämnd

Carina Strid Bjurhager och Anna Stålcrantz berättade om patientnämnden i Region Jönköpings län. Bild: David Alin

På januari månads kommunfullmäktige genomfördes två dragningar. Den ena handlade om patientnämnden i Jönköpings län. Carina Stridh Bjurhager och Anna Stålcrantz stod för dragningen .

– I varje region och kommun ska det enligt lag finnas en patientnämnd. Det finns 21 patientnämnder. Patientnämnden är en oberoende och opartisk instans och är en viktig vårdförbättrande funktion. Nämnden har som uppgift att stödja patienten/närstående när man har synpunkter och klagomål på vården. I första hand ska man vända sig till den verksamhet det berör, men patientnämnden finns där om man vill ha stöd. Vi tar emot synpunkter som handlar om vård man fått inom Region Jönköpings län och privata vårdgivare som har avtal med regionen, samtliga kommuner i Jönköpings län samt Folktandvården i Region Jönköpings län, berättar Carina Stridh Bjurhager.

– Patientnämndens uppdrag är att analysera synpunkter och klagomål och återge till verksamheterna. Det är en viktig del av vårt uppdrag för att förbättra vården och också genom att få in de här synpunkterna så bidrar det också till en säkrare vård. Det är ett jättebra sätt för patienter att höra av sig om något har gått fel, antingen om man hör av sig direkt till vården eller direkt till oss. Ett annat uppdrag som patientnämnden också är att förordna stödpersoner inom lagen om tvångspsykiatrisk vård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och smittskyddslagen (SmL). Vårt arbete stöds utifrån lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, berättar Anna Stålcrantz.

– Patientnämnderna ska även tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna, vårdgivare och vårdenheter och informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet,  berättar Anna Stålcrantz.

Carina Stridh Bjurhager berättade om patientnämndens organisation.

– Nämnden består av förtroendevalda politiker, fem ledamöter och fem ersättare, fyra tjänstepersoner och en nämndsekreterare. Det här med politik är rätt intressant, speciellt när det kommer till patientnämnden för där är vi ganska sams och det är man kanske inte i politiken annars. Där har vi ett gemensamt uppdrag: att fånga signaler som kommer från anmälningarna, sedan tar vi med oss det ut i våra partigrupper men där har vi inga bekymmer. Vi är inte så värst politiska när vi sitter på de sammanträdena utan vi sitter där för att förbättra vården och alla anmälningar som kommer in blir på något sätt underlag för vårdförbättringar. Rent organisatoriskt är vi en självständig nämnd som ligger under regionfullmäktige.

Anna Stålcrantz berättade om nämndens samverkanspartner.

– Vi samverkar mycket med med våra chefsläkare i regionen, som är ansvariga för patientsäkerhet Vi har ett viktigt arbete med dem och när vi får in allvarliga ärenden så ska vi kunna uppmärksamma dem om något har gått fel. Sedan samverkar vi också mycket med MAS/MAR (Medicinsk ansvarig sjuksköterska/rehabilitering) som finns i alla länets 13 kommuner. Sedan har vi också samverkan med folkhälsa- och sjukvårdsnämndens presidie som vi träffar regelbundet och informerar dem om sådant som vi får in och som vi kanske behöver gå vidare med.

– I patientnämnden tar tjänstepersonerna fram underlag, de synpunkter vi har fått fram, och sammanställer en rapport som politikerna i nämnden får ta del av det som vi har sett och vi har fått in. Sedan kan det vara så att vi får i uppdrag av nämnden att exempelvis skriva underlag som folkhälsa- och sjukvårdsnämnden får ta del av. Vi brukar också göra en årsrapport som skickas till Ivo, Socialstyrelsen och alla verksamheter, berättar Anna Stålcrantz.

– Vad gör vi med en synpunkt eller klagomål? De kan komma in till oss via telefon, mejl, brev eller via 1177.  Vi tar då emot ärendet, registrerar det som en inkommande synpunkt. Det kan vara så att man som patient har en massa frågor till vården och då kan vi göra som så att vi skickar över dessa till den som är ansvarig chef på det här stället som händelsen handlar om och då har man fyra veckor på sig att svara. Då skickar de tillbaka svaret till oss och då tittar vi på ifall man som patient har fått svar på de frågorna som man har ställt. Vi har inga journaler så vi kan inte kolla om svaret stämmer, men däremot kan vi titta på om man har bemött det som patienten faktiskt undrade. Ibland kan det vara som så att man bara vill framföra en synpunkt och en del ringer och frågar om olika regelverk, exempelvis vad som gäller inom vårdgarantin.

– 2023 fick in 1 227 synpunkter och 2024 fick vi in 1 267. Ja, 1 267 kanske inte låter som så mycket om man tänker på alla tusentals besök som görs i vården, men det är ändå viktiga synpunkter. Det är någon som har tagit sig tid att höra av sig till oss med det som har hänt och det gäller ju också att våga och orka. Vi tar även in synpunkter från de som söker vård inom kommunerna och här är det något som brister. Vi fick in totalt 14 synpunkter från våra 13 kommuner och det låter ju jättekonstigt när man tänker på all vård som bedrivs i våra kommuner. Vi är inte så kända i våra kommuner och det är därför vi är ute och informerar oss i alla kommuner. Vill ni inte vända er till verksamheterna så kan ni vända er till oss för att få lite stöttning.

Anna Stålcrantz gick sedan över till att ge exempel på vad det kan handla om i ärenden rör kommunen.

– Det kan handla om samverkan huvudmän, i det fallet region och kommun. Det har handlat om bristande information och överrapportering, dels internt men också mellan huvudmännen i samband med utskrivning. Annat exempel är brist på information till närstående i samband med inläggning/utskrivning till/från slutenvård, omvårdnad och bristande rutiner i omhändertagande kring den äldre personen samt handla om intern kommunikation mellan yrkesprofessionerna.

– Vi ser de inkomna synpunkterna och klagomålen som en viktig källa till kunskap om hur vården fungerar och upplevs av patienter och närstående. För oss handlar det inte om att se det som kritik utan en källa till lärande. De är viktiga för att identifiera avvikelser och brister inom patientsäkerhetsområdet och genom synpunkterna och klagomålen kan verksamheterna få en förståelse för hur vården ser ut från patientens håll. Det är en styrka att vara lyhörd för synpunkter på sjukvården.