Unga tjejer mår allt sämre
Nyheter Det psykiska välmåendet bland unga tjejer i Värnamo kommun fortsätter att minska. Det visar det senaste resultatet från Folkhälsoenkär Ung. – Tyvärr är den negativa utvecklingen snarlik över hela landet, säger Sofie Andersson som är barn- och elevhälsochef i Värnamo kommun.
Bilden är en genrebild. Foto: Pixabay
Undersökningen är gjord bland elever i årskurs 9 och elever i gymnasiet årskurs 2. De senaste tio åren har den psykiska ohälsan stadigt ökat, framförallt bland tjejer där runt 60 procent av tjejerna i de svarande årskurserna uppgett att de har haft två eller fler psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna.
Stort tryck från sociala medier
Sofie Andersson pekar på flera olika anledningar till vad det kan bero på.
– Sociala medier påverkar våra elever mer än vad vi har trott tidigare. Hur vårt samhälle är uppbyggt och hur vårt samhälle utvecklas har en stor betydelse i de ungas mående.
Hon menar vidare att unga tjejer har mer att leva upp till idag.
– Det är många influensers som påverkar dem negativt och som gör att deras självkänsla minskar. Till exempel så är det många förebilder som gör reklam och marknadsför till exempel energidryck.
De områden som sticker ut i undersökningen i negativ bemärkelse gällande unga tjejers hälsa är främst.
- Allmän hälsa
- Psykosomatiska besvär ökar
- Självkänslan minskar
- Sover sämre
- Tryggheten minskar
Sofie Andersson:
– Detta är en utmaning för hela samhället kopplat till många aspekter, vi behöver alla ta ett samlat grepp, vårdnadshavare, skola, kommunen, föreningslivet, butiker i stan, fritid med mera. De undersökningar som kommer visar att, framför allt tjejer, använder sin mobiltelefon mycket mer och under längre tid på kvällarna, vilket gör att de somnar senare.
Hon räknar upp en rad åtgärder som man från kommunens sida redan gör eller ska påbörja. Bland annat socialresurser, fysisk aktivitet på recept med mera.
– Vi har ett förebyggande och hälsofrämjan arbete som heter HASP där elevhälsan har undervisning i alla klasser i årskurs 1,3, 5, 7 och första året på gymnasiet. Vi arbetar både på gruppnivå och individnivå på skolorna och det vi ser är att behovet av individuella samtal ökar markant. Vi har också riktade insatser flerspråkighet för att nå alla elever och föräldrar.