Underhållsskuld i fokus på möte

Bo Svedberg (S) läste upp interpellationen. Arkivbild: David Alin

Inför kommunfullmäktige hade Bo Svedberg (S), Britt-Marie Sellén Nilsson (S) och Jörgen Ståhl (S) ställt en interpellation till teknik- och fritidsnämndens ordförande Gottlieb Granberg (M). Frågan gällde om underhållsskulden i kommunens fastigheter.

– Kommunens fastigheter utgör en av våra största och mest värdefulla tillgångar. De omfattar skolor, förskolor, äldreboenden, idrottsanläggningar, kulturhus och administrativa lokaler. Dessa byggnader är nödvändiga för att Värnamo kommun ska kunna bedriva sin verksamhet på ett säkert, effektivt och hållbart sätt.

– Under många år har dock investeringar och planerat underhåll inte alltid hållit jämna steg med det faktiska behovet. Detta har lett till en växande underhållsskuld, det vill säga ett uppskjutet underhåll som med tiden ökar både i omfattning och kostnad.

– När fastigheter inte underhålls i tid riskerar det att leda till allvarliga konsekvenser: ökade driftkostnader, akuta reparationer, försämrad arbetsmiljö, energiförluster och i värsta fall hälsorisker för elever, personal och brukare. På sikt kan även fastigheternas värde minska och kostnaderna för kommunen öka kraftigt.

– Kommunens fastigheter är inte bara byggnader, de är förutsättningen för att välfärden ska fungera. Att skjuta upp underhållet innebär att vi flyttar kostnaderna till framtiden, ofta med högre pris och större risker. En tydlig strategi för att hantera underhållsskulden är därför avgörande för kommunens ekonomi, miljö och trygghet, säger Bo Svedberg (S) och ställer följande frågor till Gottlieb Granberg (M).

1) Hur stor bedöms kommunens nuvarande underhållsskuld i fastighetsbeståndet vara?
2) Vilka åtgärder planerar kommunen för att minska underhållsskulden och säkerställa ett långsiktigt hållbart fastighetsunderhåll?
3) Finns det en uppdaterad fastighetsstrategi eller underhållsplan som tydligt prioriterar mellan akuta behov, planerat underhåll och investeringar?
4) Hur arbetar kommunen för att säkerställa att verksamheterna (till exempel skolor och äldreboenden) inte påverkas negativt av eftersatt underhåll?
5) Vilka ekonomiska konsekvenser beräknas det nuvarande underhållsunderskottet få på längre sikt, om inga ytterligare resurser tillförs?

Gottlieb Granberg (M) besvarade interpellationen. Arkivbild: David Alin

Gottlieb Granberg (M) besvarade interpellationen.

– Tack för interpellationen och jag tycker den är viktig, inte minst för att snart börjar en ny budgetberedning. Jag hoppas att ni är minst lika intresserad av frågan som jag och att jag kan få en dialog med er också.

– En underhållsskuld kan man tro är en ganska lätt uppgift att få fram, men bara vänta tills jag har förklarat, då hoppas jag att ni förstår att det är inte så enkelt.

– Det är viktiga att man har en bra dialog med professionen och i detta fall är det vår fastighetsavdelning. Utan deras kunskap och erfarenhet skulle vi som politiker få det svårt att fatta kloka beslut. Jag ska nu beskriva hur dem arbetar och detta tycker jag besvara de frågor ni har ställt:

– Det pågår ett kontinuerligt arbete med att inventera och att följa upp behovet av fastighetsunderhåll. Sedan fyra år tillbaka ser organisationen ut så här: en teknikgrupp med en driftingenjör, en Vvs-ingenjör, en el-ingenjör och en ingenjör om arbetar med passage, lås, larm och kameraövervakning. Utöver det så har de 3,5 fastighetstekniker som arbetar med installationerna, samt cirka 20 fastighetsskötare som arbetar med den dagliga skötsel. Det finns även en projektledare som arbetar med underhåll av de byggnadstekniska konstruktionerna såsom takbyte, fasadunderhåll och fönsterbyte med mera. Till hjälp används ett fastighetssystem som heter Pondus där allt underhåll planeras behovet och prioriteringar görs utifrån beslutade medel.

Underhållsbehovet gås igenom årligen och sätter behovet i relation till beslutade raminvesteringar och hyresintäkter.

Prioriteringar sker utifrån:

∗ Nödvändiga åtgärder för att uppfylla myndighetskrav.
∗ ”Störst effekt”. Vad ger mest för pengarna utifrån beräknade payoff-tid.
∗ Bedömda kvarvarande verklig livslängd för att inte problem ska uppstå.
∗ Problem med till exempel fukt eller andra miljöproblem som påverkar inomhusmiljön.
∗ Behov som uppfräschning av ytskikt eller utbyte av till exempel avdelningskök med mera.

– Om akuta behov uppstår då finns en årligt tilldelade raminvesteringar som kan användas till detta. Har det inte uppstått några akuta åtgärder eller de är väldigt få, planeras resterande medel i underhållsplanen. Vid stora underhållsbehov i enskilda fastigheter omvandlas underhållsplanerna till förslag för investeringar, till exempel:

∗  Figy
∗ Stadshuset
∗ Simhallen

– Förslag till investeringar lyfts upp som förslag i investeringsprocessen. Därför är det viktigt att bygga med rätt kvalité och att underhålla den. Det planerade underhållet i fastigheterna sker alltid utifrån den tekniska livslängden av enskilda komponenter men en bedömning är nödvändig i varje enskild underhållsåtgärd.

– Man måste skilja på teknisk livslängd som är teoretisk och praktisk livslängd. Summan av den tekniska livslängden blir lätt en uppblåst summa som innebär att man i praktiken byter komponenter och gör insatser innan det är nödvändigt, det blir då en kapitalförstöring Därför görs en professionell värdering och bedömning i varje fall.

– Så kortfattat: har vi en underhållsskuld? Nej, men vi böjar få en och vi måste hantera detta klokt. Nu måste vi ännu mer noggrant väga underhållsskulden mot den ekonomiska kostnaden som är ränta och amortering.

– Och kom ihåg – att skjuta på underhållet ger på sikt både dålig kvalitet och över tiden högre kostnader.

– Vi bör därför sannolikt öka underhållspengarna framöver, men det tar vi med till budgetberedningen.