Nyheter

Tv-profil pratade dopning

Nyheter I veckan fick Värnamo celebert besök när sportjournalisten och programledaren Jonas Karlsson föreläste om dopning. – Vi lever under extrema kroppsideal, säger han.

I veckan fick Värnamo celebert besök när sportjournalisten och programledaren Jonas Karlsson föreläste om doping.

Den 10-16 oktober synliggörs arbetet mot dopning med en nationell uppmärksamhetsvecka. Värnamo simhall uppmärksammar veckan under temat ”100 procent ren hårdträning” som syftar till att minska användningen av och tillgången på anabola androgyna steroider och andra dopningspreparat bland aktiva på träningsanläggningar. Temaveckan inleddes med en föreläsning i Apladalsskolan signerad sportjournalisten, kommentatorn och programledaren Jonas Karlsson under temat ”Är du säker på att du inte är dopad?”.

– Det här är ett bra och ett aktuellt ämne. Dopning har intresserat mig länge. För min del började det när jag började på SVT 1998. Jag har bevakat mycket idrotter som har problem med doping, såsom friidrott och längdskidåkning. Det var många stora namn som åkte dit under den här tiden och jag blev jätteintresserad av ämnet, så jag började resa runt i världen och göra dokumentärer med folk för att få höra deras historier om varför de började dopa sig, hur de kände när de tog första sprutan och så vidare. Då förstod jag att det dopning var större än idrottens värld. I Sverige är det ett ganska isolerat bekymmer men här ser vi att de stora problemen med dopning ligger utanför idrotten, inleder han.  

Varför fuskar vi? Den frågan ställer Jonas Karlsson till föreläsningsdeltagarna.. 

– Först och främst vet vi att det funkar. Det har en effekt, exempelvis att den som tar anabola steroider bygger muskler. Det ökar din kapacitet och det kan vara en genväg till framgång och rikedom. Det finns städer och länder där en enda seger kan resultera i att ekonomin tryggas under många år framöver. Men ett mynt har två sidor och användandet av anabola steroider medför risken till en stor mängd biverkningar. Risken för svängningar i självförtroende och självkänsla, nedsatt produktion av testosteron, akne, fertilitetsproblem, striae (hudbristningar), hjärt- och kärlproblem, högt blodtryck, senrupturer, att man utsätter sig själv och andra för fara, håravfall, depressioner, social isolering, gynekomasti (när en pojke eller man utvecklar bröstkörtelvävnad i sina bröst), leverproblem, ökad aggressivitet, infektioner, humörsvängningar, sömnproblem, impotens och ångest ökar när du använder anabola steroider, säger han.

Efter att Jonas Karlsson bytt från SVT till Discovery 2016 har han fortsatt att göra dokumentärer med inriktning mot dopning och hans engagemang för frågorna har ökat. Han har arbetat för professor Arne Ljungqvists stiftelse, där han bland annat tagit fram studiematerial för skolor, och har engagerat sig i nätverket prodis. Nätverkets syfte är att utveckla och sprida ”100 procent ren hårdträning”, en arbetsmetod för att förebygga och minska användningen av anabola androgena steroider och andra dopningspreparat. Utgångspunkten i arbetet är lokalt förebyggande arbete där forskning och praktik hör ihop. 

– Vi utbildar nyckelpersoner, inte minst poliser och andra personer för att minska användningen av droger. Vi ser en ökad användning av droger kopplat till grova våldsbrott och det finns tydliga kopplingar till gymverksamheter. AAS (anabola androgena steroider) är vanligast bland män 17-34 år som tränar på gym. Under 2000-talet har antalet dopningsbeslag och antalet anmälda dopningsbrott ökat. 4 procent av gymtränande män och 0,2 procent av kvinnor uppger att de har brukat AAS vid något tillfälle. 10 procent av de som styrketränar fyra gånger eller i veckan eller mer uppger att de någon gång har använt AAS och det finns minst 40 000 personer om året som brukar anabola steroider, säger Jonas Karlsson.

Karlsson menar att dagens extrema kroppsideal motiverar användandet. 

– De här personerna bygger sina kroppar av estetiska mått, där den stora gruppen tar till anabola steroider för att få den kroppen de önskar. Här finns en potentiell riskgrupp som kan nå ett ideal de inte kan få på naturlig väg. Att få den kroppen på naturlig väg handlar om genetik men inte minst av dedikation av tid, rätt kost och träning. Minst 40 000 tar officiellt anabola steroider, men forskare menar att det är betydligt fler. Varför är mörkertalet så stort? Jag tror att det finns en skam inbyggt i det här: ”jag har byggt en superkropp, då vill jag inte att ni ska veta att jag har byggt den med anabola steroider”. Den yngsta personen jag har mött som har provat på det var 12 år gammal. Jag har träffat ungdomar som lägger 1 500 kronor i månaden och kroppsbyggare som lägger 30 000 kronor i månaden på anabola eller liknande preparat. Lägger man pengar på sådana här saker så hamnar man lätt i kriminella gäng, säger Jonas Karlsson.

Hur vet man att någon dopar sig?

– Snabb muskeltillväxt eller omfördelning av resurser är en indikation. Sedan kan man även hålla utkik efter tydliga beteendeförändringar, såsom förändrad kroppsfixering, umgänge, annorlunda klädsel, ökade träningstider och förändringar i kosten. Flera saker bildar ett mönster. Kan man hitta flera saker, så kan man börja närma sig personen och ställa frågor.  

Taggar

Dela