Torkan slår hårt mot hästägare

Sara Brodin

På Högabråten, strax söder om Skillingaryd, föder Sara Brodin och Sture Thornberg upp travhästar. 13 hästar finns på ängarna idag och inga av stona betäcktes, som tur var…

– Betäckning av våra ston brukar vi göra i juni månad. Men eftersom vi redan då såg att torkan höll i sig valde vi att vänta. Vi brukar ha tre föl varje år, men när det var oroligt läge redan i juni var det tur att vi inte gjorde slag i saken, börjar Sara Brodin berätta då vi sitter i hennes trädgårdsmöbler på Högabråten.

Totalt 16 milimeter regn sedan midsommar har det blivit och innan dess var det lika torrt som på andra ställen. Tufft läge då fodret inte räcker.

– Vi har totalt 15 hektar åker och bete och vi slår till hö på 6 hektar, resten betar hästarna på. Fodret räcker inte under ett normalår utan vi köper in ungefär 70 rundbalar, säger Sara.

– I år har vi inte ens fått hälften av höet vi brukar få. Vi slog gräset ganska tidigt, vi brukar slå runt midsommartid, men i år var vi tvungna att göra det tidigare eftersom det var så torrt, annars hade gräset bränt ut. Det foder vi har idag klarar vi oss på till oktober månad, nämner en bedrövad hästägare.

– Förhoppningsvis börjar det regna snart. Nu är det en del ogräs som vuxit upp i torkan på våra åkrar, men så länge det inte regnar vill vi inte slå ogräset heller. Man får försöka ta reda på det som har växt, det som finns där det är skuggplats, men det är mycket jobb för ingenting egentligen. Det är bara att börja om på nytt. Men det finns hopp om det skulle börja regna snart, menar Sara.

Utfodring av höst och vinterfoder har redan påbörjats och naturbetet är känsligt, ingen torka tåls då mycket sten finns i markerna. Hästarna har fått flytta från hagar till hagar ideligen innan allt tar helt slut. Just nu finns ingenstans att flytta hästarna då det är sönderbränt. Lika för alla, menar Sara.

– Enda hoppet vi ser nu är att det kommer regn. Det gäller inte bara oss utan även de som vi kanske köper av. Det finns hösäljare men det måste växa hos dom också. Alla måste ha regn. Småbönder och hästfolk kanske kan lösa genom att köpa en lastbil med foder utomlands, men det är värre för storbönderna där en trailer inte räcker så långt, säger Sara.

Från Frankrike och Polen finns hö att köpa, men vad är det för foder?
– Hästar äter inte klöver, då det är för proteinrikt och känsliga för det. Hästar är lite av finsmakare och även extremt känsliga mot mögel så foderhygienen måste vara av toppklass. Jag har sett att man kan köpa från Polen för 3,80 kronor kilot, vilket är billigt med tanke på att frakten ingår, men vad är det för klass på det, undrar man givetvis. De svenska bönder som har möjlighet att bevattna, får vi betala 5 kronor/kilo, så det skiljer. Är det plastat foder, har plasten hållt sig under frakten. Ibland händer det att man kasserar höensilage eftersom plasten är skadad. De hästägare som har några få hästar och normalt sett redan köper in allt foder drabbas värst. När det inte finns hö att köpa någonstans blir det kris och det är svårt att komma in som ny kund. Det borde vara en någon slags av pool i länet som går ihop och ombesörjer hjälp och samordnar allt. Utlovad miljard från regeringen räcker inte, vi behöver hjälpen och kontakterna istället, menar Sara.

Om fodret inte går att lösa, vad gör man som hästägare?
– Vi har inte många slakterier som tar emot hästar nuförtiden, efter köttskandalen för några år sedan, så det inte skulle bli några misstag. De slakterier som tar emot häst gör det inte varje dag. Kanske en dag i veckan och det finns inte många platser per vecka för att lämna in hästar. Kommer man på i september att man inte klarar att ha kvar hästen, så finns det ingen slakttid förrän januari. Även att hästen ska slaktas, så behövs foder fram tills dess, berättar Sara.

– I svensk kultur äter man inte hästkött. Köttet går ner åt Europa. Tråkigt att man inte kan ta tillvara på hästköttet i Sverige. Sen är det skillnad på hur man hanterar ett skadat djur. En häst som skadat benet kanske man inte skickar till slakt direkt, som man gör om man har nötkreatur. Vissa preparat som vi använder inom hästvärlden är livslång karens på och då får man inte skicka hästen till slakt. Exempel på livstids karens kan vara när man söver ner en häst vid sterilisering. Det preparatet gör att karensen är livslång, säger Sara.

– Veterinären kan ombesörja avlivning och sedan bokar man plats på kadaverbilen, men det kostar mycket pengar. Närmare 7 000 kronor per häst att få det ombesörjt, nämner Sara och ser ut över sina ängar i Högabråten.

13 hästar finns på gården och sju av dessa tränas för att tävlas med. Alla är ston och är mellan 3 och 17 år. Att sälja som promenadhäst eller sällskapshäst kan vara en möjlighet för hästägare, då det tidigare har det funnits en marknad för äldre travhästar, men nu när alla jagar foder drar ingen hästägare på sig något extra.

Fotnot; ”Normalt” kilopris på hö är 2 – 2,50 kronor.
Fotnot; Enligt jordbruksverkets statistik har slakteriernas produktion av hästkött minskat med närmare hälften sedan 2013. Exporten är minimal medan Sverige importerar en tredjedel av hästköttet som finns i handeln.