Tar första steget mot framtidens omsorg
Nyheter Mötesplatser, trygghetsboende, förändrade arbetssätt och friskare personal. Omsorgsförvaltningen tar det första steget mot framtidens vård.
Mötesplatser, trygghetsboende, förändrade arbetssätt och friskare personal. Omsorgsförvaltningen har med förvaltningschefen Ulrika Gustafson i spetsen tagit det första steget mot framtidens vård.
Medicinska rapporter visar att vi lever allt längre. Den utvecklingen syns även i Värnamo. Just nu är omsorgsförvaltningen inne i ett omställningsarbete med fokus på framtiden.
– Utvecklingen kommer inte som en överraskning för oss. Vi vet att vi blir äldre och att sjukvården kan behandla allt mer komplicerade sjukdomar. Om man tittar på den demografiska utvecklingen så kommer andelen 80-plussare att öka med 30 till 40 procent de närmaste åren. Under samma period ökar gruppen personer i arbetsför ålder med 6 procent. Det kommer att behövas folk inom skola, vård och omsorg, även inom privat sektor. För att klara det måste vi tänka annorlunda och ställa om, säger omsorgschefen Ulrika Gustafson.
För Ulrika Gustafson sattes ledarskapet på prov när coronapandemin gjorde sitt intåg för ett och ett halvt år sedan.
– Vi arbetade stenhårt från inledningen av pandemin med omvärldsbevakning för att kartlägga de första utbrotten i Sverige och såg över hur våra lager med skyddsutrustning och hur vår hygienkompetens såg ut. Vi såg ett tidigt samband mellan ledarskap och förväntad hygienkompetens. Vi arbetade väldigt tajt både inom kommun och förvaltning och vi skapade möjligheter för att vara vårt bästa i den unika situationen.
Med de nyfunna erfarenheterna i bagaget tar omsorgsförvaltningen sig nu an framtidens utmaningar. Häromveckan öppnades kommunens seniorrestauranger efter att ha varit stängda på grund av pandemin och helt nya mötesplatser för seniorer har skapats i Forsheda, Värnamo och Rydaholm.
– Det vi har sett genom pandemin har förstärkt det vi visste sedan tidigare, att ensamhet ger en negativ utveckling. Det är viktigt med sociala aktiviteter och att man den enskilda bibehåller sina funktioner så gott som möjligt. Vi börjar i en viss skala men kommer att behöva vara på fler ställen. Vi måste sätta öronen mot rälsen och höra vad seniorerna tycker och tänker så att det vi gör verkligen blir bra för dem vi är till för. Vi behöver även ge de äldre stöd i att möta den digitala utvecklingen. Vi tittar mycket på vad vi kan erbjuda kommuninvånare för att de ska känna sig trygga i sina vårdinsatser, hur vi kan organisera oss klokt kring samt hur vi kan hjälpa seniorerna att använda sin sociala förmåga så gott det går.
– Mötesplatserna ger oss bland annat möjlighet att visa och låta seniorerna testa digitala hjälpmedel, som förenklar vardagen hemma. Det kan till exempel vara rullgardiner som du styr via en app, så att du slipper stiga upp för att dra upp dem. Under pandemin har många valt att beställa hem mat via en app, är det något vi kan göra inom hemtjänsten? Vi vill lyssna in och höra vilka behov som finns. Det finns stora möjligheter.
Förutom mötesplatser och digitalisering tittar förvaltningen även över boendestrukturen i kommunen.
– När vi nu ställer om omsorgsarbetet i Värnamo kommun lägger vi starkt fokus på tidiga insatser. Vi vill att den enskilde ska kunna leva ett självständigt och gott liv så länge som möjligt. Då behöver det finnas boendeformer som stödjer det. Trygghetsboende är ett sådant alternativ. Det är som ett vanligt boende i en egen lägenhet, som är anpassad för den som är lite mindre rörlig. Du ansöker om trygghetsboende precis som till en vanlig lägenhet hos de som erbjuder den här boendeformen. Du behöver alltså inte ha ett biståndsbeslut, som när du behöver bo på ett särskilt boende. I trygghetsboendet finns tillgång till gemensamma utrymmen där du kan äta och umgås med andra och kommunen ansvarar för att det finns en aktivitetssamordnare där under vissa tider. Det finns en vilja både i kommunal och privat sektor att ha fler trygghetsboenden.
Omsorgsförvaltningen arbetar även med en strukturplan för särskilda boenden.
– Vi behöver ha fler platser, men lika viktigt är det att titta på vilken inriktning varje placering ska ha. Fler platser med inriktning mot demens är det som är viktigast i det arbetet, vilket är i enlighet med den nationella utvecklingen.
Personalen står i yttersta fokus i omställningsarbetet.
– Vi behöver hitta infallsvinklar som gör att vi tänker på andra sätt än i dag. För att få till en mer hållbar schemaläggning krävs ekonomiska resurser. Det är våra medarbetare som kan våra brukare allra bäst och en viktig kvalitetsaspekt är att lyssna in våra medarbetares tankar och åsikter. Vi måste hela tiden vara en lärande organisation och vara flexibla och lyhörda.
Som ett led i det arbetet fokuserar förvaltningen mycket på personalvård.
– Vi har en hög sjukfrånvaro i dag. Våra medarbetare är så otroligt viktiga bitar i vårt omställningsarbete och det gäller att konstant arbeta för att motverka sjukskrivningar, både långa och korta. För oss handlar det om att arbeta för att alla ska kunna bli den bästa versionen av oss själva för att klara morgondagens välfärd.
Ulrika, dags att du kommer ut i verksamheten och tittar med egna ögon, så kanske du förstår verkligheten.
Går du en vecka i hemtjänsten så lovar jag dig att du inte kommer att sova en blund den veckan.
Bara prat att ni hanterade pandemin bra och att ni tyckte det var viktigt med skyddsutrustning. Personalen fick inte använda munskydd i flera månader i början på pandemin. I stället skulle de där värdelösa visiren användas som verkligen inte är en beprövad och skyddsutrustning.
Skandalöst.
Dessutom har ni så låg bemanningstäthet att folk blir utslitna. Inga unga vikarier finns, för de vet att de kan få bättre jobb, fasta anställningar med bättre lön utan att jobba varannan helg någon annanstans – och utan att jobba ihjäl sig. I stället sitter vi med pensionärer som inte vill jobba egentligen, men som har jobbat deltid inom vården och måste dryga ut pensionen med extraarbete för att få det att gå ihop.
Och inte tala om att stackars vårdpersonalen får arbeta varannan helg, det är till att bränna ut sin personal. Snart har all den bästa personalen slutat…. Och nu för tiden ger ni ju till och med outbildade personer fast anställning. Känns inte okej när andra har fått slita i flera år med sina utbildningar.
– Det ska låta så bra men är allt annat det!
Väldigt konstigt att ni nu menar att det behövs fler platser på särskilda boenden när ni nyligen stängde ner enheter på särskilda boenden för att det inte fanns något behov, trots att den äldre befolkningen stadigt ökar🤔 Hur tänkte ni där?
Det måste även vara vettiga arbetsscheman för att omsorgspersonal ska stanna i verksamheten. Att arbeta 7–21 eller delade turer mitt i veckan, vem vill ha det så?
Viktigt är även en god bemanning för att sjuksköterskor ska klara av sitt uppdrag och arbeta patientsäkert. En god arbetsmiljö gör att människor stannar kvar.
Skitsnack, ni har gjort äldreboendena sämre och sämre för vart år som går, långt innan pandemin startade. Ni har till exempel stängt igen den gemensamma matsalen på Linneberg, där de äldre (även de som inte bor på hemmet) kunde träffas och äta tillsammans, för att också få prata med andra människor än de som bor där, ett väldigt fint sätt att få avsluta sitt sista boende. Ni har också tagit bort dagverksamheten på Västrabo trygghetsboende. Nu sitter de som bor på Västrabo i sina lägenheter och kommer endast ut om de lyckas ta sig ner med hissen och ut på framsidan på dagtid. Det finns ingen personal som kan hjälpa de äldre som är så orörliga (tänk Stroke patienter) med att få hitta på något annat än att titta på trafiken som flyter på Halmstadsvägen. Stå inte där och säg att ni ska bli bättre på att ta hand om brukarna och personalen, när ni inte gjort det de senaste fyra åren. Det sker också många bedrägerier på dessa äldreboenden, och ni gick ut med att ”det yttre skalskyddet” är låst, trots det har jag vid flertalet gånger sett att altandörrar med mera står vidöppna på dagtid när man är där, och ingen personal i närheten. Skulle man se någon personal, så sitter de i korridoren med sina mobiltelefoner och fötterna på armstöden till nästa stol, istället för att lägga den tiden i någon boendes hem, det finns så mycket mer ni kan göra flr dessa boende, som bara längtar efter att få sitta och prata med dem, över en kopp kaffe eller annat. Det finns givetvis duktig personal som sliter dagligen i sitt anletes svett, för att våra gamla ska ha det drägligt, men ni kan bli fler.