Systematiskt kvalitetsarbete utvecklar skolan

I skollagen står det att ett systematiskt kvalitetsarbete (SKA) ska bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar.

– I grund och botten handlar det om att vi ska erbjuda barn och ungdomar den bästa undervisningen, genom att vi medvetengör våra styrkor och spåra utvecklingsområden. Det handlar om att vi ska utveckla verksamheten på bästa sätt, säger Martina Arvidsson, kvalitetschef på barn- och utbildningsförvaltningen i Värnamo kommun.

Arbetet sker genom planering, uppföljning, analys och dokumentation. 

– Det viktigaste arbetet sker i verksamheten och det handlar om att få kvalitetsarbetet att bli en del av vardagen. När vi formulerar mål, är det viktigaste att verksamheterna äger sitt kvalitetsarbete och att målen ligger nära verksamheten. I det fallet är pedagogernas superviktiga, säger Martina Arvidsson.

För att skapa en enhetlig verksamhet, arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med en målstyrning baserad på statliga styrdokument och politikernas mål.  

– När nuvarande nämnd tillträdde, höll vi i en utbildning om vad kvalitetsarbetet innefattar, utifrån de statliga styrdokumenten. Målarbetet i dag utgår från skollagens styrdokument men är också sammanvävt med nämndens arbete utifrån kommunens övergripande mål.Det är en utmaning att nå en gemensam styrning, men ändå något som anpassas inom alla verksamheter, vilket jag upplever att vi lyckats bra med, säger Martina Arvidsson. 

Genom så kallade ”SKA-samtal” träffar förvaltningen och skolornas verksamhetsansvariga vid tre tillfällen om året för att diskutera arbetet.

 – Under det första samtalet träffar jag och verksamhetschefen skolornas rektorer tillsammans med lärarrepresentanter för en dialog kring hur föregående års resultat såg ut och vilka utvecklingsområden som prioriteras under kommande läsår. Nästa möte sker under våren, då träffar nämnden rektorerna och förvaltningens ledningsgrupp för att diskutera de utvecklingsområden och utmaningar som arbetas med under året, vilket är ett bra sätt för att nämnden ska få en inblick i verksamheten. Det tredje och sista samtalet sker innan semestern. Då träffar förvaltningschefen, verksamhetschefen och jag rektorn och pratar igenom vad som gick bra, vad som gick mindre bra och vad verksamheten behöver ta med sig för framtiden. Det blir ett årshjul av muntliga samtal, som även kompletteras med skriftliga avstämningar som resulterar i en verksamhetsrapport mot årets slut, säger Martina Arvidsson.

 Martina Arvidsson ser analys som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet.

– Det är i analysarbetet vi får syn på varför vi får de resultat vi får, genom att synliggöra de framgångsfaktorer som leder till högre måluppfyllelse för våra barn och elever. Det här arbetet kräver mycket dialog, men det medvetandegör vårt arbete för att utvecklas tillsammans. Det skapar en delaktighet inom hela förvaltningen, vi får syn på utvecklingsområden, kan stärka framgångsrik undervisning, Det ger även styrka i kollegiet genom att ta tillvara på varandras kompetenser.