Nyheter

Slår ett slag för våtmarker

Nyheter Under 2024 fick Johan Hildings gård i Nordskog ett nytillskott i form av en våtmark.

Under 2024 fick Johan Hildings gård i Nordskog ett nytillskott i form av en våtmark. Bild: David Alin  [1/3]

Johanna Petersson, lantbruksrådgivare på länsstyrelsen i Jönköpings län, berömmer Johan Hilding för satsningen. Bild: David Alin  [2/3]

– De här små vattnen i landskapet betyder mycket. Förutom att det är en reservoar för att hålla vattnet så betyder det väldigt mycket för den biologiska mångfalden, säger Kristin Norkvist, handläggare på landenheten på länsstyrelsen i Jönköpings län. Bild: David Alin  [3/3]

– Det är ett Lona-projekt jag har gjort med kommunen och Länsstyrelsen. De beviljade det här och tyckte det var en bra plats. Det tog ungefär tre veckor med grävmaskin att höra i ordning, så det var rätt mycket jobb. Det är ungefär en halv meter djupt i början med fin grus- och sandbotten och vid Munken (i mitten) är det ungefär tre meter djupt.

Johanna Peterson, lantbruksrådgivare på länsstyrelsen i Jönköpings län, tar vid.

– Det satsas mycket på våtmarker av olika slag och det finns ganska bra stöd att söka. Handlar det om våtmarker i odlingsmannskapet så kan man faktiskt få 100 procent ersättning upp till en maxnivå. Då är det väl ungefär sådana här typer av våtmarker, men då kommer det inte vara tre meter djupt utan då är det en halv meter ungefär och så ska det vara väldigt flacka kanter, så att vattnet kan höjas och sänkas och flukturera. I sådana sammanhang så är det väldigt viktigt då, man får ju stöd för att göra den men man ingår också ett åtagande för att sköta den, att man har djur som betar runt omkring, som håller det öppet. Även när det börjar växa igen med vass och annat så kan man behöva sänka nivån som man har reglerat, så att djuren kan komma in längre och beta av det, eller så får man slå det då. Här är ju djuren en viktig roll i skötseln av de här våtmarkerna i landskapet, säger hon och fortsätter:

– Om man tänker under många år så har vi ju dikat ut och tagit bort vatten i landskapet. Det liksom rinner ju rakt ut till slut i havet till de stora. Sedan kom hettan 2018 till exempel och då blev vi påminda om hur känsligt det är och hur beroende vi är av att det finns vatten i landskapet. Och genom att man stoppar vattnet innan det rinner ut så har vi ju kvar det och kan nyttja det på ett helt annat sätt. Många som har anlagt våtmarker har märkte ju 2018 till exempel vilken nytta man hade att vegetationen fortfarande var grön och att man kunde nyttja området omkring den och sedan är det ju att djuren har tillgång till vatten, så vi behöver stoppa upp vattnet i landskapet igen innan det kommer ut och att kunna göra sådana här insatser är ju ändå ganska lätt motiverat för att det är vackert och estetiskt tilltalande. Det finns många som har gjort parkeringar i anslutning till sina våtmarker för att allmänheten ska kunna komma hit och sätta sig och spana på fåglar.

– Det är rätt många som går ner hit för att kolla på fåglar. Man ser det från köksfönstret som går ner hit och kikar, säger Johan Hilding.

– Sedan är det ju då att man inte får plantera in fisk eller kräftor i sådana här våtmarker, för då tappar man ju den biologiska mångfalden i ekosystemet med groddjur och andra arter. Det kan komma, har jag lärt mig nu, via fåglar ändå och vid sådana tillfällen eller om det kommer in något annat som verkligen inte ska vara det, då har man ju kanske möjligheten att sänka den och ta bort det för att sedan ta bort det, säger Johanna Petersson.

Kristin Norkvist, handläggare på landenheten på länsstyrelsen i Jönköpings län, tar vid.

– De här små vattnen i landskapet betyder mycket. Förutom att det är en reservoar för att hålla vattnet så betyder det väldigt mycket för den biologiska mångfalden. Det är allt ifrån de stora fågelfåglarna, mindre andfåglar och fladdermöss till exempel som kan vara väldigt beroende av insektsproduktionen som sker i de här dammarna för sitt födosök. Sedan följer det med annat väldigt mycket viktigt med de här vattnen och, som Johanna sa så handlar det om att se till så att de tinte kommer fisk eller kräftor i dem, för de käkar upp grodyngel eller salamanderyngel. Dessutom så kan det bli en näringspåverkan som gör att det liksom slammar igen och växer igen fortare.

Johanna Petersson berättar att det finns ett intresse för att skapa våtmarker i Jönköpings län.

– Det finns en del pengar kvar att ansöka om för sådana här satsningar och det har trillat in en hel del ansökningar, så vi upplever att det finns ett högt intresse och att många funderar på att göra sådana här satsningar. Ofta är det ju i sådana här områden som ändå inte går att bruka, där det är för blött och för slafsigt och där det är svårt för djuren att gå.

Läs mer från naturbeteseventen i Nordskog här:

LÄS MER:  Coops köttansvarig: ”Politikerna, ta tag i livsmedelsförsörjningen”
LÄS MER:  En spegelblank ögonöppnare
Taggar

Dela


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *