Skrivelsen: Värdesäkra ersättningen till idéburna verksamheter

I en skrivelse vill arbetsgivarorganisationerna Fremia och Famna uppmana kommunstyrelsen att inför kommande budget värdesätta ersättningarna till idéburna och andra fristående verksamheter som sker på uppdrag av Värnamo kommun samt bidragen till civilsamhället. Bilder: Pressbild/David Alin/Pressbild

Läs skrivelsen sin helhet nedan: 

Vi i Fremia och Famna vill inför kommunens budget för 2024 uppmana er att värdesäkra ersättningarna till de idéburna och andra fristående verksamheter som sker på ert uppdrag, samt bidragen till civilsamhället. 

Idéburna verksamheter och civilsamhällets organisationer är en omistlig del av välfärden och lokalsamhället. Vi hyser stor oro för deras ekonomiska förutsättningar framöver. 

Vi förmodar att ni i kommunen nu arbetar med budgetförutsättningarna för 2024. Det ekonomiska läget påverkar hela det svenska samhället, också er kommun. Det har vi förståelse för. Men vi vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att hänsyn behö- ver tas till märket i årets avtalsrörelse i finansieringen av offentligt finansierad verksamhet. 

Vi vet sedan tidigare att det inte är självklart att kommuner räknar upp ersättningarna till idéburna och privata vård- och omsorgsgivare enligt index. Men att så bör ske i kommunens budgetbeslut inför 2024 är mer betydelsefullt än på länge. 

Märket i årets avtalsrörelse är historiskt högt. Det frestar på kommunernas ekonomi att klara löneökningarna och pensionsavsättningarna för kommunens egna anställda. Men märket påverkar också alla de utförare som verkar på kommunens uppdrag och många verksamheter i ert lokala civilsamhälle. 

Om den offentliga finansieringen inte hänger med kostnadsutvecklingen, hamnar verksamhet som bedrivs i idéburen och/eller civilsamhällets regi i ett ohållbart läge. De idéburna verksamheterna har inga stora rörelsemarginaler att ta av, utan använder alla sina tillgängliga resurser i verksamheten. I den mån någon av dem någon gång går med vinst, återinvesteras överskottet i verksamheten. De delar inte ut vinst. De kan inte, som offentliga verksamheter ofta gör, gå med underskott om ersättningen inte täcker kostnaderna. Många organisationer har inte heller något större eget kapital som de kan ”övervintra” på. 

Det historiskt höga märket och inflationen riskerar att slå rakt mot verksamheter som drivs av idéburna aktörer och civilsamhället. Det påverkar både medarbetare och de medmänniskor som verksamheten är till för. 

Fremia och Famna uppmanar kommunstyrelsen att, i budget 2024, räkna upp ersättningarna till idéburna och andra fristående verksamheter som bedrivs på ert uppdrag, samt de bidrag som ni ger till civilsamhällets organisationer så att de speglar kostnadsläget. 

Vi vill också uppmärksamma er på en ny Demoskopundersökning som har gjorts på uppdrag av Fremia. Den visar att landets kommunpolitiker ser positivt på samarbete med civilsamhället och den idéburna sektorn. 90 procent av kommunpolitikerna vill stärka civilsamhällets förutsättningar att lösa samhällsproblem. 62 procent vill öka den egna kommunens finansiering av civilsamhället. 72 procent vill teckna fler idéburna offentliga partnerskap (IOP) och nästan hälften vill reservera upphandlingar för idéburen sektor. Sammantaget visar vår undersökning på ett stort förtroende och en tilltro till civilsamhället och den idéburna sek- torns kapacitet att lösa samhällsproblem. 

Med vänlig hälsning
Petter Skogar vd
Fremia 

Klara Rapp
Tillförordnad generalsekreterare Famna