Skoglund: Brottet som fortfarande ger mig kalla kårar
Nyheter Att på något sätt gripa in vid pågående brott är en självklarhet för många av oss. Men inte för alla och i dag tänkte jag ge er en kuslig berättelse om en kvinna som såg sin granne bli mördad – men som inte ens larmade polisen utan ”fortsatte med sitt”.
Bilden är ett montage. Foto: Pixabay och David Alin
Att gripa in vid pågående brott behöver inte innebära att man rent fysiskt ger sig in i det hela. Det kan räcka med att larma ordningsmakten. Något bör man göra för att uppbära någon form av civilkurage. Jag tror de flesta är med mig där.
Ett bestialiskt mord
Minns ni Eddie Svensson i Göteborgsförorten Högsbo? 2018 mördades han brutalt i sin lägenhet av en då okänd gärningsman. Polisen kopplade snabbt ihop det med ett liknande knivöverfall några månader tidigare i närheten.
Skräcken bland de boende spreds snabbt i området och jag vet att jag följde detta fall noga. Folk var inte längre trygga då ingen visste hur gärningsmannen tagit sig in i lägenheterna. Inte blev de kalla kårarna färre av att det i samband med ett av brotten även inträffade en annan incident där en blodig man tagit sig in balkongvägen i en bostad.
Det visade sig senare att den händelsen inte hängde ihop med de övriga, men där och då kan jag förstå rädslan hos de boende då det verkade handla om en gärningsman som var kapabel till vad som helst.
Ett område i skräck
På olika forum vittnades det om folk som ryckt i dörrar mitt i nätterna och så vidare. Det diskuterades kvalité på bostadsbolagets lås och så vidare, och så vidare.
Mördaren, som gick under epitetet Högsbomannen, greps sedermera och dömdes och folk i området kunde gå tillbaka till en någorlunda normal vardag.
I polisens förundersökning framkom det senare att en granne, som bodde mittemot Eddie Svensson, uppfattade delar av händelseförloppet. Hon berättar att skrik hördes och hon beskriver det som att det lät som ”två hundar som flyger på varandra”. Efter ett tag gick grannen och tittade i titthålet och såg då hur dörren mittemot stod öppen.
Grannen öppnade då sin dörr och såg blodfläckar i hallen, ett par ben som stack fram från en säng och en blodig kudde. Hon hörde hur någon rörde sig i lägenheten, grannen hörde också att det kom ett hulkande och rosslande ljud från den personen som låg i sängen. Hon blev rädd och stängde sin egen dörr och gick och lade sig igen.
”Blod på kudden”
Vittnet fortsätter sedan berätta i polisförhöret om hur hon hörde aktivitet i lägenheten i cirka två timmar efteråt.
— Jag ser att det är tänt inne hos honom och jag ser att det i hela hallen är blod på golvet och det är blod på lister och vägg, har jag för mig. Tapeten kanske också är prickig, jag vet inte. Det är någon prickig mönstertapet i hallen i alla fall. För han ligger i sängen, för han har den rakt in, när hans dörr står öppen så har han sängen direkt in i sitt vardagsrum. Jag ser halva sängen, på längden, säger grannen i polisförhör och fortsätter:
— Då ligger han där i sängen, han ligger på rygg, jag ser hans ben, han ligger på snedden så jag ser bara hans ben. Tårna är uppåt mot taket har jag för mig, så jag hinner registrera att han måste ligga på rygg. Jag hinner se allt detta på en sådan kort period, det är ju bara 3-4 sekunder. Så ser jag att det är blod på kudden. Så stänger jag dörren och så ser jag inget mer.
Grannen berättar att hon tidigare uppfattat det som stökigt i mordoffrets lägenhet och anledningen till att hon inte kallade på polis var att hon var rädd för att någon skulle ge sig på henne i efterhand.
Jag har all förståelse för att det kan finnas en oro och rädsla hos den som bevittnar brott om ”Vad händer sen?” och så vidare.
Men jösses, som det verkar här har ju personen mer eller mindre bara ryckt på axlarna och gått och lagt sig igen trots att hon rimligtvis borde förstått att något inte stod rätt till. Det är ju inte varje dag man skådar en blodig person i grannlägenheten.
Den underlåtenheten att agera får i alla fall mig att rysa av obehag. Vem vet, hade grannen där och då tillkallat hjälp, så är det mycket möjligt att Eddie Svensson hade överlevt.
Det är någonting med brott som fascinerar oss människor och som stannar kvar. Fallet jag beskriver ovan är ett bland flera som stannat kvar hos mig.
Vilka brott har satt sig hos dig? Är det till och med så att det finns något lokalt brott eller mysterium som vägrar lämna minnesbanken.
Kommentera nedan eller släng i väg ett mejl vetja.