Skilj på hushålls- och samhällsekonomi

Bäste Johnny, nu har du åter bekräftat att varken miljöfrågor eller ekonomi är ditt sakområde.

När jag själv tidigare har undervisat i samhällsekonomi har jag alltid skissat upp det samhällsekonomiska kretsloppet med alla dess aktörer. Ämnet är ett komplext system, där en justering i ett sammanhang ger upphov till följdverkningar i flera andra avseenden. Utöver detta har vi tidsaspekter och motsvarande beteenden i omvärlden att ta hänsyn till.

För att återgå till ditt inlägg, så börjar du med att fastslå ”Svenska löntagare tjänar tillsammans cirka 2 000 miljarder kronor om året”. Längre ner i texten skriver du ”Sveriges totala skatteintäkter ligger på cirka 2 600 miljarder kronor”. Nu är denna siffra förenklad, så gå gärna in på Statskontorets hemsida för att hämta mer heltäckande uppgifter /https://www.statskontoret.se/analys-och-statistik/utfall/utfall-for-statens-budget/inkomster/?year=2026&month=1&group=1000) .

Aktuella siffror för december 2025 var 787 miljarder i direkta skatter (löneskatter), 791 miljarder i indirekta skatter (”arbetsgivaravgifter”), 418 miljarder i kapitalbeskattning och 728 miljarder i moms.

I din siffra totala skatter ingår även kommunalskatt (primärkommun och region) på 992 miljarder kronor.

Skatterna används lite olika, exempelvis innebär kapitalbeskattningen att ”vilande” medel plöjs in i samhällsekonomin på nytt och skapar ny efterfrågan. De indirekta skatterna används främst att jämna ut inkomst över tid (lönebortfall vid sjukdom, pensioner med mera). Detta innebär en stabil efterfrågan och torde i högsta grad vara till nytta för näringslivet. De direkta skatterna används till stor del för infrastruktur satsningar som vägar och järnvägar. Jag förmodar att även detta är av intresse för näringslivet.

Ökad skatt behöver nödvändigtvis inte innebära att samhällsekonomin fryses eller stagnerar. I lågkonjunktur går staten in och använder skatteintäkter och lån för att stimulera konsumtion för att få i gång hjulen.

Det offentliga köper tjänster från det lokala näringslivet, med viss begränsning för konkurrenslagstiftningen.

Det offentliga finansierar högre studier och satsar på forskningsutveckling, vilket i högsta grad är produktivitetsutvecklande.

Att vänstern emellanåt vill höja skatten, beror på att vi ser effektiviteten i kollektiv konsumtion. Vi vill ha bra skolor, som utbildar morgondagens kompetenta arbetskraft. Vi vill ha god sjukvård, helst förebyggande, som medför en friskare och arbetsför befolkning.

Vi värnar om en god arbetsmiljö som är vägen mot ett långt arbetsliv. Vi vill satsa på jämställda löner, så att vi även i framtiden kan rekrytera kvalificerad personal till vård och omsorg. Inget av detta är gratis!

För att konkretisera resonemanget lokalt, så föreslog S med bifall av oss i Vänsterpartiet att kommunalskatten skulle höjas med 25 öre för att stärka i första hand utbildningen i Värnamo. Med minskande barngrupper tar det tid att anpassa verksamheten och kostnaden per deltagare ökar, något som inte påverkar de statliga bidragen (skolpengen). Om inte utbildningsförvaltningens resurser ökar, så blir konsekvensen ett sparbeting. Nu har fem miljoner tillförts budgeten för  elevhälsa och likvärdig utbildning. Antalet elever i F-9 + gymnasium ligger strax över 5000 /5317 år 2024). Förstärkningen motsvarar en tusenlapp per elev och skall inkludera satsningar på likvärdig skola, vilket bland annat avser klasstorlekar och elevsociala resurser. Barn- och utbildningsnämndens (BUN) anslag minskar med 0,8 % jämfört med föregående år, vilket motsvarar 8 miljoner kronor. Antalet barn i förskola minskar, samtidigt som antalet elever på gymnasiet ökade 2025 jämfört med 2024.

Vi inom vänstern är oroliga för att BUN har att fatta beslut om allvarliga besparingsåtgärder. Kan BUN garantera att inga skolor läggs ner? Kan BUN garantera stt undervisningskvalitén inte påverkas? Kan BUN garantera ett väl fungerande elevsocialt arbete och att arbetet med TSI (tidiga samordnade insatser) inte påverkas?

Vi inom vänstern är oroliga för att mindre lyckade besparingsåtgärder väljs och att den långsiktiga konsekvensen av detta blir kostsam.

SD:s budgetförslag för 2026 innehöll sju miljoner kronor i utökad budget till barn- och utbildningsnämnden för att bevara landsbygdsskolorna och nattis och tre miljoner kronor årligen i utökad budget till barn- och utbildningsnämnden i en riktad satsning på yrkesprogrammen på Finnvedens gymnasium. Vi stöttar självfallet att nattis skall vara kvar och att yrkesprogrammen tillförs resurser för att kunna erbjuda de moderna verktyg som dagens näringsliv använder sig av.

SD säger sig klara av detta utan att höja kommunalskatten. Så även här ställer sig följdfrågan: Var skall ni göra motsvarande besparingar?

Att vänstern vill höja kommunalskatten innebär inte att vi vill göra dåliga investeringar. Tvärtom. Ett exempel på motsatsen är att vi vill inte plöja ner nya pengar i viadukten. Vårt förslag är ”Riv skiten”. Det finns en färdig gång- och cykelväg under viadukten och en undergång (tunnel) under järnvägen.

I likhet med SD tycker vi att Pumpareleden är ett högst ogenomtänkt förslag. Vägar är långsiktiga investeringar och ett dåligt beslut blir kostsamt att rätta till.

Farbror Fjodor